2348588 GN0940 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:40 Måndagen den 6 december 1999/2000 40 1999-12-06 00:00:00 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan D0937CB3-EE3A-446F-A79C-CBFDA58033F9 3 VIOLA FURUBJELKE (s) s Fru talman! Det utgiftsområde vi i dag ska debat- tera heter A1, utrikesförvaltning och internationell samverkan, och det är alltså utgiftsområde 5. Det finns ytterligare ett förvaltningsanslag i stats- budgeten, och det heter C1. Förvaltningsanslaget A1 rymmer förvaltningsutgifterna för UD och de 103 ambassaderna runt om i världen, våra 400 honorär- konsulat och våra 2 400 anställda på dessa myndig- heter. Av dessa 2 400 anställda är 1 000 lokalanställ- da. Vidare rymmer utgiftsområdet vissa bidrag till internationella organisationer. Det är Nordiska rådet, FN, Europarådet, OSSE m.fl. Utifrån det här anslags- området finansieras också den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU, GUSP. Det rymmer information om Sverige i utlandet och vissa nedrust- nings- och säkerhetspolitiska frågor, samt en del andra övriga utrikespolitiska frågor, såsom t.ex. stra- tegisk exportkontroll och EU-information. Det är knappt 3 miljarder kronor vi talar om för allt detta. Jag menar att vi har en oerhört effektiv utrikesförvaltning och att den är slimmad. Det finns en motion som behandlas i betänkandet som går ut på att man ytterligare ska skära ned i utrikesförvaltning- ens utgifter och framför allt på ambassaderna. Man ska på våra ambassader runt om i världen inte leva under andra omständigheter än de som råder i de länder man har att verka i. Motionen är enskild, men utrikesutskottet har avslagit den och motiverar detta med den väldigt utgiftsslimmade organisation som utrikesförvaltningen i dag utgör. Jag sade inledningsvis att det finns två förvalt- ningsanslag, C1 och A1. Det ligger i dag ett vilande förslag om en sammanslagning av dessa båda förvalt- ningsanslag, dvs. utgiftsområde 5, A1-anslaget, skulle föras ihop med Regeringskansliet, C1. Vi resonerar kring det i betänkandet. Vi erinrar om att vi redan tidigare har påtalat betydande svårig- heter med en sådan sammanslagning. Den ska verk- ställas enligt planerna våren år 2002. Senast i vårbud- geten år 2001 skulle man kunna få ett sådant förslag. Men redan i det här betänkandet - liksom vi har gjort tidigare - skriver vi i utskottet att vi visst ser att det kan finnas samordningsvinster att göra och att vi tycker att det är viktigt och angeläget att effektivisera så långt det går. Men det får inte gå ut över utrikes- verksamheten. Redan i dag har man gjort vissa samordnings- vinster vad gäller biblioteksverksamheten. Översät- tarservicen från UD gäller nu hela Regeringskansliet. Man har även en språkutbildning som alla får del av. Men att slå ihop de här båda anslagen när det gäller utlandsverksamheten menar vi skulle betyda att vi här i riksdagen skulle få stora svårigheter att hante- ra de här frågorna. Det innebär att budgeten och pengarna skulle behandlas i ett utskott, medan utri- kesutskottet fortfarande skulle ha att hantera policy- och sakfrågorna. Det kan aldrig vara en bra ordning. Det ligger oerhört mycket utrikespolitik t.ex. i var, hur och när man etablerar ambassader. Det är en signalverkan i resursallokeringen som vi inte kan förbise. Därför har vi återigen skrivit om hur vi ser på frågan i hopp om att regeringen ska ta intryck och avstå från att slå ihop de båda anslagen. Det här betänkandet rymmer bara tre reservationer och ett par särskilda yttranden. Det finns en betydan- de enighet om att vi har en god utrikesförvaltning. Men det finns några skiljelinjer som Göran Lennmar- ker var inne på i sitt anförande och som jag ytterligare ska kommentera. Mellan moderaterna och övriga går