<anforande>
<dok_hangar_id>2348587</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:39 Fredagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>75D98AC7-C502-41DC-8F9B-B274891A795D</anforande_id>
<anforande_nummer>48</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister Laila Freivalds (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt i riksdagens
budgetdebatt om rättsväsendet att kort redovisa rege-
ringens syn och utgångspunkter för budgetpropositio-
nen och för det fortsatta regeringsarbetet.
Det är medborgarna som står i centrum för rätts-
väsendets verksamhet. Rättsväsendets fortsatta ut-
veckling måste ta sin utgångspunkt i medborgarnas
behov och bedömas från medborgarnas perspektiv.
Det handlar om medborgarnas behov av och rättmäti-
ga krav på trygghet och livskvalitet i sin dagliga till-
varo, av service och bemötande vid kontakter med
myndigheterna, av en snabb och säker handläggning
av mål och ärenden. Det handlar om brottsoffrens
krav att få sina särskilda behov uppmärksammade
och tillgodosedda i rättssystemet. Det handlar inte
minst om barnens behov av att bli sedda och att dom-
stolar och andra myndigheter har regler och rutiner
som tar hänsyn även till barnens perspektiv.
Fru talman! Det svenska rättsväsendet har en hög
kvalitet. Den kvaliteten ska vi slå vakt om. Men stil-
lastående är tillbakagång. Världen och samhället
förändras snabbare än någonsin, och det ställer delvis
nya krav på rättsväsendets myndigheter, inte minst
gäller det den ökande internationaliseringen och den
oerhört snabba teknikutvecklingen. Domstolar och
andra myndigheter konfronteras nu med delvis andra
rättsförhållanden och en annan typ av grov krimina-
litet som inte fanns för 10-15 år sedan. Medborgarna
har helt andra förväntningar än tidigare på att myn-
digheterna ska fungera i medborgarnas tjänst, inte
som en överhet som kräver vördsamhet och lydnad av
medborgarna.
Samtidigt ger det internationella myndighets-
samarbetet och den nya tekniken helt nya möjligheter
för myndigheterna att utveckla och effektivisera sin
verksamhet för att leva upp till den nya tidens krav.
För det krävs det delvis ny kompetens, nya arbets-
metoder, ny ledning och organisation och nya attity-
der.
Mycket har redan gjorts för att modernisera rätts-
väsendet. Åklagarväsendet har fått en ny organisa-
tion. Polisen har fått en ny organisation, ny utbildning
och en inriktning mot problemorienterat brottsföre-
byggande arbete. En ny myndighet, Ekobrottsmyn-
digheten, har skräddarsytts för att utveckla samarbetet
mellan polis, åklagare och specialister. En ny organi-
sation för bekämpning av miljöbrott har beslutats.
Kriminalvården har också fått en ny organisation,
och man har utvecklat både de säkerhetsmässiga och
de behandlingsmässiga aspekterna av verksamheten.
Brottsförebyggande rådet har fått rollen som stabsor-
gan och centralt organ för forskning inom rättsväsen-
dets område och för stöd åt det lokala brottsförebyg-
gande arbetet. Brottsoffermyndigheten har utvecklats
till ett effektivt stöd åt dem som drabbats av brott.
Mål- och resultatstyrning har införts inom hela rätts-
väsendet. Detta var några av de många reformer som
har genomförts och inletts under de senaste åren.
Fru talman! Rättsväsendet befinner sig just nu
mitt uppe i ett intensivt reformarbete. Det som gjorts
under senare år är den nödvändiga grunden för det
fortsatta arbetet. Nu handlar det inte minst om att
fylla de nya organisationernas ramar med ny verk-
samhet.
Medborgarna ska få en större trygghet i vardagen.
Det handlar om att utveckla det brottsförebyggande
och brottsbekämpande arbetet när det gäller brott som
direkt påverkar människors livskvalitet - vardags-
brottslighet, om man så vill. Här har närpolisen en
central roll, och det gäller att fullfölja närpolisrefor-
men med kraft.
