2348587 GN0939 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:39 Fredagen den 3 december 1999/2000 39 1999-12-03 00:00:00 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet FECDBFF7-C834-4546-87C2-A536526C934A 17 SIW PERSSON (fp) fp Herr talman! Även den mest förhärdade brottsling har en gång börjat som amatör. Tyvärr är det fortfa- rande så att vi politiker och myndigheterna är alldeles för amatörmässiga, så vi ger de här amatörerna möj- lighet att hinna bli proffs. Det viktigaste vi allihop har att göra är att skärpa oss, så att vi tar hand om dem redan när de tar sina första stapplande steg som ama- törer utanför lagens råmärken. Det är viktigt att komma ihåg att förebygga. Det måste alltid vara det allra viktigaste. Därför har Folk- partiet även i den här budgeten satsat mycket på skola och social omsorg. De viktigaste brottsförebyggarna är naturligtvis föräldrarna. Tillsammans ska vi se till att vi stoppar dessa ungdomar, som blir allt yngre, från att hamna vid sidan om lagen. Och då måste vi se till att de känner delaktighet, tilltro och framtidstro. När vi misslyckas ska vi naturligtvis se till att vi har ett rättsväsende som fungerar. Därför föreslår Folkpartiet under treårsperioden 686 miljoner. Vi har aldrig sagt att det skulle vara någon tulipanaros som ger radikala förändringar. Men vi är övertygade om att det skulle bli en förstärkning hos både polis och åklagare och vid domstolarna. Det skulle vara en hjälp att minska de alldeles för långa handläggningstiderna. Med våra pengar är vi också övertygade om att det hade blivit lättare att hjälpa brottsoffer genom särskilda brottsofferassistenter. Vi måste alla verkligen se till att vittnen vågar uppträda och säga sanningen. År 1997 förändrades rättshjälpsreformen. Folk- partiet var emot den förändringen, och vi är fortfa- rande emot den. Vi hävdar att den bryter mot Europa- konventionen för mänskliga rättigheter, som säger att samhället har ansvar för att hjälpa dem som har pro- blem. Vilka är det nu som drabbas hårdast? Jo, det är tyvärr ofta lågavlönade kvinnor som inte får juridisk hjälp inom familjerättsområdet. Herr talman! Det gjorde att vi för nästa budgetår lyckades skrapa ihop 192 miljoner kronor. Vi hade gärna velat ge mycket mer pengar. Det var en hård diskussion och mycket dividerande om var vi skulle lägga pengarna. Vi satsade ett antal miljoner på poli- sen, några miljoner på åklagarorganisationen, mycket pengar på domstolsväsendet, mindre på Brottsoffer- myndigheten och en hel del på rättshjälpskostnader- na. Låt mig, herr talman, gå in lite grann på de olika områdena. Oavsett om det gäller polisen eller någon annan organisation är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är fråga om att lämna pengar till de olika delarna. Man måste också diskutera hur man ska använda resurserna. Det är viktigt att också ställa krav. Jag är besviken över att vi så lite diskuterar hur vi använder de pengar vi satsar. Naturligtvis får jag ta på mig en del av ansvaret själv, men vi i Folkpartiet försöker i alla fall så gott vi kan. En sak är jag väldigt besviken över att vi inte har fått reda på. Det är nämligen viktigt att man vet det när man diskuterar hur resurserna används. På pappe- ret har vi 16 429 poliser. Men hur många är ute i den dagliga verksamheten? Tänk att det har jag ännu inte lyckats få reda på! Förhoppningsvis får vi snart reda på det, för det är viktigt när man diskuterar hur man ska förändra polisens arbete. Det är viktigt att verkli- gen göra klart vad polisen ska syssla med, vad polisen ska få ta betalt för och annat. Sedan är det också viktigt att vi ger tillbaka vår svenska poliskår en framtidstro. Det är allvarligt att man saknar tilltro till sin ledning. Under det här året har vi diskuterat den nationella insatsstyrkan. Vi hade både långa och animerade debatter om hur vi ville att denna fantastiska specia- listkompetens skulle användas. Vi i Folkpartiet tycker att det är glädjande att majoriteten verkligen lyssnade på de konstruktiva åsikter och förslag vi hade. Vi är nöjda, men inte helt nöjda - det är precis som vanligt. Vi tycker att det fortfarande är lite till att göra. Styr- kan borde t.ex. ligga under Rikspolisstyrelsen. Man bör också ha en budget som gör att de olika länspo- lismästardistrikten inte får betala, för de har faktiskt ofta inte råd. Det är tragiskt när man får höra att det blir som på ett ställe där styrkan var ute. Den gjorde som vanligt ett fantastiskt bra jobb, och polisområ- deschefen sade: Vi är väldigt tacksamma för hjälpen, men det kommer att dröja många år innan vi har råd att anlita er igen. Det är inte väl använda resurser. Vi har också satsat lite pengar på polisen för att man ska kunna agera på ett kraftfullt och kompetent sätt mot mc-gäng och nazister. Det är alltid viktigt att polisen har god kompetens. Men det är extra viktigt att man har god kunskap när det gäller så allvarliga saker som mc-gäng och nazister. Det är viktigt att komma ihåg att de, som väl är, endast undantagsvis begår väldigt grova brott. Oftast gör de samma taski- ga vardagliga brott som många andra, och det är då svårt för den som inte har kompetensen och över- blicken att se den röda tråden. Också vi i Folkpartiet tycker att de åtgärder som har vidtagits de senaste dagarna mot nazister och högerextremister är bra, men jag vill passa på att säga: Glöm inte bort den andra sidan! Det är också väldigt