2348581 GN0933 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:33 Torsdagen den 25 november 1999/2000 33 1999-11-25 00:00:00 Bordläggningsdebatt med anledning av totalförsvarspropositionen 08695C9D-5B4B-4D74-A704-FD7737C0E4D5 8 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Herr talman! När nu förslaget till ny grundorgani- sation för Försvarsmakten kommit på riksdagens bord har den helt naturligt föregåtts av en omfattande de- batt runt om i landet. Särskilt intensiv blev den natur- ligtvis i samband med att Arbetsgruppen för grundor- ganisationsförändringar presenterade sitt förslag den 20 oktober. Mycket snabbt förankrades detta förslag i Socialdemokraternas och Centerns riksdagsgrupper och dagens försvarspolitiska proposition är således resultatet av den försvarsuppgörelse som skedde mellan de båda partierna i februari i år. Jag vill inledningsvis deklarera att Kristdemokra- terna står bakom beslutet att ändra färdriktning när det gäller utformningen av försvaret från ett utpräglat invasionsförsvar till en mer flexibel organisation med hög anpassningsförmåga, grundad på allmän värn- plikt som kan möta och hantera morgondagens hot. Ett kristdemokratiskt utformat försvar utifrån våra ekonomiska ramar skulle innebära en förändrad grundorganisation. Jag kommer att utveckla detta senare. Det vi framför allt kritiserade i försvarsberedning- ens rapport Förändrad omvärld - omdanat försvar var ett antal kostnadskrävande faktorer som ej analy- serats, och vi avslutade med "förnyelse och utveck- ling kommer att erfordras för internationella insatser och för att vi skall kunna följa med i den militärtek- niska utvecklingen och skapa handlingsfrihet för framtiden." Även om en jämförelse av det säkerhetspolitiska läget före och efter det kalla kriget utfaller till fördel i en framtidsprognos går det inte att slå sig till ro. För att ge landet ett fullgott försvarspolitiskt skydd måste de traditionella säkerhets- och försvarspolitiska ställ- ningstagandena även inkludera annorlunda, oväntade och komplexa hot. Sveriges allt större militära inter- nationella engagemang kan också komma att innebära konfrontationer med andra länder och grupper. Den förbättrade omvärldsbilden sedan 1989 har nu med råge intecknats genom de olika försvarsbesluten och de beredskapssänkningar som därefter gjorts. Herr talman! Som ett av de första partierna krävde Kristdemokraterna redan i början av 1998 ett nytt försvarsbeslut med temat folkförsvar med handlings- frihet. Redan innan ett år hade gått av innevarande för- svarsbeslutsperiod kom Försvarsmaktens ekonomi i obalans och resultatet blev verksamhetsinskränkning- ar och en ambitionssänkning motsvarande 10 miljarder kronor under återstoden av försvarsbe- slutsperioden. Vi framförde därför att ett underlag för ett nytt försvarsbeslut borde utarbetas i stället för att fortsätta att genom besparingar lappa, laga och senarelägga olika projekt. Vi befarade att anpassningsdoktrinen från Försvarsbeslut 96 kunde sättas ur spel samt att det inte gick att bortse från risken att Försvarsmak- tens långsiktiga styrka urgröptes. Kristdemokraterna deltog i fjolårets försvarsför- handlingar hela tiden eftersom vi ansåg det vara av stort värde att söka en bred försvarspolitisk uppgörel- se. Tillvägagångssättet att nå denna blev märkligt. Försvarsministern markerade tydligt att regeringen inte tänkte göra upp med Miljöpartiet och Vänstern, men såg inte till att få fram ett väl förankrat majori- tetsförslag. Kristdemokraterna betonade vikten av att först lösa den s.k. akuta närtidsproblematiken innan nästa steg tog vid. Brutna löften, instabila regler och därtill en kraftig ramreduktion har nu lett till en stressad och oordnad planeringsprocess med stor risk för materielförstö- ring. Eftersom Kristdemokraterna reagerade på rege- ringens oförmåga att lösa Försvarsmaktens ekono- miska problem ställde vi inte upp på de ekonomiska ramar som Socialdemokraterna och Centern lade fram. Orsaken till de dramatiska nedskärningarna handlar inte enbart om 10 % neddragningar av ramen som en del gör gällande, utan bakom de dramatiska nedskärningarna ligger försvarsuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centern som förvärrade Försvarsmaktens ekonomiska situation, livligt påhe- jad av de försvarsfientliga partierna Vänstern och Miljöpartiet. Det är värt att notera att samtliga partier i försvarsutskottet vid två tillfällen hade varit eniga om att det nya ekonomisystemet inte skulle få påver- ka försvarsverksamheten negativt. Herr talman! I försvars- och säkerhetspolitiken är det nödvändigt med stabilitet och långsiktighet. Att projektera och