en skiljelinje när det gäller synen på Sidas verksamhet. Man anser att Utrikesdepartementet ska ta över biståndsverk- samheten i större omfattning och att en del av utri- kesverksamheten också ska lokaliseras till Afrika. I princip skulle UD syssla med allting som handlar om planering, uppföljning och kontroll, och verksamhe- ten på fältet skulle utlokaliseras till fältet. Det här är en nedmontering av Sida som vi övriga kraftfullt tillbakavisar. En annan skiljelinje är att man inte anser att am- bassaderna främjar svenskt näringsliv tillräckligt kraftfullt. Det finns säkert mycket mer att göra, och man kan säkert förbättra verksamheten. Men väldigt mycket har gjorts. På främjandeområdet har man satt i gång utredningar som handlar om att samordna verksamheten vad gäller alla de aktörer som finns. Exportrådet kommer kanske att få en samordnande roll. Man gör en preliminär utvärdering av Invest in Sweden och dess verksamhet. I övrigt när det gäller personalrekrytering - vilket moderaterna också är missnöjda med - presenterades en utredning i höstas. Den handlar just om rekryte- ring, kompetensutveckling och karriärvägar inom UD. Därmed anser vi för vår del att en hel del är gjort men att man fortlöpande inom verksamhetsplanering- en kan se över de här frågorna. Jag skulle vilja fråga Göran Lennmarker om han kan ge några exempel på att ambassaderna har misskött detta. Vilket land, vilken ambassad, ska i första hand få del av den här kritiken? En tredje skiljelinje är att moderaterna - som Gö- ran Lennmarker här också anförde - inte anser att anslaget D2 ska få finnas kvar. Anslaget D2 går till enskilda organisationer för deras verksamhet på det fredsfrämjande och nedrustningsfrämjande området. Många viktiga insatser görs av NGO:er i det här sammanhanget. Det handlar om att ge en folklig kun- skap, en bred kunskap, i skolor och ute i samhället om FN och om fredsfrämjande insatser för att, inte minst nu när vi vill satsa på det konfliktförebyggande arbetet, i större utsträckning och mer systematiskt sälja in sådana frågor. Vi tycker att det är viktigt att det finns en möjlighet att ansöka om medel för de här viktiga projekten. De här organisationerna skulle aldrig klara av att ha en sådan verksamhet om inte regeringen sköt till medel. Man tycker att det är lite underligt eftersom mo- deraterna ju inte har några som helst synpunkter på de pengar som på samma vis ges till EU-information. 125 enskilda organisationer fick fördelade projekt- medel för att informera om och främja kunskapen om EU under det gångna året. Det är väl precis en paral- lell till anslaget D2, men inom ett annat område. Jag undrar därför om det bara är ett uttryck för att moderaterna egentligen inte tycker att freds- och nedrustningsarbete är särskilt viktigt, i alla fall inte lika viktigt som EU-information. Vi tycker att båda- dera är viktiga, och vi anser att anslaget D2 ska vara kvar. Marianne Andersson, som skulle ha deltagit i den här debatten, är inte här, och jag ska inte gå in i po- lemik med henne. Jag hade hoppats att få ett motiv till Centerns reservation för en minskning med 82 miljoner kronor av anslaget på det här utgiftsområdet. I motionen ges inte några som helst motiv till detta. Vi har inte heller under beredningen i utskottet fått några som helst motiv för minskningen. Jag hade hoppats att den här debatten möjligen skulle klargöra varför man vill undandra sammanlagt 82 miljoner kronor. Det är möjligt att Marianne Andersson, om hon kommer hit senare, kan ge ett svar på de här frågorna. Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till ut- skottets hemställan och avslag på samtliga reservatio- ner. 0567603564903 N 2010-01-01 00:00:00 174792 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0940/#anf3