2348587 GN0939 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:39 Fredagen den 3 december 1999/2000 39 1999-12-03 00:00:00 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1A366A5B-AF2E-4A5E-96C2-54B90ADA4CB0 12 GUNNEL WALLIN (c) c Herr talman! I tisdags, den 30 november, tog fyra stora svenska tidningar på allvar upp kampen mot nazismen, rasismen och den organiserade brottslig- heten. Dessa extrema, farliga rörelser har det gemen- samt att de var och en utgör ett hot mot demokratin, människovärdet och det fria ordet. Den kampanj som tidningarna därmed kan sägas ha inlett har skapat en utomordentligt stor uppmärksamhet. Det välkomnar vi i Centerpartiet. Vi är nämligen helt övertygade om att det enda effektiva sättet att mota dessa krafter är just att hela samhället, hela folket, på bred front reser sig upp och som en man säger ifrån. Dessa mörkrets krafter vill föra Sverige och Euro- pa ett halvt sekel tillbaka i utvecklingen - till de mör- ka 30- och 40-talen. De vill skrämma oss som höjer våra röster emot dem till tystnad. Vi ska inte låta dem lyckas! För att bekämpa och besegra dessa mörker- krafter måste vi ta deras gärningar och agerande i olika sammanhang på största allvar. Förra året rap- porterades närmare 1 000 brott med kopplingar till extremnationalistiska partier, individer och grupper. Det sammanlagda antalet brott med högerextrema inslag fördubblades mellan åren 1997 och 1998. En- ligt Säkerhetspolisen finns det ingenting som tyder på att de här brotten inte skulle fortsätta att öka även i år. Historikern och nazismforskaren Heléne Lööw bedömer att det nazistiska och rasistiska våldet har trappats upp. Det är dessutom på det viset att ingen annanstans i Europa har nazistiska organisationer tagit till sådana grova medel som just i Sverige. I den enkätundersökning som de fyra tidningarna lät lan- dets alla åklagare besvara framkommer det bestick- ande uppgifter. Mer än var tredje åklagare har varit med om att en förundersökning måste läggas ned på grund av att inblandade parter blivit skrämda till tystnad. Tre av fyra åklagare uppger att de har haft mål där vittnen skrämts till tystnad. I vart femte fall har det handlat om hot från den organiserade brotts- ligheten - från kriminella mc-gäng och nazister. Sex av tio åklagare har själva blivit hotade. Tidningarna undersökte också 1 000 slumpvalda poliser - poliser som ytterst bär ett särskilt ansvar för att försvara och upprätthålla demokratins värden när dessa står på spel. Nio av tio poliser uppger att hoten mot rättsvä- sendet ökar. Flera vittnar om att de inte vågar ingripa mot vissa brottslingar av rädsla för vad som kan hän- da familjen. Så här kan det bara inte fortsätta! Den här utveck- lingen är skrämmande och oacceptabel. Detta kan vi inte stillatigande finna oss i. Vad beträffar de höger- extrema grupperna är deras uttalade mål att ta makten i samhället - med våld om så krävs. Låt oss inse det. Låt oss ta detta på allvar. Låt oss bekämpa dem med alla till buds stående demokratiska medel. Låt oss skapa en nolltolerans mot allt de företar sig, vare sig det är våldsbrott eller enkla trafikförseelser. Herr talman! Det är inte bara de yttre hoten mot rättsväsendet som oroar Centerpartiet. I ett demokra- tiskt samhälle är medborgarnas förtroende för och tillit till rättsväsendet avgörande. Vi i Centerpartiet har med stor oro noterat att många människor till följd av de senaste årens utveckling inom rättsväsen- det upplever att rättssäkerheten och rättstryggheten har blivit naggad i kanten. De senaste åren har nämli- gen inneburit kraftiga besparingar, omorganisationer och centraliseringar. Jag hävdar att människors oro måste tas på allvar. Respekten för rättsväsendet och hur det fungerar är nämligen i den meningen beroen- de av medborgarnas förtroende. Läget är föjande: Människor känner sig rättslösa och fyllda av vanmakt. Människor resonerar som så att de slutar anmäla brott till polisen eftersom de vet att det inte lönar sig - brottet kommer ändå inte att klaras upp. De ringer polisen, men kommer inte fram eller får inte hjälp. Handläggningstiderna ökar. Mål och ärenden hos våra domstolar och myndigheter drar ut åratals på tiden. Centerpartiet anser att samhället aldrig kan eller får godta en accelererande utveckling där enskildas trygghet och rättssäkerhet står på spel. Med den ut- gångspunkten har vi i vår partimotion Ökad trygghet och minskad brottslighet presenterat närmare 40 för- slag till hur vi kan stärka och återupprusta rättsväsen- det. Den satsningen har vi i vårt budgetalternativ kompletterat med ekonomiska kraftsatsningar. Cen- terpartiet föreslår en halv miljard mer än regeringen till rättsväsendet. Resurserna till polis och rättsvår- dande myndigheter förstärks kraftigt med vårt bud- getalternativ. Vi kraftsamlar framför allt inom tre områden, inom polisen, inom domstolsväsendet och inom kri- minalvården. Våra åtgärder innebär bl.a. polisiär närvaro i varje kommun och varje stadsdel dygnet runt. Vi vill även ha en glesbygdsfaktor vid fördel- ning av polisresurserna. Vi vill ha närpoliser eftersom deras brottsförebyggande arbete i en bred samverkan är så viktigt. Men vi vill ha tjänsterna besatta. Vi välkomnar fler och decentraliserade utbildningsplat- ser, men det