2348591 GN0943 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:43 Torsdagen den 9 december 1999/2000 43 1999-12-09 00:00:00 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m. 205989DF-E68B-4EB0-AFC9-9FB0865310DB 54 INGE CARLSSON (s) s Fru talman! I dag debatterar vi två olika saker. Den första är regeringens förslag i budgetproposi- tionen för år 2000 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar. Den andra är regeringens skrivelse om en hållbar utveckling av landsbygden m.m. Jag ska koncentrera mig på budgeten i första hand. De viktigaste målen inom utgiftsområde 23 är följande: en reformerad jordbrukspolitik och en re- formerad fiskepolitik, hållbar livsmedelsproduktion för ökad miljöanpassning, regional balans och en uthållig tillväxt, produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och förstärkning av konsumentperspekti- vet, ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i människans tjänst, värnandet av jordbrukets natur- och kulturvärde och minimering av jordbrukets negativa miljöpåverkan. Utifrån de här målen och det ekonomiska läget är regeringens förslag till budget inom utgiftsområde 23 väl avvägt. På en rad områden flyttar regeringen fram posi- tionerna i arbetet för att nå dessa mål. Regeringen föreslår en rad åtgärder för en hållbar livsmedelspro- duktion, för ökad miljöanpassning, regional balans och uthållig tillväxt, för värnande av jordbrukets natur- och kulturvärden och minimering av jordbru- kets negativa miljöpåverkan samt åtgärder för att stärka konsumentperspektivet och djurskyddet. För att stärka konsumenternas kunskaper om mat och måltidens betydelse har regeringen i budget före- slagit att 60 miljoner kronor över tre år ska användas för åtgärder inom livsmedelsområdet. Pengarna ska kunna användas för att stärka konsumenternas ställ- ning och öka konkurrenskraften inom livsmedels- sektorn. Stödet ska också kunna ges till åtgärder inom livsmedelskedjan som syftar till att bevara och vida- reutveckla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelssektor. Dessutom ska ytterligare 10 miljoner kronor användas under nästa år till fortsatta åtgärder för att främja export av svenska livsmedel. För att stärka djurskyddet och förbättra hälsotill- ståndet bland husdjur, försöksdjur och djur som hålls i fångenskap har regeringen föreslagit mer pengar för stöd till den försöksetiska prövningen och till en bätt- re djurtillsyn. Centrala försöksdjursnämnden tillförs ytterligare medel för att förstärka stödet till de för- söksdjursetiska nämnderna. En del av pengarna bör kunna användas för att öka forskningsstödet för ut- veckling av alternativ till djurförsök. Ökad kunskap om alternativ till djurförsök innebär att färre djur behöver utsättas för djurförsök. Arealstödet för år 2000 kommer att öka med ca 500 miljoner kronor. Det betalas ut i januari år 2001 och kommer då att uppgå till 3,7 miljarder kronor. För att hålla utgiftstaket kommer arealstödet att beta- las ut i början av januari. Utöver dessa åtgärder infriar regeringen sitt tidi- gare löfte om att jämställa jordbruket med tillverk- ningsindustrin. Det betyder att jordbruket från den 1 juli 2000 slipper betala energiskatt på el och bräns- len för uppvärmning och bara behöver betala halva koldioxidskatten på bränslen. Det innebär en skatte- sänkning för jordbruket med över 300 miljoner kro- nor per år. Fru talman! Vi har två partier här i riksdagen, Centerpartiet och Kristdemokraterna, som har tagit på sig spenderbyxorna. Jag ska för enkelhetens skull ägna mig åt Kristdemokraterna. De gödslar i och för sig inte mer pengar än vad Centern gör, men jag ska ändå ta dem som ett exempel. Hos Kristdemokraterna har särintresset vunnit över allmänintresset. På område efter område sprider partiet pengar i hopp om att de ska ge skörd i framti- den. Det ska sägas att Kristdemokraterna föreslår några besparingar också. Partiet vill spara 25 miljoner kro- nor på Statens jordbruksverk, 