2348587 GN0939 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:39 Fredagen den 3 december 1999/2000 39 1999-12-03 00:00:00 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 75D98AC7-C502-41DC-8F9B-B274891A795D 48 Justitieminister Laila Freivalds (s) s Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt i riksdagens budgetdebatt om rättsväsendet att kort redovisa rege- ringens syn och utgångspunkter för budgetpropositio- nen och för det fortsatta regeringsarbetet. Det är medborgarna som står i centrum för rätts- väsendets verksamhet. Rättsväsendets fortsatta ut- veckling måste ta sin utgångspunkt i medborgarnas behov och bedömas från medborgarnas perspektiv. Det handlar om medborgarnas behov av och rättmäti- ga krav på trygghet och livskvalitet i sin dagliga till- varo, av service och bemötande vid kontakter med myndigheterna, av en snabb och säker handläggning av mål och ärenden. Det handlar om brottsoffrens krav att få sina särskilda behov uppmärksammade och tillgodosedda i rättssystemet. Det handlar inte minst om barnens behov av att bli sedda och att dom- stolar och andra myndigheter har regler och rutiner som tar hänsyn även till barnens perspektiv. Fru talman! Det svenska rättsväsendet har en hög kvalitet. Den kvaliteten ska vi slå vakt om. Men stil- lastående är tillbakagång. Världen och samhället förändras snabbare än någonsin, och det ställer delvis nya krav på rättsväsendets myndigheter, inte minst gäller det den ökande internationaliseringen och den oerhört snabba teknikutvecklingen. Domstolar och andra myndigheter konfronteras nu med delvis andra rättsförhållanden och en annan typ av grov krimina- litet som inte fanns för 10-15 år sedan. Medborgarna har helt andra förväntningar än tidigare på att myn- digheterna ska fungera i medborgarnas tjänst, inte som en överhet som kräver vördsamhet och lydnad av medborgarna. Samtidigt ger det internationella myndighets- samarbetet och den nya tekniken helt nya möjligheter för myndigheterna att utveckla och effektivisera sin verksamhet för att leva upp till den nya tidens krav. För det krävs det delvis ny kompetens, nya arbets- metoder, ny ledning och organisation och nya attity- der. Mycket har redan gjorts för att modernisera rätts- väsendet. Åklagarväsendet har fått en ny organisa- tion. Polisen har fått en ny organisation, ny utbildning och en inriktning mot problemorienterat brottsföre- byggande arbete. En ny myndighet, Ekobrottsmyn- digheten, har skräddarsytts för att utveckla samarbetet mellan polis, åklagare och specialister. En ny organi- sation för bekämpning av miljöbrott har beslutats. Kriminalvården har också fått en ny organisation, och man har utvecklat både de säkerhetsmässiga och de behandlingsmässiga aspekterna av verksamheten. Brottsförebyggande rådet har fått rollen som stabsor- gan och centralt organ för forskning inom rättsväsen- dets område och för stöd åt det lokala brottsförebyg- gande arbetet. Brottsoffermyndigheten har utvecklats till ett effektivt stöd åt dem som drabbats av brott. Mål- och resultatstyrning har införts inom hela rätts- väsendet. Detta var några av de många reformer som har genomförts och inletts under de senaste åren. Fru talman! Rättsväsendet befinner sig just nu mitt uppe i ett intensivt reformarbete. Det som gjorts under senare år är den nödvändiga grunden för det fortsatta arbetet. Nu handlar det inte minst om att fylla de nya organisationernas ramar med ny verk- samhet. Medborgarna ska få en större trygghet i vardagen. Det handlar om att utveckla det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet när det gäller brott som direkt påverkar människors livskvalitet - vardags- brottslighet, om man så vill. Här har närpolisen en central roll, och det gäller att fullfölja närpolisrefor- men med kraft. Ett annat reformområde är bekämpandet av den grova och organiserade brottsligheten. Det handlar bl.a. om grova narkotikabrott, ekonomiska brott, ligabrottslighet och brottssyndikat. Polisen och åklagarväsendet ska utveckla sitt samarbete med varandra och sin förmåga att samarbeta med myndig- heter i andra länder. Inte minst gäller det att utnyttja den stora potential som vårt medlemskap i EU och Schengensamarbetet ger. Ny kriminalteknik och nytt teknikstöd i övrigt är andra nyckelfaktorer. I budgetpropositionen läggs stor vikt vid att myn- digheterna utvecklar sin förmåga att förebygga och bekämpa brott med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag. Här handlar det om allvarlig brottslighet av ett delvis nytt slag, i många fall knutet till högerextremistiska nätverk med inslag av grova våldsbrottslingar. Den senaste tidens utveckling är mycket oroande och kräver åtgärder på stor bredd. Att myndigheterna vässar taktik och beredskap mot sådan brottslighet är ett viktigt inslag i kampen. Re- geringen kommer i regleringsbreven till rättsväsen- dets myndigheter att uppdra åt myndigheterna att utveckla sin kompetens på området. Regeringen har också nyligen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrel- sen, Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten utarbeta en nationell handlingsplan för att förbättra skyddet för vittnen och målsägande - detta med hän- syn till de många uppgifter som förekommer om hot mot vittnen vid denna och andra slag av grov krimi- nalitet. En av de viktigaste åtgärderna som vi har framför oss är att väsentligt öka antalet poliser. Det är nöd- vändigt för att fullfölja närpolisreformen, öka andelen uppklarade brott, förstärka gränskontrollen, utveckla teknikstödet