2348590 GN0942 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:42 Onsdagen den 8 december 1999/2000 42 1999-12-08 00:00:00 (forts. från 7 §) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (forts. KrU1) B2594ECF-886A-4DB0-BC3C-D3EDF9BD8407 183 ANNIKA NILSSON (s) s Fru talman! Jag ska inleda med att citera Kultur- utredningen, som jag själv hade förmånen att vara ledamot i: "Konstnärligt skapande är uttryck för grundläg- gande mänskliga behov. I den meningen är konsten internationell, den låter sig inte stängas inne inom avgränsade områden som länder och nationer. Konst- närligt skapande kan i stället bygga broar mellan människor av olika nationalitet och etnisk tillhörighet och öka den ömsesidiga förståelsen." Vi ser nu hur alltfler öppet tar ställning mot na- zismen och rasismen i Sverige. Det är mycket gläd- jande. Men det räcker inte bara att ta avstånd. Vi måste också visa fram positiva motbilder. Där tror jag att kulturen har en mycket viktig roll, precis som vi skrev i Kulturutredningen. Kulturen är en mäktig kraft i samhället. Den framkallar glädje och spänning, men även tårar. Ut- trycksmöjligheterna är nästan obegränsade. Den skänker kunskap och hjälper oss att förstå det som händer i vår omgivning. Den ger oss ett språk. Den utvecklar våra kreativa sidor. Kulturen är gränsöverskridande, och den ger oss kunskap om det samhälle vi lever i. Den ger oss vår historia. Vi lär känna oss själva och blir på så sätt trygga i det som vi kallar vår egen kultur. Att vara trygg i sin egen kultur är viktigt för att kunna öppna famnen mot andra. Det är i rädda och otrygga männi- skor som främlingsfientlighet och rasism föds och frodas. Kulturjournalisten Margareta Norlin förklarade på ett seminarium om kultur vad kulturen betydde för henne. Hon menade att kulturen ska förändra ditt liv. Den ska öppna dörrar till delar av ditt liv du tidigare inte sett, och när den väl gjort det blir ditt liv inte detsamma. Jag tycker att det är en mycket bra beskrivning, som jag kan relatera till mig själv. Jag är uppväxt i ett hem där vi någon gång ibland gick på teater och mu- seer, men jag kan inte komma ihåg att vi någon gång under min uppväxt besökte ett konstmuseum - förrän min pappa gick med i konstklubben på sitt jobb. Tidi- gare hade jag i och för sig besökt Louisiana utanför Helsingør med skolan, men jag kan inte säga att det gav mig några bestående minnen. Så, för några år sedan, skulle pappa och mamma resa till Louisiana med just konstklubben, och jag följde med. Det var en utställning med Monet. Jag kommer aldrig att glömma denna upplevelse. In i mitt liv kom en våg av färger, japanska broar och näck- rosdammar. Jag hade öppnat en dörr i mitt liv som har lett till att jag i dag har planscher av Monet i hela min lägenhet, och när jag förra våren besökte Paris kändes det nästan som om jag hade hittat himmelriket när jag klev in på impressionistavdelningen på Musée d'Orsay. Detta möte med konsten förändrade mitt liv. Det gav mig ett innehåll som jag tidigare inte haft och en upplevelse jag tidigare inte mött. För mig är detta en av de viktigaste utgångspunkterna för kulturen och kulturpolitiken, nämligen att skapa förutsättningar för kulturen att förändra människors liv. Fru talman! Vi socialdemokrater har sagt det förr från denna talarstol, men det förtjänar att upprepas. Under de svåra år när vi har tvingats göra kraftiga nedskärningar på många områden har kulturen klarat sig hyggligt, ja, i många avseenden bra, och det gäller både det statliga stödet och stödet till kulturen i kommuner och landsting. Fru talman! Det blir en ganska lång lista om man ska räkna upp allt som har genomförts eller påbörjats sedan den kulturpolitiska propositionen lades fram 1996. Några bärande teman i den socialdemokratiska kulturpolitiken är att kulturen ska göras tillgänglig för alla grupper och i hela landet. Barn och ungdomar är prioriterade grupper. Jag tänkte nämna några av dessa insatser: - Litteraturområdet har tillförts totalt 60 miljoner kronor under de senaste tre åren. - Konstnärernas villkor är ett annat område som vi under de senaste tre åren har tillfört 90 miljoner kronor. - Sverige har äntligen fått ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. - Vi gör genom det nya filmavtalet en storsatsning på att värna och utveckla svensk filmproduktion. - Åren 1999-2001 satsar vi 24 miljoner kronor för att bevara industrisamhällets kulturarv. - Arbetet med ett forum för levande historia fort- sätter. Jag ska kommentera några punkter i utskottets betänkande, och jag börjar med flyttningen av led- ningen för Statens sjöhistoriska museer till Karlskro- na. Våren 1998 redovisade utskottet en rad skäl för att flytta ledningen till Karlskrona. Ett skäl var att statlig verksamhet bör spridas i landet. Vi konstaterade ock- så att det inte skulle ha någon betydelse för effektivi- teten var ledningen är placerad. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets uppfattning, och förra hösten hade utskottet anledning att för regeringen påpeka vikten av att ärendet bereds skyndsamt. Vi upprepar nu att flyttningen ska genomföras. Vi gör ytterligare ett tillkännagivande. Det gäller förslagsrätten när styrelserna för Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsförbund ska utses. I ett tillkännagivande i våras uttalade vi att det inte är tillfredsställande att de här styrelserna utses av bara ett visst antal konstnärsorganisationer. Det finns ock- så andra organisationer som representerar konstnärer och konstnärsgrupper. Regeringen redovisar i bud- getpropositionen en annan uppfattning, men vi står kvar vid vårt ställningstagande från i våras och skri- ver därför att regeringen snarast bör se över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt ska kunna utvidgas när det gäller ledamöter i de båda styrelserna. Jag förutsätter att regeringen snabbt kommer att verk- ställa det beslut som riksdagen nu ännu en gång kommer att fatta. I tre motioner föreslås att Stockholms Spårvägs- mäns Musikkår ska bli en länsmusikinstitution som får statsbidrag. Vår utgångspunkt har i detta ärende varit att samma förutsättningar bör gälla för samtliga länsmusikinstitutioner. Bollen ligger alltså nu hos Stockholms läns landsting. Vill landstinget i Stock- holm utveckla en länsmusik ankommer det på lands- tinget att vidta sådana åtgärder som krävs för att en länsmusikorganisation ska kunna komma till stånd i enlighet med förutsättningarna i överenskommelsen mellan staten och landstinget. Utskottet ser positivt på en sådan utveckling och förutsätter att regeringen gör detsamma. Fru talman! Jag konstaterade och konstaterar att kulturpolitiken har varit framgångsrik. Men det bety- der självklart inte att vi kan vara nöjda - långt däri- från. En LO-rapport visade nyligen att många av de kulturella klyftorna som vi har finns kvar, och det är vi socialdemokrater medvetna om. Jag uppfattar det som att alla partier i riksdagen anser att stat, kommu- ner och landsting måste ge ett omfattande ekonomiskt stöd för att vi ska kunna ha ett levande kulturliv som når alla människor. Undantaget är moderaterna. Sin vana trogen vill de skära i de statliga kulturanslagen med nästan 600 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det handlar om 300 miljoner på folkbildningen, och det handlar om nedskärningar av anslagen till bl.a. Riksteatern, Riksutställningar, ungdomsverksamhet, Kulturrådet och En bok för alla. Till Arbetets muse- um, till samlingslokaler och till kulturlokaler ska stödet helt avskaffas. För mig går det en stark skiljelinje mellan den kulturpolitik som moderaterna står för och den som jag och socialdemokraterna står för. Om man vill ha kultur i hela landet tycker jag att det är märkligt att dra ned på anslaget till t.ex. Riksteatern och Riksut- ställningar. Jag ställer mig också frågan varför mode- raterna vill ha en neddragning av anslagen till En bok för alla. Här har vi en verksamhet som till en mindre kostnad för ut bra kvalitetslitteratur till ett överkom- ligt pris. Jag förstår inte hur man kan vara emot detta. Jag förstår inte heller frågan om Arbetets museum. Verksamheten på detta museum är omvittnat mycket bra, och för många är det en förebild. Vad är det då som får moderaterna att med en dåres envishet hävda att detta inte är någonting som staten ska satsa på? När det gäller anslaget till allmänna samlingslo- kaler för moderaterna ett resonemang om att det är en kommunal uppgift att stödja dessa lokaler. Det är inte utan att man tänker på moderaterna i Stockholm, som just nu tillsammans med sina samarbetspartier är i full färd med att skära ned och lägga ned samlingslokaler. Är det detta som moderaterna i riksdagen tänkt på när de helt vill lägga över ansvaret på kommunerna? Och vad säger Kristdemokraterna och Folkpartiet? Ställer ni upp på denna uppdelning och neddragning av det statliga stödet? Privatisering och marknadstänkande ska styra också kulturen i moderaternas Sverige. Den moderata gruppledaren i Stockholms kulturnämnd, Kristina Alvendal, har blivit banförare i moderaternas kamp för privatiserad och marknadsstyrd kultur. Jag skulle vilja enkelt fråga Elisabeth Fleetwood om ni mode- rater delar den kultursyn som era partikamrater i Stockholm har. Naturligtvis vill jag också rikta mig till Kristde- mokraternas företrädare Inger Davidson och Folkpar- tiets Lennart Kollmats. Hur reagerar ni på moderater- nas kulturpolitik? Inger Davidson har sagt här i dag att hon ser sig själv som en garant, men jag skulle hemskt gärna vilja höra: Hur reagerar ni på den poli- tik som förs fram i dag av moderaterna både här i riksdagen och i Stockholm? Jag ställer mig en kort fråga: Är det inte lite besvärande att ni som har som mål att faktiskt styra detta land ihop ligger så långt ifrån varandra när det gäller kulturpolitiken? Fru talman! Kultur betyder på latin "att odla sjä- len". För mig är det viktigt att kulturen är och förblir en oberoende kraft i samhället. Kulturen ska ifråga- sätta det samhälle vi lever i och ska få i gång våra tankar och funderingar. Den stärker oss som människor. Den ger oss ett språk. Den får oss att skratta, men även att gråta. Den öppnar våra ögon. Den lär oss om oss själva och vår historia. Kulturen finns runtom oss, och för de flesta är den en del av livet. Kulturen ska genomsyra allt vi gör. Den ska finnas med i uppväxtåren, i barnomsor- gen, i skolan, på arbetsplatsen - ja, den ska finnas med i allt vi gör i livet. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut- skottets hemställan i betänkandet och avslag på reser- vationerna. 0950203660913 N 2010-01-01 00:00:00 175174 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0942/#anf183