3 miljoner på Fiskeri- verket och 15 miljoner på bidraget till distriktsveteri- närorganisationen. Men summorna blir betydligt större om vi i stället tittar på Kristdemokraternas förslag till utgiftsökning- ar. Anslaget för miljö-, struktur- och regionala åtgär- der vill de öka med 551 miljoner kronor. Anslaget för räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. vill man öka med 25 miljoner. Anslaget för Livsmedelsverket vill man öka med 4 miljoner kro- nor. Anslaget för åtgärder inom livsmedelsområdet vill man öka med 20 miljoner, anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet med 4 miljoner och anslaget för internationellt skogssamarbete med 1 miljon kronor. Dessutom vill Kristdemokraterna sänka växt- husnäringens koldioxidavgift med 8 miljoner. Man vill behålla och justera REKO-stödet till trädgårdsnä- ringen till en kostnad av 13 miljoner kronor och anslå 15 miljoner kronor till ett nytt statligt stöd till avby- tartjänst. Sammanlagt vill Kristdemokraterna gödsla jord- bruksbudgeten med nästan 600 miljoner kronor ut- över regeringens förslag. Det räcker inte med detta. Partiet vill öka jordbruksbudgeten ytterligare fram- över. Man vill att djurregistret ska finansieras över statens budget i stället för att jordbrukarna själva får betala avgifter. Det skulle kosta 8,5 miljoner kronor. Dessutom vill man tillsammans med Moderata samlingspartiet ta bort kartavgiften och finansiera de digitala kartorna för jordbruksmark över jordbruks- budgeten samt sänka skatterna inom jordbruksområ- det ytterligare. Vad detta kostar framgår inte av kristdemokrater- nas reservationer och särskilda yttrande. Hur allt detta ska kunna finansieras framgår inte heller. Frågan är vilka andra delar av budgeten som kristdemokraterna vill byta ut. Är det vården av våra sjuka och äldre som ska få stå tillbaka när ett särintresse går före allmänintresset i det kristdemokratiska samhället? Fru talman! Jag tycker att vi så här på randen till ett nytt årtusende ska vara visionära och diskutera jordbrukets framtid i Sverige. Kristdemokraternas reservationer och särskilda yttrande när det gäller inriktningen av den svenska jordbrukspolitiken är i det här sammanhanget en intressant läsning. I reservation nr 13 avvisar kristdemokraterna en snabb och radikal reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt partiet skulle regeringens förslag leda till att stora delar av jordbruksmarken avvecklas. Det är intressant att de annars så mark- nadsliberala kristdemokraterna förespråkar en hårt reglerad gemensam jordbrukspolitik - en jordbruks- politik som har lett till höga matpriser, till en produk- tion som inte är ekologiskt hållbar och till att jord- bruksbudgeten inom EU slukar nära hälften av den totala budgeten. Jag känner inte igen mig i Dan Ericssons och Ca- roline Hagströms beskrivning av regeringens jord- brukspolitik. Som socialdemokrat anser jag, i likhet med vad miljö- och jordbruksutskottet tidigare har framhållit, att det är viktigt att det finns ett levande jordbruk i alla delar av Sverige. Utgångspunkten för Sveriges förhandlingar om reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken är de riktlinjer som riksdagen lade fast efter förslag från regeringen i propositionen om riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. Enligt riksdagens beslut ska Sverige verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars över- gripande mål ska vara att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt bidra till den globala livsmedelssäkerheten. Enligt beslutet ska jordbruksföretagens och livsmedelsföre- tagens produktion styras av konsumenternas efterfrå- gan och vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och från ekonomiska utgångspunkter. Enligt regeringens förslag ska en hållbar jord- bruks- och livsmedelsproduktion bl.a. främjas genom en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU, särskilt med avseende på ett successivt bortta- gande av