2348587 GN0939 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:39 Fredagen den 3 december 1999/2000 39 1999-12-03 00:00:00 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet DC3DDE41-19A4-4759-BF8C-5909BE759536 31 INGVAR JOHNSSON (s) s Fru talman! Jag ska tala om hur vi vill utveckla rättsväsendet. Men först några kommentarer till vad de fyra borgerliga partiernas representanter har sagt under denna timmeslånga litania. Min första kommentar är att de överdriver. När det gäller brottsligheten finns det sådant som är oro- väckande, bl.a. ökningen av våldet mot kvinnor. Sta- tistiken visar ändå att ökningen av brottsligheten totalt har planat ut under 1990-talet. Men det behövs mer resurser till rättsväsendet, och därför tillför vi nu 150 miljoner. Dessutom avser ju regeringen att åter- komma i vårpropositionen med resursförstärkningar som behövs. Något stöd för talet om långsiktiga neddragningar av rättsväsendets resurser kan de borgerliga heller inte finna i vad Riksdagens revisorer visar i sin granskning. Visst har antalet poliser minskat, dock inte med så många som de borgerliga antyder. Men det behövs fler poliser, och därför planeras nu en kraftig utök- ning av polisutbildningen. Min andra kommentar är att de borgerligas tal är väldigt motsägelsefullt. Om det nu skulle vara så att deras nattsvarta bild var verklig - borde de då inte själva haft förslag till satsningar som skulle kunna lösa problemen? Men det har de inte. Bara ett par exempel: Siw Persson vill anslå 20 miljoner mer till polisen. Men en så blygsam ökning som med 1,5 % av ansla- get till polisen skulle ju knappt räcka till två beman- nade polisbilar i hela landet. Ändå har Siw Persson mage att i ett yttrande skriva att hennes förslag skulle ha möjliggjort en förstärkning av polisorganisationen och i ett annat yttrande att det skulle ha givit utrymme för särskilda satsningar mot kvinnovåldet. Det är mycket angelägna frågor, men vad Siw Persson skri- ver har inte täckning i hennes budgetalternativ. Gunnel Wallin talar om kraftsamling och vill öka anslaget till polisen med 5 %. Det påstår hon bl.a. "skulle ha gjort det möjligt att återanställa de civilan- ställda administratörerna". Visst behöver vi fler ci- vilanställda, men med denna skrivning lovar Wallin ju faktiskt att återanställa alla! Jag räknade ut att hennes 5 % då skulle räcka till en månadslön på ungefär 1 500 kr i månaden. Minst lika dåligt svarar Moderaternas 1,3 % mer i anslagen till polisen mot Gun Hellsviks retorik här i talarstolen. Jag är säker på att de poliser som lyssnat till Gun Hellsvik eller läst Svenska Dagbladet inte alls fått intrycket att hon bara föreslår 1,3 % mer. I varje fall har de poliser som ringt till mig fått intrycket att Gun Hellsvik vill satsa ett mångdubbelt större belopp än dessa 1,3 % bara i löneökningar. Men sanningen är ju i stället att Gun Hellsviks 1,3 % i sin helhet skulle förbrukas på annat som hon och Moderaterna utlovar i sitt budgetalternativ. Ragnwi Marcelind får Kristdemokraternas 1,5 % i högre anslag till polisen att låta som en avgörande insats mot all ondska i samhället. Jag tycker att det talar helt för sig självt. Nej, fru talman, exemplen visar tydligt att de bor- gerliga inte har täckning i sina budgetalternativ för det de skriver eller säger i kammarens talarstol. Man använder samma promillen gång på gång för olika ändamål. Jag tycker faktiskt att det är trist när retori- ken så totalt tappar kontakten med verkligheten. De fyra borgerliga partierna har dessutom ingen som helst gemensam syn på vad man behöver satsa på. Endast i några mer allmänna frågor har man ge- mensamma reservationer, och de tycks mest ha kom- mit till för att dölja hur oense man är. Ragnwi Mar- celind var väl ändå lite oförsiktig när hon från talar- stolen talade om vad en ny majoritet i justitieutskottet skulle satsa på. Min fråga är: Vad då? Tänk er en politik där Moderaterna bestämmer om kronofogdarna och brottsförebyggande arbete, Krist- demokraterna om domstolar, BRÅ och rättsmedicin, Folkpartiet om polis och kriminalvård och Centerpar- tiet om åklagare, ekobrott och Brottsoffermyndighe- ten. Då skulle det bara bli 1,8 % mer än vad rege- ringen har föreslagit - 22 740 miljoner i stället