<anforande>
<dok_hangar_id>2348586</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:38 Torsdagen den 2 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 6 §) Utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9F567F12-83F0-4C8A-9D51-23FD02D1CE1B</anforande_id>
<anforande_nummer>205</anforande_nummer>
<talare>LENNART KOLLMATS (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har två enskilda motioner som
behandlas i bostadsutskottets betänkande. I det ena
fallet vill jag yrka bifall till reservation 13 under
mom. 8 som gäller studentbostäder. Den andra mo-
tionen handlar om anslagen till länsstyrelserna. Länen
i Sverige är väldigt olika i storlek, både till yta och till
befolkningstal. Det är naturligtvis svårt att hitta mo-
deller för fördelning av medel till länsstyrelserna. Vi
har en grupp av tre län som har 1 miljon invånare
eller fler. Sedan finns det några mycket små län. Men
det finns också en ganska stor grupp med ett invånar-
antal av 200 000-300 000 invånare. I jämförelsen
med anslagen mellan dem finns det en intressant
iakttagelse att göra. Det är att de två län som de se-
naste 30 åren haft en markant befolkningsökning
också har ett i särklass lägst anslag per invånare. Det
innebär sannolikt att anslagen för länge sedan var
betydligt mer befolkningsrelaterade men att anslagen
inte hänger med de förändringar som sker.
Vad är då rättvisa i det här sammanhanget? Det
kan naturligtvis vara svårt att svara på, men jag tycker
att vi har en ganska bra fördelning av t.ex. partistödet.
Den modellen borde vara applicerbar även i det här
fallet, dvs. att varje län får ett grundbidrag och sedan
ett befolkningsrelaterat stöd. Om man sedan av andra
skäl vill tillföra ett län ökade anslag är det inget fel
med det, bara man kallar saker vid deras rätta namn.
Är det så att man verkligen vill ge t.ex. Väster-
norrlands län ca 40 % mer i anslag än till Halland ska
det givetvis motiveras specifikt och kallas regional-
politik, eller vad det nu är för någonting.
Bostadsutskottet har också tidigare uttalat sig för
en förändring i den riktning som är anvisad, och i
förra årets budget togs ett steg i den här riktningen.
Det är därför viktigt att fortsätta och t.ex. sätta upp ett
slutår när man ska ha stegat färdigt.
Den andra motion som jag nämnde i inledningen
handlar om våra ungdomar. Vi hade i torsdags en
debatt här i kammaren om regeringens ungdomspro-
position. Det finns en hel del bra saker i den, men det
fattades också viktiga bitar. Ungdomar vill i första
hand ha utbildning, jobb och bostad, och åtminstone
de två senare områdena behandlades knappast alls,
vilket gör att riksdagens beslut då blir tämligen tunt.
Ändå talar man från majoritetshåll om en tvärsektori-
ell politik, men därav blev mycket lite. Vi var några
partier som tog upp just bostadsfrågan. Vi hade också
ett förslag om en bred översyn av bostadspolitiken i
ett ungdomsperspektiv, men det förslaget avslogs.
Vi pekar i vår reservation på svårigheten hos ung-
domar, framför allt i storstäder och högskoleorter, att
över huvud taget hitta bostäder som de har råd med.
Det framgick av ungdomspropositionen att ung-
domar önskar små bostäder med låga hyror, och det
är väl ett önskemål som vi föräldrar också har för
våra barn. Jag tror i allmänhet att det är viktigt för
ungdomars utveckling till självständighet att de kan
flytta hemifrån i rimlig tid, och det är nog faktiskt
viktigt också för oss föräldrar.
Studenter är en grupp inom gruppen ungdomar.
Det är glädjande att det är så många som har engage-
rat sig i den här frågan här under eftermiddagen. I
bostadsutskottets betänkande finns det många positi-
va skrivningar med ett antal öppningar, men ändå blir
slutsatsen att det inte händer så mycket trots att frå-
gan är akut.
Vi i riksdagen måste se konsekvenserna av våra
ställningstaganden. Det är utmärkt att antalet hög-
skoleplatser har ökat så som de har gjort och som de
planeras att öka, men vi får ju inte blunda för att stu-
denterna också måste ha någonstans att bo. Utskottet
skriver att den sammantagna bostadssituationen för
studenter motiverar särskilda insatser. Det finns ett
antal lösningar som utskottet beskriver, och en av
dem är att sänka standardkraven, men det vill inte
utskottet ställa sig bakom. Men glöm då inte att stu-
denterna själva tar upp detta som en möjlighet.
Jag kan inte bostadsfrågorna särskilt bra, men jag
ser konsekvenserna av att den inte fungerar bra i dag,
vare sig för studenter eller andra ungdomar. Mitt
inlägg har haft som avsikt att stryka under och för-
hoppningsvis förstärka kraven i de motioner som
lämnats in för att få en förbättring till stånd.
</anforandetext>
<intressent_id>0627722735100</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>174595</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0938/#anf205</protokoll_url_www>
</anforande>