tar ju tid innan det får verkan på fältet. Därför vill vi ha fler civilanställda. Låt poliserna göra det de är bra på! Men reservpoliser som ger A- och B-lag yrkar vi avslag på. Vi vill ha nedkortade handläggningstider i dom- stolarna och hos de övriga rättsvårdande myndighe- terna, en ökad samverkan och ett gemensamt IT-stöd. Dessutom vill vi att kriminalvården ges resurser för att förhindra återfall i brott. Vi vill ha en bättre sats- ning på rehabilitering, alldeles särskilt när det gäller unga och förstagångsförbrytare. Vi vill ha en satsning på missbruksvård och psy- kiatrisk vård inom kriminalvården. Platsbristen på anstalter och häkten måste avhjälpas. De drogfria anstalterna är snart ett minne blott. Det gäller att göra någonting åt narkotikasituationen. Det räcker inte med att skriva och säga att det ska vara narkotikafritt. Inom kriminalvården behövs det stöd och en bättre samverkan med kommunerna för att förbättra utsluss- ningen och hindra återfall. Jag tänker fördjupa mig lite mer i frågan om dom- stolsväsendet. Domstolarna kan på goda grunder sägas vara något av demokratins ryggrad. Domstolar- na spelar en oerhört väsentlig roll i det demokratiska samhället och är en nyckelaktör inom rättsväsendet som mycket cirklar kring. Faktum är att våra dom- stolar är hårt pressade nu. Det har jag fått många konkreta bevis för och vittnesbörd om under de se- naste veckorna i de kontakter som jag har haft med personal på Domstolsverket. Arbetsbelastningen inom hovrätter, kammarrätter, länsrätter och regeringsrätt är oroande. Vi ser nu att förhandlingstiderna ökar, genomströmningstiderna ökar och antalet inkomna mål ökar, men antalet av- gjorda mål minskar. Därför har Centerpartiet i sitt budgetalternativ lagt den största delen av den halva miljarden på domstolsväsendet. Vi anser att det är logiskt och naturligt eftersom det är där de största behoven finns. I söndags nåddes vi av larmrapporter där det upp- gavs att 350 jobb vid landets domstolar riskerar att försvinna inom de närmaste tre åren mot bakgrund av Domstolsverkets sparbeting. Det är med oro vi i Centerpartiet ser på Domstolsverkets sparkrav. Vi fruktar att sparkravet kommer att gå ut över de mind- re tingsrätterna och leda till en centraliserad tings- rättsorganisation. Vi borde ha tagit lärdom av de tidigare omorganisationerna inom rättsväsendet. Att bara lägga ett generellt besparingskrav utan att ange i vilken riktning verksamheten bör gå förmedlar en känsla av att kravet inte är särskilt realistiskt. Det är en sak att modernisera och reformera domstolsvä- sendet, och en sådan utveckling ställer vi i Center- partiet upp på och bejakar, men att svälta ut tingsrät- ter för att effektivisera verksamheten tycker vi är stötande och oansvarigt. Vi är beredda att vara med och ta ansvar för att re- formera och modernisera domstolsväsendet. Vårt absoluta krav för detta har varit och är att förändring- arna måste ske under riksdagens överinseende och under politiskt ansvar. Förändringarna måste ta fasta på det goda i dagens struktur. Det är en självklar utgångspunkt för oss att det ska vara en fortsatt de- centraliserad organisation. En konstruktion där domkretsarna utvidgas men där verksamheten även fortsättningsvis bedrivs i flera domstolar vore ett alternativ värt att studera närmare. Den utvidgade domkretsen kunde ha en gemensam ledning och en gemensam administration men i övrigt handlägga den löpande verksamheten vid den för parterna närmaste domstolen. Genom att öka samverkan inom och mellan dom- stolsslagen skapas också möjligheter att bibehålla dagens decentraliserade struktur. De försök som gjorts och som ännu pågår bör utvärderas och erfa- renheterna spridas. I övrigt går tyvärr många av de åtgärder regering- en föreslår i sin budgetproposition beträffande dom- stolsväsendet i fel riktning. Detta gäller inte minst regeringens planer på att centralisera inskrivnings- verksamheten. Även om vi kan dela regeringens be- dömning att domstolsväsendet behöver renodlas anser vi att den av regeringen föreslagna lösningen inte är den optimala. Medborgar- och sakägarperspektivet talar stark emot den av regeringen föreslagna organi- sationen. En medelstor inskrivningsmyndighet tar i och för sig inte emot så många besök per dag, men antalet telefonfrågor är stort. Det är en fördel om den som svarar känner fastighetsförhållanden och bygden. Vi anser också att man inte ska ta det här steget förrän man helt klart vet hur man ska ha hela organisationen inom domstolsväsendet. En annan viktig del handlar om nämndemännen. De har en viktig demokratisk del i domstolsarbetet. För att få en kår som speglar samhället måste det till en översyn av deras arbetsvillkor. Det är svårt att vara ensam och ta ett grepp över hela rättsväsendet. Jag har försökt att ta upp de vikti- gaste sakerna. Herr talman! Jag står bakom de särskilda yttran- dena och alla våra reservationer. Jag yrkar bifall en- dast till reservation 8 och reservation 18. Med detta vill jag också ha sagt att det viktigaste är att vi har en effektiv verksamhet och att vi får ytterligare resur- stillskott för att garantera rättssäkerheten även i framtiden. 0525611880106 N 2010-01-01 00:00:00 174643 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0939/#anf12