2348586 GN0938 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:38 Torsdagen den 2 december 1999/2000 38 1999-12-02 00:00:00 (forts. från 6 §) Utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 27627A0A-EDAD-44BE-AB44-5A892B1918BD 199 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Där gamla kåkar stodo tätt Och skymde ljuset för varandra Dit sågs en dag med stång och spett. En skara ungfolk muntert vandra Och snart i sky Stod damm och boss, Då plank och läkt De bröto loss. Det murkna trät, Så torrt som snus, Det virvlar om Med kalk och grus. Och hackan högg Och stången bröt Och väggen föll För kraftig stöt. Och skrapan rev Och tången nöp, Att taket föll Och skorsten stöp. Från kåk till kåk Man sig beger Från syll till ås Allt brytes ner. En gammal man går där förbi Och ser med häpnad hur man river. Han stannar; tyckes ledsen bli, När bland ruinerna han kliver. " - Vad skall ni bygga här min vän? Skall här bli nya villa staden?" " - Här skall ej byggas upp igen; Här röjes blott för Esplanaden!" " - Ha! Tidens sed: att riva hus! Men bygga upp? - Det är förskräckligt!" " - Här rivs för att få luft och ljus: Är kanske inte det tillräckligt?" August Strindbergs Esplanadsystemet har blivit vår tids dikt, men i omvänd ordning. Nu handlar det om utflyttningsområden, där folk inte vill bo därför att arbete inte finns. Jag var i Karlsborg förra veckan. Där säger folk att det liknar Bosnien. 80 lägenheter rivs - fina tegelhus. Till detta betalar staten pengar. Bengtsfors kommun får 26 miljoner kronor för att riva. När medborgare då försöker finna andra idéer och inte klarar av att se förstörelsen, måste kommu- nen söka om dispens för att man inte hinner riva i tid. Skanska river hus i Lund under förevändning att de är felbyggda. Vi läser i dag tidningsartiklar med rubriken Villa för en hundralapp, men ingen kund dyker upp. Oxtorgsmålet eller S:t Eriks-målet i Stockholm sätter klorna i hyressättningssystemet och därmed nybyggnation av hyresrätter. En del av lös- ningen har Ulf Björklund pekat på. Han talade om ägarlägenheter, där med fördel boendet kan bli billi- gare när hyresgästen kan ta egna lån för sin lägenhet och därmed dra av i deklarationen. Samhällsekono- min uppmuntras med ett personligt sparande. Ägarlä- genheter stärker pantvärdet för lägenheten. Ägarlä- genheter ökar brukarinflytandet. Nu har vi fått svar att en utredning ska tillsättas av regeringen. Säg mig var du bor och vi kan diskutera bostads- politiken. Sverige upplever i dag en mångfald i bo- stadspolitiken, från områden där det inte finns någon bostadspolitik alls till områden där takten är hög. Med en minsta gemensam nämnare skulle man dock kunna kalla svensk bostadspolitik i nuläget för en bostadspolitik med snigelfart. För studenter gäller det t.o.m. att ta huset på ryggen. Trenden med tomma fastigheter i utflyttningskommuner och katastroflånga bostadsköer för studenter i storstäderna måste snabbt vändas. Det gäller att öka snigelfarten i bostadspoliti- ken och inte "behålla huset på ryggen". Skulle man i dag nämna begreppet Bostadspolitik i centrum, refe- rerar ingen längre till svensk bostadspolitik utan till storstäderna där alla vill bo i centrum. Att bygga nytt är dyrt, och hyresgästerna vill inte att husen ska reno- veras på grund av deras rädsla för hyreshöjningar. Modeller för självförvaltning måste snabbt kom- ma i gång. Hyresgästerna betalar i dag omkring 4 miljarder kronor årligen för hyresbortfall, ökade av- skrivningar och ökning av eget kapital. En ännu stör- re summa går till att betala moms för fastighetsför- valtning och fastighetsskötsel. 