2348589 GN0941 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:41 Tisdagen den 7 december 1999/2000 41 1999-12-07 00:00:00 Utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och ar- DA250D53-DBE7-4031-AF72-140386E2B892 50 ROSITA RUNEGRUND (kd) kd Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 under mom. 2. Fru talman! Det behövs en förändring i arbetslivet och i samhället för övrigt när det gäller bemötande och attityder gentemot personer med funktionshinder. Det visar inte minst Lindqvists utredning, Lindqvists nia. Jag tror att vi alla är överens. Enligt AMS bedömning är det ett stort problem att vissa arbetssökande marginaliseras på arbetsmarkna- den. Det kan gälla äldre arbetshandikappade, utom- nordiska medborgare med kort skolutbildning, kort- tidsutbildade inom yrken där arbetskraftsfrågan minskar samt också ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildningen med godkända betyg. Detta problem känner man väl till ute på arbets- förmedlingarna. Det borde inte komma som en över- raskning, utan AMS bedömning visar tvärtom tydligt att regeringens politik totalt misslyckats när det gäller det långsiktiga och målmedvetna arbetet med att se möjligheter men också att lösa problemen kring dessa människor. Vi menar att en aktiv arbetsmarknadspolitik inne- bär utbildning, individuellt anpassade åtgärder och en effektiv matchning mellan arbetssökande och arbets- givare. Detta gäller hela arbetsmarknaden och i syn- nerhet de arbetshandikappade. En långsiktig och trovärdig arbetsmarknadspolitik innebär också att följa upp och stödja de särskilda projekt och proces- ser som initierats av folkrörelser tillsammans med kommuner och arbetsförmedlingar. Man ska inte behöva, som ansvariga i processen "Det finns bruk för alla" i Falköping, leva i ovisshet och komma till Stockholm med mössan i hand och tigga medel varje år. En rapport från forskningssta- tionen i Mösseberg visar att det var huvudsakligen staten, landstingen och försäkringskassan som tjänade på "Det finns bruk för alla", medan kommunernas kostnadsminskning var relativt liten sett i förhållande till den stora andel av projektkostnader som betalas av kommunerna. Vi vet också att processen är en vinst för samhäl- let. I synnerhet visar rapporten att den är en stor vinst för människor som deltar i processen. En lönebidragsanställning bygger på förtroende mellan handläggare, anställda och arbetsgivare. En anställning och introduktion kan ta lång tid att förbe- reda. Därför var regeringens indragning av löne- bidragsmedel olycklig och kom definitivt vid fel tidpunkt. Det är ju nu när arbetsmarknadsläget för- bättrats som möjligheterna till arbete ökat även för arbetshandikappade. Man borde satsa mer. I t.ex. mitt eget län har det varit stopp sedan sommaren när det gäller nyanställningar med lönebidrag, trots att det i dag finns företag som står i kö och som har möjlighet att ta emot anställda med lönebidrag. Jag uppskattar utskottets förslag att även Samhall- sanställda ska omfattas av det förstärka anställnings- stödet. Då undviker man det problem som jag fick information om i går när jag besökte Samhall i Strömstad. Man hade förberett en kvinnas övergång till den reguljära arbetsmarknaden, men arbetsgivaren ändrade sig på grund av att han fick möjlighet att ta in en person som omfattades av det förstärkta anställ- ningsstödet. Margareta Persson, ordförande för Nationella folkhälsokommittén, säger i ett pressmeddelande angående stress och barn att barns hälsa har att göra med att de behöver bli sedda och att föräldrarna har tid med dem. Vid ett telefonsamtal i går kväll med en chef på AMI i min valkrets uttryckte hon precis det- samma. Svaga grupper på arbetsmarknaden behöver någon som ser dem. Det är nu i ett positivt arbetsmarknadsläge som människosyn och solidariteten med svaga grupper ställs på prov. 0574724112206 N 2010-01-01 00:00:00 174950 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0941/#anf50