utveckla materiel, att utbilda och be- driva en trovärdig och kontinuerlig verksamhet sam- tidigt som en omfattande omstrukturering förestår ställer nu Försvarsmaktens och försvarsindustrins personal inför stora utmaningar. Stora nedskärningar i ett skede när Försvarsmaktens ekonomi har utsatts för enorma påfrestningar och instabila regler ger ringa trovärdighet åt viljan att utforma ett nytt försvar. Viktig kompetens riskerar att gå förlorad och arbetet med ominriktningen försvåras. Herr talman! Försvarsberedningen var enig om att grundorganisationen måste utvecklas långsiktigt mot en insats- och kompetensorganisation. För att klara detta är det nödvändigt att främst större etablisse- mang eftersträvas som medger samträning, samöv- ningar och fördjupad systemkunskap. Vi kristdemo- krater menar därför att för att bibehålla och förstärka kompetensen för väpnad strid, som är det grundläg- gande och yttersta motivet för Försvarsmakten, måste regionala kompetenscentrum bevaras i framtiden. Den struktur vi gått in i rivs upp genom förslaget. De s.k. funktionsplattformarna bör lokaliseras till- sammans med brigadutbildningar. Vi kan då få ett antal hållbara centrum med hög kvalitet till låga kost- nader, där mångfalden frodas i unika och kreativa, integrerade miljöer. Föreliggande förslag medger inte detta, vilket i framtiden kan visa sig bli det stora misstaget. Hur ska svensk kompetens kunna bevaras och utvecklas om vi inte bygger en tillräckligt bred bas för rekrytering och stimulerande konkurrens? Herr talman! Kompetens handlar om människan i Försvarsmakten, dvs. mänsklig kompetens, som är en färskvara. För att kunna nå de operativa krav som ställs utifrån försvarets fyra huvuduppgifter måste grundorganisationen säkerställa att vi hittar den kvali- ficerade personal som krävs för en stabil anpassnings- förmåga. Detta ger en hög grad av trovärdighet för att bl.a. kunna deltaga i internationella fredsframtving- ande insatser. En utarmning av den mänskliga kom- petensen leder till att kunskapsnivån och förmågan att leda förband i fält blir allt lägre. Vår anpassningsför- måga finns i övningsverksamheten som är helt nöd- vändig för att behålla och inspirera kvalificerad per- sonal. En försvarsmakt med hög kompetens kan väl upp- fylla de krav som innebär att upptäcka, möta och avvisa varje kränkning av landet, att delta i alltmer komplexa fredsfrämjande insatser och stödja det fredstida samhället vid svåra påfrestningar. Fram- tidsinriktad verksamhet förutsätter goda kompe- tensmiljöer. Herr talman! Hur väl kommer Försvarsmakten att kunna lösa sina uppgifter i framtiden? De drastiska och förhastade nedskärningarna undergräver Försvar- smaktens förmåga att lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Hur dessa förmågor uppfattas av omgivningen påverkar bedöm- ningen av försvarets trovärdighet. Även försvarsviljan påverkas av detta. Konsekvenserna av de föreslagna förändringarna skapar otrygghet för de totalför- svarspliktiga, den anställda personalen, alla de frivil- liga och personal inom svensk försvarsindustri, och kan på sikt leda till minskat förtroende för försvaret. Herr talman! Sveriges vidsträckta yta kräver ett folkförsvar med största möjliga handlingsfrihet inför framtida hot. Kristdemokraterna har ända sedan Försvarsbe- slut 96 betonat att en instabil säkerhetspolitisk situa- tion kräver en långsiktig och stabil anpassningsför- måga för att vi ska kunna hantera olika typer av hot- bilder. En nedrustning av det svenska försvaret bety- der inte bara att människor blir arbetslösa utan det betyder också att vår beredskap för det som inte får hända krymper. Vi menar därför att de stora nedskärningar som regeringen och Centern nu för andra gången tillsam- mans åstadkommer under 1990-talet innebär en ökad risktagning med svensk försvarsförmåga i en svårför- utsägbar omvärld. Vår nationella försäkringspremie får nu en onödigt stor och kostnadskrävande självrisk. Herr talman! Den demokratiska processen utifrån det här förslaget fortsätter nu. Enligt uppgifter i me- dierna har förbandschefer ålagts munkavle när det gäller det här grovförslaget. Jag anser att ett sådant här förslag måste tåla både intern och extern kritik. Det kan exempelvis upplevas på olika håll att beslutsunderlaget innehåller fel. Min fråga till försvarsministern i denna del är: Vad anser försvarsministern om ett sådant yttrande- förbud? Har inte alla personer rätt att lämna syn- punkter på ett förslag som handlar om nationens sä- kerhet, som i detta fall? 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 173849 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0933/#anf8