EG:s marknadsordningar och en avveckling av gränsskyddet med hänsyn till internationella åta- ganden. Reformerna ska kompletteras med riktade stöd för anpassningsåtgärder som underlättar över- gången från generella prisstöd till direktstöd samt möjliggör utveckling av konkurrenskraftiga företag. Reformerna av jordbrukspolitiken ska också kompletteras med riktade miljö- och landsbygdsstöd för att bevara och främja den biologiska mångfalden, bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap, minimera miljöbelastning- en, beakta behovet av en långsiktig hushållning med naturresurserna samt medverka till landsbygdens utveckling. Genom detta skapas möjligheter för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig produktion baserad på höga miljökrav och höga etiska krav för djurhållningen. Detta är något helt annat än de två kristdemokraternas beskrivning. Hur ser då kristdemokraternas vision av inrikt- ningen av den svenska jordbrukspolitiken ut? Hur vill de stärka jordbrukets konkurrensmöjligheter? Något alternativ till de socialdemokratiska förslagen om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken presenterar de inte. Här finns inte heller ett ord om att jordbruksföretagens och livsmedelsföretagens pro- duktion ytterst alltid beror på att de lyckas producera det som konsumenterna vill köpa. Konsumenten verkar vara ett nödvändigt ont i den kristdemokratis- ka jordbrukspolitiken. Konsumenternas uppgift ver- kar framför allt vara att som skattebetalare betala höjda bidrag till jordbruket. Utöver att kristdemokraterna vill höja en lång rad anslag och bidrag är deras enda förslag att sänka skatterna. Kristdemokraterna vill tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet sänka energiskatten på el och eldningsolja, dieselskatten och avgiften på handelsgödsel. Flera av dessa skatter har regeringen redan lovat att sänka. Regeringen har vid ett flertal tillfällen lovat att jordbruket ska jämställas med tillverkningsindust- rin på skatteområdet. Det betyder att jordbruket fr.o.m. den 1 juli 2000 slipper att betala energiskatt på el och bränslen för uppvärmning och bara behöver betala halv koldioxidskatt på bränslen. Men det räck- er inte för de borgerliga partierna. De vill gå ett steg längre. De vill sänka skatterna på diesel och handels- gödsel, dvs. skatter som har stor betydelse i arbetet för ett mer miljövänligt och hållbart svenskt jordbruk. Fru talman! Jag har ägnat tid åt att beskriva krist- demokraternas löftespolitik, och den bild som jag har gett stämmer också överens med de förslag som Centerpartiet står för i årets budgetförslag. Man kan säga att dessa två partier tävlar om böndernas gunst i den tron att de ska få mer utrymme i tidningen Land och mer beröm av LRF för att de ensidigt för fram dess särintressen. Moderata samlingspartiet har lagt fram ett förslag som ligger 9 miljoner kronor under regeringens för- slag. Folkpartiet har lagt fram ett förslag som ligger 39 miljoner kronor under regeringens förslag. Detta visar hur enormt långt från varandra de fyra borgerli- ga partierna ligger. Man kan inte föreställa sig att de skulle kunna föra en gemensam jordbrukspolitik, även om vi i EU har en gemensam jordbrukspolitik. Hur ska det bli i Sverige med så stora skillnader mel- lan er? Jag vill slutligen rikta ett stort tack till ut- skottskansliets personal för att den har arbetat hårt med budgeten och med regeringens skrivelse. Jonas Ringqvist inledde sitt anförande med att framföra ett tack, och jag vill i min tur tacka Jonas Ringqvist, Kjell-Erik Karlsson, Maggi Mikaelsson och Miljö- partiets representant Gudrun Lindvall för alla sena kvällar och nätter som vi har arbetat med att få fram utskottsskrivningarna. Tack för det jobbet! Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot- tets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. 0270681733602 N 2010-01-01 00:00:00 175305 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0943/#anf54