<anforande>
<dok_hangar_id>2348592</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:44 Fredagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D7D739C3-E6CE-4CC9-B0D4-885605AAC458</anforande_id>
<anforande_nummer>12</anforande_nummer>
<talare>KENNETH JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 4, 9 och 25, men jag står självfallet
bakom även övriga reservationer där Centerpartiet
finns med.
Ojämlika levnadsvillkor ökar hälsoskillnaderna,
och därför måste folkhälsoarbetet vara en central del i
allt samhällsarbete. Inte minst det lokala arbetet är
betydelsefullt för att förebygga ohälsa.
Individer, föreningar, bostadsföretag, kommuner och
landsting har möjlighet att påverka och förbättra den
lokala miljön och därmed möjlighet att minska häl-
soklyftorna.
När människor har makt över sina liv och ser
möjligheter till förändringar är risken för ohälsa
mindre. Därför ska allt politiskt arbete genomsyras av
hälsoaspekter. Ett decentraliserat samhälle, som
Centerpartiet vill medverka till, som grundas på män-
niskors aktiva deltagande ger de bästa förutsättning-
arna att minska ohälsa.
Vården och omsorgen ska utgå från den enskilda
människans behov och utövas i enlighet med den
enskildes önskemål och aktiva val. Centerpartiet
anser att alla ska ha möjlighet att i möjligaste mån
och utifrån sina behov välja sin personliga kontakt,
vårdinriktning och omsorgsform. Grundläggande för
Centerpartiet är att vården och omsorgen ska vara
gemensamt finansierad och behovsstyrd. Den vård
och omsorg som erbjuds ska ha hög kvalitet och ut-
övas i enlighet med vetenskap och beprövad erfaren-
het. Möjligheterna att välja olika behandlingsalterna-
tiv ska förbättras. Bemötandet är av avgörande vikt.
Många känner oro för att vården och omsorgen inte
ska fungera när den behövs som bäst. Det är en viktig
utgångspunkt när vi ska förbättra och utveckla verk-
samheten.
Fru talman! Den ekonomiska situationen i ett an-
tal kommuner och flertalet landsting är bekymmer-
sam. Regeringens budgetförslag löser inte de kortsik-
tiga problemen. Strukturåtgärder är nödvändiga då vi
blickar framåt. Några exempel på viktiga och nöd-
vändiga strukturella grepp är ökad mångfald, bättre
rutiner men framför allt rejäla strukturgrepp vad gäl-
ler läkemedelshanteringen, ökade möjligheter för
patienter att nyttja den samlade vårdapparaten, ut-
byggnad av telemedicin i ett hälsonät och inte minst
en säkrad framtida personalförsörjning. Dessutom
anser Centerpartiet att vård- och omsorgssektorn
behöver tillföras ytterligare ekonomiska resurser.
Centerpartiet anser således att vården och omsor-
gen ska finansieras med skatter och avgifter. Det
gäller dock att skilja på offentlig kontroll och finansi-
ering å ena sidan och en fri produktion med enskilda,
kooperativa och offentiga producenter å andra sidan.
Jag och Centerpartiet anser att en mångfald av vård-
givare kan innebära ökad närhet för patienten och en
decentraliserad vårdstruktur. Det utvecklar metoder
och förbättrar effektiviteten inom vård- och omsorgs-
sektorn samtidigt som förnyelse i arbetsformerna
underlättas. Vi måste våga förnya. Vi måste våga
satsa på ökad mångfald. Vi måste se till att ge möj-
ligheter till nya alternativ för att inslagen i förnyelsen
ska utvecklas ytterligare. Det krävs för att få en ut-
vecklad sjukvård och även för utveckling av den
offentliga välfärden.
Regeringen har under hösten gjort tappra försök
att måla upp ideologiska motsättningar om vem som
ska få driva sjukvård, om det ska vara tillåtet för
verksamheter att ge överskott etc. Här finns nog en
ideologiskt grundad skillnad. Utgångspunkten måste
självfallet vara vad som är bäst för den enskilda män-
niskan, hur vi kan få mest vård och omsorg för peng-
arna, vad vårdbehövande efterfrågar osv.