för 22 700 miljoner. - Så ser den borgerliga kriminalpo- litiken bakom retorikens dimridåer faktiskt ut. Men tack och lov finns det också sådant som vi är överens om. Då tänker jag främst på kampen mot och fördömandet av den mycket grova brottsligheten med nazistiska förtecken. Dessa händelser har skapat mycket oro hos alla i vårt samhälle. Jag kan gärna instämma i allt vad Gunnel Wallin anförde. Det var mycket bra. Jag tror att alla partier är överens om att denna vidriga brottslighet måste stoppas. Detta måste ges hög prioritet i det politiska arbetet och av våra myndigheter. Därför är det bra att Riksåklagaren talar om nolltolerans. Jag tycker också att det är bra att det reageras så kraftigt i medierna som skett denna vecka. Jag tycker att de nazistiska illdåden också stryker under hur viktigt ett väl fungerande rättsväsende är för den enskildes trygghet, liksom vårt ansvar för brottsoffer och deras anhöriga. Jag utgår också från att vi är helt överens om de övergripande målen när det gäller rättsväsendet, nämligen att garantera den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet, liksom att detta kräver ett kvalificerat och effektivt rättsväsende. Därför är det viktigt att slå fast att ska samhället stå starkt i kampen mot brotts- ligheten krävs en fortsatt modernisering av rättsvä- sendet. För att denna modernisering ska bli fram- gångsrik måste den bygga på ett medborgarperspektiv och på samverkan mellan myndigheter. Jag vill också slå fast att förverkligandet av målen om en minskad brottslighet kräver en helhetssyn, som bygger på att förebygga brottslighet, till stor del med insatser utanför rättsväsendet, och på vårt ansvar för dem som drabbas av brott. Därför ska det brottsföre- byggande arbetet utvecklas genom samarbete mellan rättsväsende, kommuner, frivilligorganisationer, nä- ringsliv och enskilda. Genom sådana insatser på det lokala planet kan vi minska brottsligheten och öka tryggheten. För dem som ändå drabbas av brott ska stödet ut- vecklas, och det tycker jag är särskilt viktigt för kvin- nor och barn som drabbas av övergrepp. Som vi soci- aldemokrater ser det kan alltså en effektiv kriminal- politik bara drivas i samspel med och inom ramen för en allmän och väl fungerande välfärdspolitik, som ger social trygghet, rättvis fördelning och solidaritet. Fru talman! Här går en tydlig skiljelinje. Mode- raterna skär ned anslagen för skola, fritid, socialvård och sjukvård med miljarder. Sedan lägger de tillbaka en bråkdel av detta till rättsväsendet. Jag påstår att moderaterna, om vi ser till helheten, satsar mindre än socialdemokraterna på att förebygga och beivra brott. Kristdemokraterna vill att de sjuka ska betala deras förslag på rättsväsendets område med ytterligare en karensdag i sjukförsäkringen. Mina meddebattörer kommer senare att utveckla hur arbetet ska inriktas vad gäller våldsbrottsligheten, hur vi ska bekämpa våld mot kvinnor, brott mot barn, brott med rasistiska och homofobiska inslag samt narkotikabrotten. När det gäller den ekonomiska brottsligheten har vi fått ett vassare verktyg genom Ekobrottsmyndig- heten. Likaså kommer miljöbrotten att kunna bekäm- pas effektivare genom en ny organisation inom åkla- garmyndigheten. Och insatser mot den gränsöverskri- dande brottsligheten förstärks. Polisen har ett mycket hårt och utsatt arbete. Poli- serna utsätts ofta för kritik. Jag tycker faktiskt att vi i vårt land har en bra polis och att den kritik som riktas mot polisen ofta är både onyanserad och orättvis. För att tillgodose behovet av poliser ökas intagningen till polisutbildningen till 650 elever. En del av denna utbildning förläggs till Umeå. För att man ska tillgo- dose ytterligare behov av utbildning övervägs utbild- ning på ytterligare någon plats. Dessutom kan komp- letteringsutbildning av officerare ge ett tillskott. Vi tycker att det är bra att den nationella insats- styrkan nu får vidgade uppgifter, och vi tycker att dess organisatoriska frågor har fått en bra lösning. Ragnwi Marcelind pläderade för att man skulle för- lägga styrkans ansvar hos Rikspolisstyrelsen. Jag har den största respekt för Ragnwis kunskaper om prak- tiskt polisarbete, men om jag ska väga den kunskapen mot kunskapen hos de 21 