2348588 GN0940 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:40 Måndagen den 6 december 1999/2000 40 1999-12-06 00:00:00 Ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen 4AEE0805-1705-4CDD-A4BC-215E8DA63B9D 93 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) s Fru talman! Sveriges största exportmarknad är ett grannland. Det ligger i väster, och det heter Norge. Varje norrman handlar svenskt för nästan 13 000 kr om året. Det är alltså mycket lönsamt att ha ett rikt grannland. Det tycker norrmännen också, för vi svenskar handlar också en del norskt. Svenskar och norrmän är inte unika. Den mesta handeln i världen sker mellan grannländer. Länder som är grannar befinner sig oftast på ungefär samma utvecklingsnivå och köper och säljer ungefär samma typ av varor och tjänster till varandra. Men när vi svenskar blickar österut eller söderut är det något som inte stämmer. Våra närmaste gran- nar på andra sidan Östersjön kan varken köpa eller sälja som norrmännen kan. Medan en norrman hand- lar svenskt för som sagt nästan 13 000 kr om året, köper en polack svenska varor för bara 275 kr. Och vi svenskar köper fortfarande väldigt lite polskt. Det finns en väldig outnyttjad potential för eko- nomiskt utbyte och välståndsbyggande. Runt Öster- sjön finns mängder med outnyttjade möjligheter och människor som står beredda att satsa framåt, satsa på att skapa tillväxt och välfärd. De ekonomiska framstegen går hand i hand med en rask utveckling mot demokrati och EU- medlemskap. I den utvecklingen ska Sverige vara på plats och bidra för ryssars, balters och andras skull, men också för vår egen skull. Det största hotet mot Sveriges säkerhet i dag och i framtiden ser jag i ris- ken för att en avgrundsdjup välståndsklyfta perma- nentas rakt igenom Östersjön, ett europeiskt Rio Grande. Det är nu vi avgör hur det ska gå. Det är dagens svenskar som är med och avgör om framtidens Öster- sjöregion ska präglas av slutenhet, misstänksamhet och konflikt, eller om framtiden ska innebära samar- bete, handel och nedrustning. Utvecklingen i Ryssland är särskilt viktig. Det väldiga Ryssland brottas med svåra ekonomiska och sociala problem. Miljoner ryssar väntar på att demo- kratin och marknadsekonomin ska leverera. Generalsekreteraren för EU:s gemensamma utri- kes- och försvarspolitik, Javier Solana, uttryckte detta tydligt i ett tal i Stockholm för några veckor sedan. Han sade: Stärkandet av banden med Ryssland är den viktigaste och mest brådskande frågan för EU under nästa sekel. Det är stora ord. Men jag tycker inte att de är överdrivna. Därför bedriver Sverige en bred och aktiv Östersjöpolitik. Utveckling handlar om ekonomisk tillväxt, men inte bara om ekonomi. Det är en felsyn. Utveckling, också ekonomisk utveckling, kräver demokratiska institutioner, effektiv offentlig förvaltning, god miljö och social trygghet. Därför måste svensk Östersjöpo- litik bidra till utveckling inom en lång rad fält. Därför är vi med och bygger reningsverk i Riga och Kali- ningrad. Därför stöder vi företagsutveckling i Ryss- land, jordreformsarbete i Ukraina och journalistut- bildning för vitryssar. Därför är vi engagerade i sä- kerhetsfrämjande stöd i Baltikum. Därför satsar Sve- rige resurser på demokratistöd, projekt för modern äldreomsorg, kamp mot sexuell exploatering av barn, erfarenhetsutbyte inom socialtjänsten och kun- skapsöverföring på det juridiska området bland mycket annat. Ansvaret mot framtiden kräver att vi bedriver en aktiv och bred politik. För att klara detta långsiktiga arbete satsar vi ungefär 800 miljoner kronor per år i utvecklingssamarbete med länderna i Öst- och Cent- raleuropa. Efter kommunismens fall stod vi inför uppgifter som vi aldrig tidigare mött, och vi saknade gamla erfarenheter att bygga vidare på. Omställningen i våra grannländer till demokrati och marknadsekonomi ställde krav på nya djärva och kreativa grepp. Därför växte tanken på en Östersjömiljard fram. Pengar avsattes vid sidan av och utöver de traditionella medlen för att på ett antal viktiga områden göra sats- ningar i våra grannländer, satsningar som också ska komma tillväxten och sysselsättningen i Sverige till godo. Östersjömiljardsatsningarna har visat sig fram- gångsrika, därför följs nu den första miljarden av en andra miljard. Tack vare miljard två kan t.ex. Ex- portrådets satsning Marknadsplats Östersjön sjösättas. Små och medelstora företag ska få hjälp till handel och investeringar, bl.a. genom att vi inrättar s.k. by- råkratilotsar. Östersjöpolitiken kräver kreativitet, och Östersjömiljarderna är ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Men utmaningar kring Östersjön kräver också kraft och koncentration. Under 1999 genomförde regeringen en stor satsning i Polen. Svenska regioner samarbetade med polska regioner. Hundratals och åter hundratals kontakter knöts. Nästa vecka åker statsministern till Warszawa och avslutar denna mycket framgångsrika satsning. Detta framgångsrika Polenår följs nu upp med de baltiska ländernas år, en satsning som syftar till att på alla plan vidareutveckla relationerna mellan Sverige och de baltiska länderna. Självklart kan inget land ensamt bära regionens ansvar på sina axlar. Samverkan är viktig. Sverige är därför drivande i en rad internationella forum för att stärka utvecklingen i vår region. Jag tänker inte bara på EU och Östersjöstaternas råd, utan också på det framgångsrika nordiska samarbetet och på samarbetet i Barents euroarktiska råd. Ett fantastiskt arbete bedrivs också av kommuner, landsting, län och enskilda organisationer. Det de- centraliserade samarbetet med våra grannar har en imponerande bredd och ett imponerande innehåll. Detta är en av grundbultarna i den svenska Östersjö- politiken. Här ger vi impulser till framväxten av ett civilt samhälle i våra grannländer. Herr talman! Jag har angett grundsynen i den svenska Östersjöpolitiken. Men jag skulle också vilja ta tillfället i akt att poängtera två särskilt aktuella och viktiga frågor. Ett växande hot mot vårt land är den snabba spridningen av tuberkulos på andra sidan Östersjön. I allt större utsträckning rör det sig om mycket mot- ståndskraftig tuberkulos som visar resistens mot peni- cillin. Bara i ryska fångläger finns 100 000 smittade fångar. Problemet är galopperande och gränslöst. Sverige har därför tagit ett initiativ inom Öster- sjöstaternas råd för att öka samordningen och för att sätta sökarljuset på detta allvarliga problem. I må- nadsskiftet januari/februari står Sverige värd för en konferens i Stockholm för smittskyddsexperter från hela Östersjöregionen. Konferensen ska föreslå åtgär- der till toppmötet med Östersjöstaternas regerings- chefer i april. Tbc är ett område som kräver snabba och samordnade insatser. Den andra frågan jag vill nämna särskilt är ut- vecklingen i Vitryssland. Vitryssarna var de som svårast drabbades av Tjernobylkatastrofen. Det är de som lider under den sista gammalsovjetiska regimen i Europa. Sverige kan och ska stödja uppbyggnaden av det civila samhället i Vitryssland. Därför kommer utrikesminister Anna Lindh och min statssekreterare Sven-Eric Söder att samla alla de organisationer som arbetar med Vitryssland till ett möte nästa fredag. Tanken är att utbyta erfarenheter men också att mejsla ut vidare strategier för att hjälpa befolkningen i detta land. Jag vill också passa på och informera riksdagen om att Sverige på Nordiska ministerrådets möte i Reykjavik på onsdag kommer att föreslå att de nor- diska länderna inrättar ett nordiskt informationskon- tor i Minsk i Vitryssland. Detta är i samma syfte som då vi etablerade nordiska informationskontor i de baltiska länderna under Sovjetunionens sista år. Herr talman! Det finns en grundläggande samsyn över partigränserna i den svenska Östersjöpolitiken - åtminstone var det mitt intryck innan jag hörde Sten Tolgfors aggressioner för en liten stund sedan. Det är en styrka för vårt land och för våra grannar på andra sidan Östersjön. Det är mer som förenar än som skil- jer oss åt. För två veckor sedan var jag i Novgorod och in- vigde en utställning om svenska vikingar på rysk mark. Utställningen redovisar några av alla de ur- gamla och täta band som binder samman folken runt Östersjön. Tidigare i år var jag i Kijev. Jag slogs av att det i Ukraina finns sedlar med gamla svenskar på. Vår historia är i mångt och mycket gemensam. Också här är det mer som förenar än som skiljer åt. Länder- na kring Östersjön är en naturlig region. Herr talman! Vi Östersjöfolk har en gemensam historia. Det är nu upp till oss i vår generation att bidra till att vi också får en gemensam framtid. Det är nu det avgörs. Det är nu vi kan påverka om framti- dens Östersjöregion ska präglas av ekonomisk fram- gång, tillväxt och välfärd, eller om den ska bli säte för stagnation, fattigdom och social oro. Valet är lätt. Det är därför vi behöver en aktiv och bred Östersjöpolitik. Jag hoppas att få tillfälle att återkomma till de frå- gor som har ställts till mig under den repliktid som finns tillgänglig. 0888126424314 N 2010-01-01 00:00:00 174882 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0940/#anf93