<anforande>
<dok_hangar_id>2348588</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0940</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:40 Måndagen den 6 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>40</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5B330436-C887-4AB0-8994-528217F04AC5</anforande_id>
<anforande_nummer>47</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE SAMUELSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! När det gäller de fattiga ländernas si-
tuation har t.ex. kyrkorna sedan ganska länge drivit
något som man kallar för Jubel 2000. Det bygger på
att man ska hjälpa de fattiga länderna med skuldav-
skrivningar. Det är mycket stora summor. Flödet är i
dag sådant att de fattiga ländernas betalningar till de
rika länderna för lånen är betydligt större än vad de
klarar av eller vad som är rimligt, också utifrån bi-
ståndsmålen.
Hur ska man över huvud taget kunna leva upp till
detta? Hur ska man få en balans i ekonomin så att de
fattiga länderna inte ska behöva vara livegna under de
rika länderna genom sitt beroendeförhållande med
tanke på lån och skuldavskrivningar?
</anforandetext>
<intressent_id>0900533740700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>174836</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0940/#anf47</protokoll_url_www>
</anforande>