länspolischeferna tar jag mig friheten att lita mer på de senares bedömning. Fru talman! Jag vill också beröra några saker som rör domstolarna. För det första ställs våra domstolar inför allt svå- rare uppgifter. Bl.a. ställer en alltmer komplicerad och grov brottslighet ständigt nya och ökade krav. För att de ska stå rustade inför dessa nya krav krävs en fortsatt modernisering, bl.a. genom en renodling av domstolar och domarrollen, möjligheter till sam- verkan mellan domstolarna, kompetensutveckling av personalen och förenklade förfaranderegler. Det har som bekant pågått ett arbete inom Domstolsverket kring detta. Utskottsmajoriteten anser liksom rege- ringen att ett sådant utvecklingsarbete bör bedrivas så att man med ledning av vunna erfarenheter kan avgö- ra vilka förändringar som bör genomföras. Nu har Domstolsverket kommit med en redovisning av sitt arbete till regeringen, och riksdagen kommer senare att få ta del av regeringens slutsatser av denna i form av en skrivelse till riksdagen som justitieministern har aviserat. De borgerliga tycks däremot ha ett perspektiv mer från ovan när det gäller den här frågan. De anför i sina motioner vitt skilda uppfattningar om domstol- sväsendets framtid. Sedan gömmer de dessa olika ståndpunkter i en gemensam reservation där de ef- terlyser en proposition. Men de har ingen mening alls om vad denna proposition borde innehålla. För det andra gäller det tingsrätterna. Vi har som svar på de motioner som tar upp den framtida verk- samheten på olika orter sagt att utskottet utgår från att behovet av lokal förankring och de geografiska för- hållandena i skilda delar av Sverige ska beaktas. För det tredje tycker jag, som flera andra har varit inne på, att rekryteringen av nämndemän är mycket viktig. Men vi måste skärpa oss i samtliga partier. Vi måste se till att själva nominera så att det blir en jäm- nare ålderssammansättning och så att det blir en stör- re representation av våra nya svenskar. Rekryteringen till nämndemannauppdrag underlättas naturligtvis nu av att regeringen har tagit bort taket i ersättning för förlorad arbetsinkomst, så att ingen längre förlorar på uppdraget. För det fjärde är det ett utomordentligt allvarligt problem att vittnen ibland utsätts för grova hot för att de ska tiga. Därför är det bra att regeringen har gett i uppdrag till berörda myndigheter att utarbeta ett na- tionellt handlingsprogram för skydd av vittnen och målsägare. När det gäller vittnesersättningen måste jag fråga de borgerliga: Vad menar ni i er reservation med att nuvarande ersättningsbelopp är alltför låga? För vilka är de för låga? Dagens regler innebär maximalt 700 skattefria kronor om dagen. Det täcker en förlorad arbetsinkomst för alla som har en inkomst på upp över 25 000 kr i månaden. Beträffande kriminalvården är det viktigt att man förebygger brottsligheten genom att öka insatserna för att motverka återfall i brott. Därför är det viktigt att myndighetens omfattande utvecklingsarbete fort- sätter. Och insatserna för att stoppa narkotikan behö- ver öka. När det sedan gäller rymningar och permis- sioner framgår det att verksamhetsmålen har upp- fyllts. Men ett par uppmärksammade fall stryker ändå under behovet av att man ska se över tillämpningen av reglerna och utveckla möjligheter att göra bättre risk- och farlighetsbedömningar. Fru talman! Utskottets majoritet redovisar här för- slag till satsningar på rättsväsendet som bygger på ett medborgarperspektiv och på en social helhetssyn. Detta ska då jämföras med förslagen från de borgerli- ga partierna. De ger inte något som helst besked om vad ett borgerligt alternativ skulle betyda för hur rättsväsendet skulle utvecklas. Som jag inledde med finns det en hel del som be- höver utvecklas och bli bättre inom rättsväsendet. Men det tänker regeringen och vi i majoriteten klara ut under de närmaste åren. Med detta vill jag yrka bifall till hemställan i be- tänkandet och avslag på samtliga reservationer. Till sist vill jag bara passa på att tacka Alice Åström, Kia Andreasson och Yvonne Oscarsson för ett fint och konstruktivt samarbete när det gäller bud- getarbetet. 0184922809505 N 2010-01-01 00:00:00 174662 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0939/#anf31