och utöka det internationella polissamar- betet. Regeringen och riksdagen har för en del år sedan slagit fast att det behövs minst 16 700 poliser. Enligt min mening har behovet av poliser ökat sedan den nivån bestämdes. Jag är däremot inte beredd att föreslå någon ny normalnivå. Antalet poliser måste bedömas och omprövas från tid till annan mot bak- grund av samhällsutvecklingen och behoven i övrigt. Det är också viktigt att öka antalet civilanställda för att avlasta och komplettera den polisutbildade perso- nalen. Siw Persson ställde en konkret fråga om det skulle ske en utvärdering av den nya polisutbildningen och när den i så fall skulle ske. Svaret är att Polishögsko- lan har påbörjat en omfattande utvärdering. När det gäller domstolsväsendet är förutsättning- arna för det fortsatta reformarbetet delvis annorlunda än inom rättsväsendet i övrigt. Det finns ett stort behov av att reformera domstolsväsendet för att det ska kunna svara mot dagens och morgondagens krav i olika avseenden. Reformarbetet har här inte kommit lika långt som inom rättsväsendet i övrigt. Det gäller också att slå vakt om domstolsväsendets grundlags- fästa självständighet, som är en omistlig del i en rätts- stat. Kompetensen inom domstolsväsendet behöver ut- vecklas ytterligare, bl.a. genom att domare kan speci- alisera sig inom olika rättsområden. Det här inte minst mot bakgrund av att domstolarna i ökande utsträckning arbetar med komplicerade rättsområden och med internationella rättsförhållanden eller, inom brottsmålshanteringen, internationell brottslighet. Tillgänglighet och service i förhållande till all- mänheten måste också utvecklas. Mycket viktigt är att göra handläggningstiderna betydligt kortare än i dag. För medborgarna är det oförståeligt och oaccep- tabelt att deras mål kan bli liggande många månader på domstolen utan att ens sättas ut till förhandling. Det är nödvändigt att utveckla handläggningsrutiner som gör att ärendena får en snabb hantering såväl hos polis, åklagare som vid domstol. En fråga är hur domstolarna ska vara organiserade för att verksamheten ska bli mer flexibel, för att kom- petensen ska kunna säkerställas och ytterligare höjas och för att domstolarna också i framtiden ska vara attraktiva arbetsplatser som lockar till sig mycket skickliga jurister. Det fortsatta reformarbetet inriktas på att se över formerna för framtidens domstolsväsende. Flera olika lösningar övervägs. I en region kan det vara lämpligt att bedriva verksamhet i flera domstolar med en ge- mensam domkrets. Med en sådan större domkrets kan de framtida kraven på domstolsväsendet bättre tillgo- doses. Även samverkan mellan olika domstolar kan utvecklas. Kraven på en modern domstolsorganisation kan innebära att vissa tingsrätter läggs samman med and- ra, t.ex. när målunderlaget är alltför litet för att skapa bärkraftiga domstolsenheter eller när domstolarna ligger geografiskt nära varandra. Regeringen avser att i vår återkomma till riksda- gen och redovisa en handlingsplan för domstolsvä- sendets reformering. I arbetet med att ta fram hand- lingsplanen kommer de försöksverksamheter och olika projekt som bedrivs på flera håll inom domstol- sväsendet att vara en viktig del. Redan i den föreliggande budgetpropositionen fö- reläggs då riksdagen flera viktiga reformer inom domstolsväsendet. Det gäller bl.a. att inskrivningsvä- sendet koncentreras till sju av tingsrätterna och att bouppteckningshanteringen förs över till skatteför- valtningen. Reformerna leder till en rationellare orga- nisation och ärendehantering med fortsatt god service och säker handläggning. Fru talman! Varje del av rättsväsendet har sin lag- fästa roll i helheten. Just därför är det viktigt att ha en helhetssyn på rättsväsendets verksamhet. Myndighe- terna måste samarbeta med varandra och med andra aktörer så att verksamheten som helhet fungerar väl. En kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Medborgarna har berättigade krav på att få sina frågor prövade snabbt och säkert oberoende av om ärendet hanteras av en eller flera myndigheter. Att utveckla en sådan myndighetsövergripande helhets- syn med bibehållande av respektive myndighets spe- cifika roll och självständighet hör till det viktigaste för att förverkliga medborgarperspektivet inom rätts- väsendet. Fru talman! Rättsväsendet har, liksom alla andra delar av den offentliga sektorn, fått vidkännas vissa besparingar. Jämförelsevis har besparingarna inom rättsväsendet varit tämligen blygsamma. Under de senaste åren har rättsväsendet på nytt tillförts nya pengar. Den föreliggande budgetproposi- tionen innebär att rättsväsendets ram höjs med 150 miljoner kronor budgetåret 2000. För tiden därefter behöver ytterligare resursförstärkningar ske. Det är nödvändigt för att myndigheterna ska kunna fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om rättsväsendets utveckling på det sätt som jag nyss i korthet berört. Det finns alltså skäl att betona att reformerna inom rättsväsendet inte handlar om att spara pengar. Det handlar i stället om ett brett upplagt modernise- ringsarbete med syfte att Sverige även i början av 2000-talet ska ha ett kompetent rättssäkert och effek- tivt rättsväsende i medborgarnas och demokratins tjänst. Regeringen återkommer i den ekonomiska vår- propositionen till riksdagen med förslag till hur mycket anslagsramarna för rättsväsendet ska höjas för att det målet ska nås. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 174679 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0939/#anf48