2348591 GN0943 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:43 Torsdagen den 9 december 1999/2000 43 1999-12-09 00:00:00 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur- vård 63E4426D-FA49-4DDA-B26A-FB6512A90593 31 KJELL-ERIK KARLSSON (v) v Fru talman! Nu står vi från de olika partierna återigen här och ska så småningom besluta om det budgetförslag för miljö- och naturvårdsområdet som finns framför oss. Detta budgetområde är inte stort, sett i pengar. Det motsvarar ungefär 0,25 % av det sammanlagda beloppet för de 27 utgiftsområdena, men området är viktigt. Det gäller kommande gene- rationers framtid. Målet för utgiftsområde 20 är att skydda männi- skors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktig god hushållning med naturresur- ser och att skydda natur- och kulturlandskap. Detta är övergripande mål och ska vara en allmän inriktning för vårt miljöpolitiska arbete. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram ett gemensamt budgetförslag. Förslaget innehåller förstärkningar på miljöområdet, förstärk- ningar som vi upplever som positiva. Det har varit ett framåtsyftande samarbete på om- rådet hos majoriteten. Ser man på minoritetens reser- vationer så ser man att det inte har varit några större kontroverser i utskottet på miljöområdet. Skillnaderna inbördes mellan de borgerliga partiernas budgetför- slag är nästan lika stora som de är mot majoritetens budgetförslag - om nu detta säger något. Trycket har varit stort på att kalkningsinsatserna måste utökas. Naturvårdsverkets nationella kalk- ningsplan visar att kalkning kommer att behövas under en lång tid framöver. I utskottet är vi överens om, vilket är bra, att kalkningen behöver hållas kon- stant under den närmaste tioårsperioden. Den beräk- nade nivån på 212 miljoner för år 2000 är rimlig. Miljödebatten har under året i hög grad särskilt rört kemikaliesamhället, t.ex. den ökande använd- ningen av bekämpningsmedel, sanering av förorenad mark, försurning och kalkning, metaller och brome- rade flamskyddsmedel i slam, sopförbränning och dioxiner i aska. Andra frågor har varit olika fordons- bränslen och trafikmiljöfrågor. Men vi ska kanske inte glömma det ökande sälbeståndet, det minskande torskbeståndet och den alltid levande debatten om jakt på rovdjur. Detta är en liten lista med en del av de miljöfrågor som människor spontant lyfter fram när man träffar dem. Detta visar att det finns ett stort intresse för miljöfrågorna och en stor oro för den utveckling som håller på att ske i vår natur och miljö. Den oron är berättigad, och den måste vi ta på allvar. Vi i Vänsterpartiet tar denna oro på yttersta allvar. Vi inser att vi måste skydda naturresurser som ska kunna vara till glädje för kommande generationer, men vi ser även att detta är svårt att förena med att tillgodose vinstintressen. Ett exempel som tydligt talar för att det är så är nedhuggningen av gammel- skog och igenväxandet av naturbetesmarker. Särskilt illa känns det när staten som ägare i norr hugger ned tallar som är flera hundra år gamla och skogsvårdan- de instanser inte har något att invända mot avverk- ningen. Denna typ av gammelskog finns på endast ytterst få ställen i Europa, och den bör vi bevara. I betänkandet framgår det att i de fjällnära sko- garna är 46 % naturreservat, medan mindre än 1 % av den produktiva skogsmarken i övriga landet har skydd. Även skogen söderut har ett stort behov av skydd. Det är glädjande att vi har fått en höjning av anslaget A3, men det gäller inte bara att t.ex. avsätta pengar till skogsinköp; det gäller även att veta vad man ska använda skogen till och hur man sedan ska sköta den, inte minst när man ställer avkastningskrav på Fastighetsverket. Här är jag medveten om att det kan behövas förstärkningar och förändringar av olika slag. När det gäller den marina miljön borde det vara lika självklart att där inrätta referensområden eller naturreservat som det är på land. Detta område är eftersatt, vilket snarast bör rättas till, och vi vill gärna återkomma till detta. På miljöområdet, liksom på så många andra om- råden, är behovet stort, men som vi vet är resurserna begränsade. Desto viktigare är det då att resurserna kan användas på ett effektivt sätt. Ska vi klara av att inom en generation lämna över ett samhälle där vi har löst de stora miljöproblemen får vi nog öka ar- betstakten på miljöområdet lite extra. Denna budget är förhoppningsvis ett steg i den riktningen. I miljöpolitiken gäller det att kunna se både smått och stort och att både kunna och vilja se den lilla växten och det stora landskapet. Miljön kräver kon- kret handling. Miljön kräver omtanke och kärlek. Miljön har ingen nytta av ickehandling. Den behöver resultat, resultat som vi här kan hjälpa till att skapa, både som kollektiv och som enskilda. Vi måste inse att det är helheten som gäller. Vi måste ha en helhets- syn på miljöfrågorna, men i den helheten måste vi lyfta upp det som andra trampar ned eller kör över. Det har skett och sker fortfarande klavertramp i vår miljöpåverkan som utan tvekan påverkar budge- ten och kommande budgetar. Vad som särskilt oroar just nu är den ökning av sopförbränning som sker i landet, en förbränning som inte bara sker av svenska sopor utan av en ständigt ökande import av sopor som har blivit en handelsvara. Resultatet av detta kan man bl.a. se i de undersökningar som Greenpeace har gjort på ställen där man tippar slagg och aska. Dioxinhal- ten i restprodukterna uppgår till värden som borde skrämma de flesta till eftertanke. Jag fick i går frågan: Är det risk att verkningsfulla förslag till lösningar av miljöproblemen hamnar längst ned i skrivbordslådan för att de kostar för mycket? Jag hoppas att det inte är så, men frågan är berättigad då miljöarbetet alltför ofta går i stå när det inte längre genererar en synbar ekonomisk eller poli- tisk vinst just för tillfället. Fru talman! Jag vill sluta med säga att jag hoppas att miljöfrågorna ska få ett större utrymme i kom- mande budgetar och att vi kan hjälpas åt så att det blir så. Sverige bör gå före i dessa frågor. Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betän- kande för utgiftsområdet. 0883123676901 N 2010-01-01 00:00:00 175282 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0943/#anf31