Ett annat reformområde är bekämpandet av den
grova och organiserade brottsligheten. Det handlar
bl.a. om grova narkotikabrott, ekonomiska brott,
ligabrottslighet och brottssyndikat. Polisen och
åklagarväsendet ska utveckla sitt samarbete med
varandra och sin förmåga att samarbeta med myndig-
heter i andra länder. Inte minst gäller det att utnyttja
den stora potential som vårt medlemskap i EU och
Schengensamarbetet ger. Ny kriminalteknik och nytt
teknikstöd i övrigt är andra nyckelfaktorer.
I budgetpropositionen läggs stor vikt vid att myn-
digheterna utvecklar sin förmåga att förebygga och
bekämpa brott med rasistiska, främlingsfientliga och
homofobiska inslag. Här handlar det om allvarlig
brottslighet av ett delvis nytt slag, i många fall knutet
till högerextremistiska nätverk med inslag av grova
våldsbrottslingar. Den senaste tidens utveckling är
mycket oroande och kräver åtgärder på stor bredd.
Att myndigheterna vässar taktik och beredskap mot
sådan brottslighet är ett viktigt inslag i kampen. Re-
geringen kommer i regleringsbreven till rättsväsen-
dets myndigheter att uppdra åt myndigheterna att
utveckla sin kompetens på området. Regeringen har
också nyligen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i
samverkan med Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrel-
sen, Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten
utarbeta en nationell handlingsplan för att förbättra
skyddet för vittnen och målsägande - detta med hän-
syn till de många uppgifter som förekommer om hot
mot vittnen vid denna och andra slag av grov krimi-
nalitet.
En av de viktigaste åtgärderna som vi har framför
oss är att väsentligt öka antalet poliser. Det är nöd-
vändigt för att fullfölja närpolisreformen, öka andelen
uppklarade brott, förstärka gränskontrollen, utveckla
teknikstödet och utöka det internationella polissamar-
betet. Regeringen och riksdagen har för en del år
sedan slagit fast att det behövs minst 16 700 poliser.
Enligt min mening har behovet av poliser ökat sedan
den nivån bestämdes. Jag är däremot inte beredd att
föreslå någon ny normalnivå. Antalet poliser måste
bedömas och omprövas från tid till annan mot bak-
grund av samhällsutvecklingen och behoven i övrigt.
Det är också viktigt att öka antalet civilanställda för
att avlasta och komplettera den polisutbildade perso-
nalen.
Siw Persson ställde en konkret fråga om det skulle
ske en utvärdering av den nya polisutbildningen och
när den i så fall skulle ske. Svaret är att Polishögsko-
lan har påbörjat en omfattande utvärdering.
När det gäller domstolsväsendet är förutsättning-
arna för det fortsatta reformarbetet delvis annorlunda
än inom rättsväsendet i övrigt. Det finns ett stort
behov av att reformera domstolsväsendet för att det
ska kunna svara mot dagens och morgondagens krav i
olika avseenden. Reformarbetet har här inte kommit
lika långt som inom rättsväsendet i övrigt. Det gäller
också att slå vakt om domstolsväsendets grundlags-
fästa självständighet, som är en omistlig del i en rätts-
stat.
Kompetensen inom domstolsväsendet behöver ut-
vecklas ytterligare, bl.a. genom att domare kan speci-
alisera sig inom olika rättsområden. Det här inte
minst mot bakgrund av att domstolarna i ökande
utsträckning arbetar med komplicerade rättsområden
och med internationella rättsförhållanden eller, inom
brottsmålshanteringen, internationell brottslighet.
Tillgänglighet och service i förhållande till all-
mänheten måste också utvecklas. Mycket viktigt är
att göra handläggningstiderna betydligt kortare än i
dag. För medborgarna är det oförståeligt och oaccep-
tabelt att deras mål kan bli liggande många månader
på domstolen utan att ens sättas ut till förhandling.