Centerpartiet har tagit kamp för ökad mångfald.
Vi måste släppa fram fler kooperativa och även fler
privata lösningar för att öka valmöjligheterna för
patienterna och för att få en stimulerande konkurrens
och därmed mer vård för pengarna. Vi har drivit fram
en öppning för ökad mångfald inom primärvården,
och det är bra. Jag tycker att regeringen även inom
tandvårdsområdet visar en viss öppning. Det är också
bra. Men för slutenvården har det på något sätt låst
sig. Återigen, mångfald är viktigt utifrån den enskil-
des behov och önskemål och utifrån patientperspekti-
vet.
Vi ska naturligtvis inte med lagstiftning stoppa
dynamiken, de samverkande krafter som utvecklas
mellan privat och offentlig verksamhet. Vi ska själv-
fallet bejaka detta med klara spelregler. Vi ska värna
den demokratiska kontrollen och visa öppenhet och
förtroende för att regioner, landsting och kommuner
har medborgarnas bästa för ögonen och ge dem möj-
ligheter att forma sin organisation och sitt vårdutbud
utifrån sina förutsättningar.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi hamnar
rätt i den här frågan. Det är viktigt att vi allsidigt
belyser dessa frågor. Jag har därför till socialutskot-
tets ordförande framfört ett förslag och ett önskemål
om att utskottets nästa offentliga utfrågning, lämpli-
gen till våren, bör handla om dessa frågor för att vi
ska få ett allsidigt beslutsunderlag. Jag hoppas, och
tror, att alla partier kan ställa sig bakom mitt förslag.
Fru talman! Det är inte acceptabelt att patienter
får vänta flera år på en operation. Systemet brister när
människor inte får rehabilitering eller behandling
inom rimlig tid. Jag tycker att regeringen verkar vara
aningen handlingsförlamad inför det faktum att ope-
rationsköerna faktiskt växer. Vi tror inte att enbart
nationella handlingsplaner löser dessa problem. Rege-
ringen borde skrida till verket och föreslå en nationell
vård- och tillgänglighetsgaranti.
Vi tycker att möjligheterna till finansiell samord-
ning, exempelvis SOCSAM, borde finnas i hela lan-
det - allt för att kapa vårdköer, lindra mänskligt li-
dande och få folk i jobb. Handling är bättre än en plan
för handling. Även jag skulle vilja ställa en fråga till
Socialdemokraternas, Vänsterns och även Miljöparti-
ets företrädare. Jag är säker på att inte någon av oss är
nöjda med de vårdköer som finns. Jag skulle vilja
höra vad det är ni vill att vi ska göra för att komma åt
problemet. Det vore intressant att höra. Satsning på
primärvården nämnde Ingrid Burman, och det är vi
helt överens om. Men det är en långsiktig satsning,
och köerna är i högsta grad aktuella. Det räcker inte
att bara säga nej till förslagen, utan man måste också
se vad man har för egna förslag att komma med. Då
kanske vi kan hitta gemensamma lösningar på pro-
blemet.
Till skillnad från Moderaterna anser vi att förbätt-
ringar även kräver mer ekonomiska resurser. Därför
har Centerpartiet gått i spetsen för att öka anslagen
till landsting och kommuner. För Centerpartiet är det
viktigt att använda skattebetalarnas pengar på ett
klokt sätt. Vi behöver mindre försvar, men vi behöver
mer pengar till vården och omsorgen.
Centerpartiets medverkan i försvarsöverenskom-
melsen har som positiv konsekvens att sammanlagt 8
friska miljarder kommer att tillföras vård- och om-
sorgssektorn under åren 2002-2004. Det möjliggör
viktiga satsningar på främst primärvård och vård av
och omsorg om äldre. Det möjliggör också hjälp till
psykiskt sjuka och ökar tillgängligheten och mångfal-
den. Andra partier talar om värdig vård, om att värna
gamla och sjuka. I Centerpartiet talar vi inte bara,
utan vi handlar också.