65 % av hyreskostna- den kan bestå av skatter och avgifter. Mer än 200 kommuner redovisar en befolkningsminskning. Pro- blemet kommer att förstoras genom att hyresgäster - förutom att de har höga hyror - också är skattebetala- re och därmed betalar kommunernas insatser. Fru talman! Jag kan i denna bostadsdebatt kon- statera att kristdemokratisk bostadspolitik är den mest ambitiösa. Bostadssektorn måste bli mjukare och mer flexibel och öppen för människors olika behov. Där- för har vi kristdemokrater anslagit 230 miljoner kro- nor mer än de andra partierna till bostadssektorn. Tyvärr har den motionen fallit. Utgiftsområde 18 för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ligger enligt regeringens budgetförslag på drygt 15,5 miljarder kronor. Från detta drar Moderaterna bort drygt 1,2 miljarder, Centern drygt 660 miljoner och Folkpartiet ca 3 miljarder, medan Kristdemokraterna föreslår en ökning med 230 miljoner kronor för att göra bostadspolitiken mer familjevänlig. I dag har vi, tyvärr, bara ett särskilt yttrande eftersom förslaget har fallit. Fru talman! Frågan om studenternas bostadskö måste lösas. Om Birgit Friggebo hade haft ledningen i dag skulle hon ha haft köer av studenter som frågade efter en friggebod. Bara i Stockholm står 14 000 studenter i bostadskö. Förutom investeringsbidrag för studentlägenheter krävs det en inventering av olika möjligheter i kommunerna. Regelkraven kan förenk- las. Kommunerna kan också göras uppmärksamma på ansvaret för bostadsbeståndet när det gäller att få en ny tilldelning av högskoleplatser. Allra värst har de studenter det som har funk- tionshinder och som inte kan utnyttja vindsvåningar och källarskrubbar. Därför måste man kanske kunna satsa på mobila lägenheter för det akuta behovet och låta Bostadssociala beredningen påskynda bostäder för funktionshindrade. De ska finnas intill högskolan. I Jönköping har ett uttryck myntats med mottot "en akademisk kvart" för studentbostäder. Du ska nå högskolan inom en kvart. "En akademisk kvart" för studentbostäder bör vi satsa på. Det investeringsbidrag som har lett till att 5 800 studentlägenheter byggts måste man fortsätta med och det måste vara mer tydligt och kontinuerligt. Ryckigheten har gjort att byggentreprenörer inte vågar satsa. Bidraget borde höjas till 40 000 kr per lägenhet. För detta hade Kristdemokraterna avsatt 20 miljoner men också det förslaget har nu fallit. Vad man - vid sidan av alla andra förslag - skulle kunna satsa på är att flytta befintliga lägenheter från utflyttningsområden till högskoleområden. I en debatt med Lars-Erik Lövdén, som inte finns här i kamma- ren nu, uppmanade jag honom att satsa på Lövdén- mobilen så att han kunde ta upp kampen med frigge- boden. Det finns alltså möjligheter att ha mobila lägen- heter - den gamla tidens baracker som nu är mycket moderna - direkt vid högskoleområdena så att stu- denterna slipper tälta. Det finns också möjligheter att flytta färdiga och bra bostäder. Jag yrkar bifall till reservation nr 13 under mom. 8. Slutligen, fru talman! Kristdemokraterna framför också krav på att lokala investeringspengar för ekolo- gisk hållbarhet ska kunna användas till förskolor och skolor som behöver "hälsorenovera" för att få en godkänd innemiljö. Alltfler barn far i dag illa på sin arbetsplats - de går också under arbetsmiljölagen - därför att allergierna kontinuerligt ökar. I en särskild motion om hälsosamma bostäder, förskolor och sko- lor framhåller vi sambanden mellan innemiljö och hälsa. Jag har också deltagit i flera seminarier hos Byggforskningsrådet just om den tvärvetenskapliga forskningen om Sunda hus. Vi behöver ett nationellt handlingsprogram. Forskningen utvecklas hela tiden och detta är ytterst viktigt för folkhälsoperspektivet. Tyvärr hinner jag inte ytterligare utveckla detta eftersom talartiden nu är slut. Jag vill dock säga att det här är oerhört viktigt. Helena Hillar Rosenqvist sade att vi ska få EU-direktivet notifierat i februari. Jag hoppas att det verkligen blir så. Det har ju blivit uppskjutet gång på gång men man ska kunna få det genom att ta in folkhälsoaspekterna i det här. I och med detta och i och med att det i utskottets svar står att det här är möjligt inom de lokala investe- ringsprogrammen känner vi kristdemokrater att vi ändå har vunnit en seger i denna fråga där vi flera gånger har drivit på. Det handlar ju om våra barns och ungdomars hälsa. Tack! 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 174589 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0938/#anf199