2348591 GN0943 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:43 Torsdagen den 9 december 1999/2000 43 1999-12-09 00:00:00 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur- vård BE6B8BA0-8953-4835-A52C-551093B84BC1 1 LARS LINDBLAD (m) m Fru talman! Miljön i världen har blivit bättre. Teknikutveckling, marknadsekonomi och ökade kun- skaper i samhället har lett till att världen blivit en trevligare plats att leva på. Faktum är att städernas luft blir allt bättre, antalet sälar och rovfåglar runt Östersjön ökar, antalet fiskarter i våra vattendrag ökar och människan lever allt längre. Det finns anledning att vara positiv. Marknadsekonomin har visat sig vara överlägsen andra former av system som t.ex. planekonomin när det gäller att ta hänsyn till miljövärden. En enkel kort jämförelse mellan Väst- och Östtysklands miljöpoli- tiska utveckling under 1900-talet är slående. Socia- lism, dvs. en stark övertro på statliga lösningar, ska- par ett samhälle där ingen tjänar på att utveckla sina produkter på ett miljövänligt sätt, ingen köpare har möjlighet att välja den miljövänligare produkten och inget enskilt miljöengagemang premieras. Låt oss hoppas att de stora politiska projektens tid är över, fru talman, för miljöns skull. Ett miljöarbete som byggs underifrån leder i de flesta fall till ett mycket bättre resultat. Att ett antal människor tar ett eget miljöansvar är oändligt mycket mer värdefullt än en ny lag med restriktivare regler. Är allt därmed bra i samhället så att vi kan lägga ned miljöpolitiken? Nej, så enkelt är det inte. Det finns fortfarande en rad olika, i huvudsak lokala och regionala, miljöproblem kvar att lösa. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, tungmetaller och koldi- oxid överstiger på många platser de nivåer som natu- ren långsiktigt tål. I första hand ska miljöarbetet utgå ifrån den en- skilda människans ansvar, men staten ska ta ansvar för de uppgifter som inte den enskilda människan eller marknaden kan eller bör utföra. Effektiv lag- stiftning och olika typer av ekonomiska styrmedel är viktiga verktyg i detta arbete. Att stödja miljöforsk- ning, att ansvara för miljöövervakning och kalkning av försurade sjöar och vattendrag är andra områden där staten har ett huvudansvar. Marknadsekonomin som verktyg måste användas i större omfattning för att på ett dynamiskt sätt driva miljöarbetet framåt. Handel med utsläppsrätter bör införas för att öka måluppfyllelsen och kostnadsef- fektiviteten i miljöarbetet. Att sätta ett pris på miljön är viktigt för att företag och enskilda ska känna att förbättring lönar sig. Det internationella samarbetet är också viktigt, inte minst inom ramen för EU. Det måste förstärkas. Sverige måste driva på och även ta intryck från våra grannar när det gäller de gränsöverskridande mil- jöproblemen. Fru talman! Jag nämnde forskning inom miljöom- rådet. Det finns ett stort problem inom miljöpolitiken som oroar mig. Allmänt tyckande och förhastade slutsatser är inte ovanliga i debatten. Förföriska bud- skap om teoretiska modeller som saknar förankring i verkligheten förvillar folks uppfattningar. En ny tids domedagspräster sprider sitt skrämmande budskap om att jorden håller på att gå under om vi inte föränd- rar hela vårt sätt att leva. Livsvalsdiskussionen blandas vilt med miljödis- kussionen. De problem vi har förstoras och anpassas till budskapet. För mycket löst tyckande i debatter riskerar att på sikt minska trovärdigheten för de reella problemen. Det är viktigt att vetenskapligheten får styra vår problembild i en större utsträckning än i dag. Det är viktigt att forskningen får ett ökat stöd. Det är därför vi moderater föreslår en anslagsökning till miljöforskningen med 80 miljoner kronor, dvs. 30 miljoner mer än regeringens budgetförslag. Detta har vi med i det särskilda yttrande som vi har i betänkan- det. Fru talman! Regeringens miljöpolitik präglas av en brist på helhetssyn och konsekvens. Inom områden som miljöforskning, miljöövervakning och kalkning, där staten har en viktig uppgift, har det tidigare gjorts stora neddragningar. Samtidigt har stora pengar sat- sats på statliga bidrag till verksamheter med liten eller ingen miljönytta alls. Begrepp som kostnadseffekti- vitet och miljönytta i förhållande till den insats som görs har regeringen bortsett ifrån. Det som prioriterats har varit statliga bidrag, företrädesvis till kommunala projekt. Sverige borde vara ett föregångsland inom miljö- politiken. Tyvärr har arbetsmarknadspolitiken suddat ut en del av vår miljöpolitiska profil. Vi moderater ser i och för sig med glädje att regeringen nu höjer ansla- get till kalkning till den nivå som vi tidigare krävt, men ett större grepp behöver tas över de här frågorna. Fru talman! I årets budget har vi moderater två re- servationer. Den första handlar om att vi vill ge möj- lighet till länsstyrelserna att använda en liten del av sina markanslag, dvs. de pengar som ska säkerställa en del av våra naturskogar, till att administrera ut pengarna. Med länsstyrelsernas nuvarande resurser kommer de att få svårt att leva upp till de mål som regering och riksdag ställt upp. På det sättet vill vi se till att pengarna verkligen kommer ut där de behövs. Den andra reservationen handlar om ett bättre le- darskap för våra myndigheter. Varje gång Kemikali- einspektionen påförs nya utredningar eller andra extra arbetsuppgifter måste tillräckliga resurser tillföras så att myndigheten har en rimlig chans att klara de extra åtagandena. Detta har inte skett i önskad utsträckning. Varje extra arbetsuppgift som påförs utan att man betalar för det är en smygbesparing. Det är också orimligt att regeringens höjda kostnader för interna- tionella åtaganden ska finansieras genom avgifter från industrin. Det är inte ett rimligt sätt att arbeta på. Vi vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till hur en ökad finansiering med stats- budgetens hjälp ska utformas. Detta för att det ska finnas en rimlig avvägning mellan höjda ambitioner och tilldelningen av resurser. Fru talman! Givetvis står vi bakom båda våra re- servationer, men jag ber att för Moderaternas räkning få yrka bifall till reservation 2. 0371414788216 N 2010-01-01 00:00:00 175252 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0943/#anf1