<anforande>
<dok_hangar_id>2348586</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:38 Torsdagen den 2 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Sydafrika- resan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>8881BA25-1742-4DA0-9B47-FB3E946534EB</anforande_id>
<anforande_nummer>160</anforande_nummer>
<talare>Statsminister Göran Persson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tror inte att jag svor. Jag sade att
jag var arg och besviken, men känslan kan ändock
ligga nära det uttryck som frågeställaren använde.
Visst ska vi vidta åtgärder, det är självklart. Vi vill
veta vad som hände. Jag känner en oerhörd förbittring
över detta. Vi jobbade hårt med timprogram varje
dag. Det var täta överläggningar, fantastiska upple-
velser, vänligt mottagande, entusiasm och gemen-
skap. Sedan blir bilden totalt annorlunda, och dess-
utom under medverkan av någonting som kallar sig
för PR-byrå. Det är klart att man blir besviken.
Har det begåtts misstag, då ska de naturligtvis
rättas till, klaras ut och ansvar ska utkrävas när vi har
sett hur det ser ut.
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>174550</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0938/#anf160</protokoll_url_www>
</anforande>
