2348586 GN0938 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:38 Torsdagen den 2 december 1999/2000 38 1999-12-02 00:00:00 (forts. från 6 §) Utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1B02B79C-1810-4094-B4BA-B60C4D8476A5 204 HARALD BERGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reserva- tion 19, men jag står naturligtvis bakom övriga krist- demokratiska reservationer under hemställan. De kommunala bostadsföretagen debatterades vå- ren 1999. Riksdagen antog då ett förslag från en som jag vill säga panikslagen socialdemokratisk regering att bestraffa kommuner som under vissa förutsätt- ningar hämtade hem en vinst genom att sälja bolaget eller genom att kräva en, som det kallades, oskälig utdelning av sitt bostadsföretag. Kristdemokraterna tyckte då och tycker fortfaran- de att beslutet var fel. Det strider mot principen om kommunalt självstyre, och det strider mot syftet med statsbidrag. Vi hävdar att det inte är en statlig uppgift att fatta beslut om hur kommunerna skall ta hand om sina helägda bolag. Fru talman! I vår bostadsmotion BoU233 är vårt grundkrav att hela bostadsbidragssystemet måste ses över för att på längre sikt bättre motsvara de mål riksdagen ställt upp. Vi skriver: "Från fördelningspo- litisk synpunkt är inkomstprövade bostadsbidrag det effektivaste sättet att göra det möjligt med en rimlig boendestandard även för lågavlönade, barnfamiljer, studerande och för pensionärer." Mot den bakgrunden anser vi det "inte nöjaktigt att endast 60 procent av antalet hushåll med hemmavarande barn kan ge varje barn ett eget rum". Allra värst är det faktiskt att det bidragssystem som infördes 1997 hårt drabbade barnfamiljer i små- hus på mindre orter. Villaägarnas riksförbund anför som exempel att i Götene förlorade två tredjedelar av de barnfamiljer som hade bostadsbidrag 1996 det helt under 1997. Generellt förlorade varannan barnfamilj i landet bostadsbidraget, enligt Villaägarnas riksför- bund. Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att det för många av dessa närmast är hånfullt att hävda att en av de viktigare målsättningarna med systemet är "att hushåll med barn skall kunna efter- fråga en bostad där varje barn har ett eget rum". Så kortfattat till några kristdemokratiska krav i samband med en översyn av systemet: - Vi anser att familjens samlade inkomst ska vara bidragsgrundande, inte som nu individuella in- komstgränser. - Ytnormen är för snäv och måste ökas. Alltför många barnfamiljer stängs ute och kommer aldrig in i systemet av detta skäl. 10 kvadratmeter större ytnorm skulle hjälpa många. - Det är felaktigt att staten på något sätt förutsätter att näringsidkare stundom har osynliga inkomster av sin verksamhet. Hur ska man annars förstå att en avsättning av delar av en vinst till en periodise- ringsfond ska inräknas i inkomstunderlaget för bostadsbidrag? Det är ju pengar som blir tillgäng- liga för näringsidkarens konsumtion när och om de tas ut som inkomst. Men då inkomstbeskattas de också. - Bidragsperioderna bör vid avstämning vara halv- årsvisa i stället för som nu per helår. Det kan knappast vara något stort problem eftersom det fungerar vid kontroll av studiebidragssystemets s.k. fribelopp. Det skulle öka träffsäkerheten i och därmed förebygga de svårigheter resurssvaga hus- håll har att tackla när man av något skäl tvingas betala tillbaka ett för högt beräknat bostadsbidrag. Regeringens förslag om att inte kräva återbetal- ningsskyldighet för belopp överstigande 2 500 kr är visserligen en förbättring, men den förändrar inte grundproblemet, nämligen systemets träffsä- kerhet. I vårt budgetalternativ yrkade vi på ytterligare 940 miljoner i denna del av utgiftsområde 18. Det alter- nativet röstades bort den 18 november när budgetra- marna fastställdes. Jag dristar mig ändå att yrka på reservation 19, eftersom den handlar om att bidragssystemet bör ses över för att fungera bättre på längre sikt. 0508589337602 N 2010-01-01 00:00:00 174594 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0938/#anf204