viktigt att vi verkligen håller rent på vänster- kanten och mot kommunismen. När det gäller polisen tycker jag att det - som i och för sig på alla andra områden - är väldigt viktigt att blicka framåt. Det finns i betänkandet ett kapitel om polisutbildningen. Man ska vara försiktig med att använda ordet katastrof, men den svenska polisut- bildningen möts i dag av väldigt allvarlig kritik. Man säger från elevsidan och även från väldigt många lärare att polisutbildningen är oacceptabelt dålig. Jag har också från flera håll hört sägas att den är katastro- falt dålig. Varför är den det? Det finns naturligtvis många olika förklaringar härtill, men det är viktigt att man gör någonting åt det. Jag vill passa på att fråga justi- tieministern, som är här i kammaren, om det inte vore bra om man från regeringens sida omgående såg till att det gjordes en enkät bland lärare och elever på Polishögskolan, en enkät som också studenterna får vara med om att utforma. Man får då ett bra underlag. Vi hamnar rätt i diskussionen och slipper vissa över- toner. Det är också viktigt att polisprogrammet nu utvär- deras. Det ska då tillses att utvärderingen inte sker från ett håll där man är i beroendeställning. Det utta- las nu också önskemål om en utvärdering från Hög- skoleverket. Det ska ju vara en högskoleutbildning. Jag vill passa på att fråga om justitieministern kan ge någon indikation på när det verkligen blir en sådan här utvärdering av polisprogrammet. Det är viktigt att den nya polisutbildningen verkligen blir bra. Vi har alla möjligheter att få en extremt bra polisorganisa- tion i nästa årtusende, om vi använder oss av den möjlighet som den nya polisutbildningen ger. Vi behöver mer än någonsin välutbildade poliser, både fysiskt och psykiskt. De behöver också ha goda kunskaper om rättsstatens rättigheter och skyldighe- ter. En bra utbildad polis vågar ta initiativ och ta tag i de allra svåraste sakerna. Är man inte säker i sin roll undviker man att ta tag i problemen. Det är faktiskt så för alla människor, även för en polis. Några ord, herr talman, om åklagarorganisationen. Vi har i år inte någon särskild reservation när det gäller Ekobrottsmyndigheten. Det innebär inte att vi har slopat vår kritik mot Ekobrottsmyndigheten, men nu är denna genomförd, och vi ska göra det bästa av den. Från början var vi kritiska mot att man slog sönder ett samarbete mellan myndigheter som faktiskt hade börjat komma i gång. Vi ska var medvetna om att det tar tre till fem år innan en ny organisation kommer i gång, och då tappar man ytterligare tid. Vi ska inte heller glömma bort alla de myndigheter som har blivit sönderslagna. Vi har i årets folkpartibudget satsat några miljoner för att få 18 ytterligare åklagaraspiranter och på det sättet hjälpa den hårt belastade åklagarmyndigheten. Herr talman! Vi satsar i år mycket pengar på dom- stolsorganisationen. Vi är som många andra väldigt oroliga. Naturligtvis ska domstolarna precis som alla andra myndigheter ha en tuff syn på budgeten, men vi vill i dag mer diskutera det principiella. När Domstolsverket infördes 1975 var man på fle- ra håll väldigt orolig över gränsdragningen mellan den dömande och den administrativa verksamheten. Utskottet har också med rätta pekat på att Dom- stolsverket inte på något sätt får gå in på den rättstillämpande och dömande verksamheten. Men det gäller då för oss att komma ihåg att man inom Dom- stolsverket och domstolarna är offer för verksamhet som man inte själv kan påverka. Då blir det i varda- gen så att domstolarna får döma och rättsskipa under villkor som de inte själva aktivt har kunnat påverka. Gränsdragningen har inte hållits så som borde ha skett, vilket innebär att man inte håller fast vid det som från början var bestämt när Domstolsverket infördes. Herr talman! Detta gör att vi har ställt oss bakom en reservation om Domstolsverkets ställning. Som jag sade inledningsvis har vi i Folkpartiet satsat pengar på att stärka brottsoffrens ställning. Brottsofferjourerna gör ett på många sätt fantastiskt jobb för att hjälpa målsägande och vittnen, men mycket av deras arbete går åt till administrativ verk- samhet. Vi menar därför att de ska få pengar från staten till assistenter som kan klara det administrativa, så att de andra medarbetarna kan stödja utsatta män- niskor. Det kan aldrig nog understrykas hur viktigt det är att människor vågar och orkar stå upp och göra den plikt som de faktiskt har, en plikt som man annars ser till att komma undan genom att inte se och höra. Några ord, herr talman, om rättshjälpskostnader- na. Låginkomsttagare blir i dag bevisligen drabbade. Rättsskyddet har blivit sådant att den som kan tänkas ha råd att betala sin försäkring också förutsätts göra det. Nu är det så att alldeles för många inte har råd. Även om man verkligen får rättshjälp innebär dagens system att den grundsumma som man själv får betala är alltför hög. Därför satsar vi pengar på att återinföra rättshjälpen, med de begränsningar som man natur- ligtvis måste ha för att över huvud taget ha råd att ta av statens pengar. Herr talman! Naturligtvis står vi bakom alla de re- servationer som vi är antecknade för, men för att inte stoppa upp arbetet under den tidsnöd som råder yrkar vi från Folkpartiet bifall till endast en reservation, nämligen reservation 13. 0806172169007 N 2010-01-01 00:00:00 174648 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0939/#anf17