Det är nödvändigt att utveckla handläggningsrutiner
som gör att ärendena får en snabb hantering såväl hos
polis, åklagare som vid domstol.
En fråga är hur domstolarna ska vara organiserade
för att verksamheten ska bli mer flexibel, för att kom-
petensen ska kunna säkerställas och ytterligare höjas
och för att domstolarna också i framtiden ska vara
attraktiva arbetsplatser som lockar till sig mycket
skickliga jurister.
Det fortsatta reformarbetet inriktas på att se över
formerna för framtidens domstolsväsende. Flera olika
lösningar övervägs. I en region kan det vara lämpligt
att bedriva verksamhet i flera domstolar med en ge-
mensam domkrets. Med en sådan större domkrets kan
de framtida kraven på domstolsväsendet bättre tillgo-
doses. Även samverkan mellan olika domstolar kan
utvecklas.
Kraven på en modern domstolsorganisation kan
innebära att vissa tingsrätter läggs samman med and-
ra, t.ex. när målunderlaget är alltför litet för att skapa
bärkraftiga domstolsenheter eller när domstolarna
ligger geografiskt nära varandra.
Regeringen avser att i vår återkomma till riksda-
gen och redovisa en handlingsplan för domstolsvä-
sendets reformering. I arbetet med att ta fram hand-
lingsplanen kommer de försöksverksamheter och
olika projekt som bedrivs på flera håll inom domstol-
sväsendet att vara en viktig del.
Redan i den föreliggande budgetpropositionen fö-
reläggs då riksdagen flera viktiga reformer inom
domstolsväsendet. Det gäller bl.a. att inskrivningsvä-
sendet koncentreras till sju av tingsrätterna och att
bouppteckningshanteringen förs över till skatteför-
valtningen. Reformerna leder till en rationellare orga-
nisation och ärendehantering med fortsatt god service
och säker handläggning.
Fru talman! Varje del av rättsväsendet har sin lag-
fästa roll i helheten. Just därför är det viktigt att ha en
helhetssyn på rättsväsendets verksamhet. Myndighe-
terna måste samarbeta med varandra och med andra
aktörer så att verksamheten som helhet fungerar väl.
En kedja är inte starkare än dess svagaste länk.
Medborgarna har berättigade krav på att få sina
frågor prövade snabbt och säkert oberoende av om
ärendet hanteras av en eller flera myndigheter. Att
utveckla en sådan myndighetsövergripande helhets-
syn med bibehållande av respektive myndighets spe-
cifika roll och självständighet hör till det viktigaste
för att förverkliga medborgarperspektivet inom rätts-
väsendet.
Fru talman! Rättsväsendet har, liksom alla andra
delar av den offentliga sektorn, fått vidkännas vissa
besparingar. Jämförelsevis har besparingarna inom
rättsväsendet varit tämligen blygsamma.
Under de senaste åren har rättsväsendet på nytt
tillförts nya pengar. Den föreliggande budgetproposi-
tionen innebär att rättsväsendets ram höjs med 150
miljoner kronor budgetåret 2000. För tiden därefter
behöver ytterligare resursförstärkningar ske. Det är
nödvändigt för att myndigheterna ska kunna fullfölja
statsmakternas intentioner i fråga om rättsväsendets
utveckling på det sätt som jag nyss i korthet berört.
Det finns alltså skäl att betona att reformerna
inom rättsväsendet inte handlar om att spara pengar.
Det handlar i stället om ett brett upplagt modernise-
ringsarbete med syfte att Sverige även i början av
2000-talet ska ha ett kompetent rättssäkert och effek-
tivt rättsväsende i medborgarnas och demokratins
tjänst.
Regeringen återkommer i den ekonomiska vår-
propositionen till riksdagen med förslag till hur
mycket anslagsramarna för rättsväsendet ska höjas för
att det målet ska nås.
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>174679</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0939/#anf48</protokoll_url_www>
</anforande>