Nu har vi kommit i gång med diskussioner om hur
centermiljarderna ska fördelas mellan kommuner och
landsting, om hur vi får i gång processer och hur
förändringsarbetet ytterligare kan stimuleras. Vård-
miljarderna löser självfallet inte alla problem. De
riktar in sig på politiska prioriteringar som vi vill ha
dem, och det är bra.
Ett exempel: Om en miljard - hypotetiskt - satsas
på primärvården innebär det, eftersom vi har ca 1 000
vårdcentraler i vårt land, att miljarden skulle räcka till
en miljon kronor per vårdcentral. En miljon kronor
till varje vårdcentral - jag vill påstå att det är ett bra
tillskott. Jag vill påstå att det är att visa handlings-
kraft.
Jag måste ärligt säga att jag är lite förvånad över
att, kanske främst Kristdemokraterna, inte hakar på
och omfördelar resurser från ett område som faktiskt
behöver mindre till ett område som faktiskt behöver
mer. Chansen finns nu. Vi borde ta den.
Fru talman! Centerpartiet anvisar mer pengar till
utgiftsområde 9 än regeringen, Vänstern och Miljö-
partiet. För år 2000 är det plus 668 miljoner kronor,
för år 2001 är det plus 1,3 miljarder kronor och för
år 2002 är det plus 950 miljoner kronor. Det är enbart
Folkpartiet som anvisar mer. Jag ska redovisa vårt
budgetförslag i korthet.
För det första vill vi återställa högkostnadsskyddet
för läkemedel. Vi centerpartister var ju starkt kritiska
när regeringen, Vänstern och Miljöpartiet försämrade
högkostnadsskyddet för läkemedel. Vi vill se en åter-
ställare till 1 300 kronor fr.o.m. den 1 juni år 2000. Vi
har också i vår motion visat ett antal åtgärder som
borde vidtas för att dels få stopp på skenande läke-
medelskostnader, dels återställa högkostnadsskyddet
för läkemedel. Regeringen utreder en del åtgärder.
Det är naturligtvis bra, och det tar tid. Det är mycket
på detta område som behöver styras upp. En del i det
här är också att vi vill avmonopolisera Apoteksbola-
get.
För det andra vill vi bygga ut ett nationellt hälso-
nät. Där anvisar vi 50 miljoner kronor för att kunna få
en rejäl skjuts på den viktiga utbyggnaden av teleme-
dicinsk verksamhet. Detta finns på många ställen,
men det kan utvecklas vidare. Det är viktigt, inte
minst för att bibehålla en decentraliserad hälso- och
sjukvård.
För det tredje föreslår vi en höjning till handikap-
porganisationerna med 10 miljoner kronor.
För det fjärde vill vi att man ska kunna bibehålla
personlig assistans även efter 65-årsdagen. Vi är
överens om att det är en åtgärd som ska verkställas,
men vi vill att den ska genomföras ett år tidigare än
regeringen, alltså från den 1 januari år 2000.
För det femte återkommer vi med förslaget om en
subventionerad hemtjänst, en hemservicecheck. Där
kan jag väl inte påstå att vi hittills har fått särskilt
stort gehör från riksdagens övriga partier, men vi ger
oss inte. Vi känner oss säkra på att vi även på detta
område kommer att se att det lossnar snart.
Vid årets förstamajtal kunde jag t.ex. läsa att åt-
minstone en högt uppsatt fackordförande förordade
en linje som liknade vår. Det är en liten framgång i
alla fall. Är det så att Susanne Eberstein eller Ingrid
Burman vill ta del av det pressmeddelande som jag
har från det här förstamajtalet upplyser jag gärna om
innehållet i det.
Därutöver har vi från Centerpartiet redovisat en
del mindre besparingar på byråkratin, och även att
särskilda medel borde ha avsatts för en utvidgad drift
av verksamheten vid Metallbiologiskt centrum i Upp-
sala. Ytterligare kommentarer till en del motioner och
reservationer kommer några av mina partikamrater att
bistå med.
</anforandetext>
<intressent_id>0327857385513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>175473</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0944/#anf12</protokoll_url_www>
</anforande>
