2348581 GN0933 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:33 Torsdagen den 25 november 1999/2000 33 1999-11-25 00:00:00 Bordläggningsdebatt med anledning av totalförsvarspropositionen 81F7470C-FD00-4D4C-941E-A6A9BED9773A 23 LARS ÅNGSTRÖM (mp) mp Herr talman! Ärade och dyrbara ledamöter i kammaren, åhörare och protokolläsare! Vi har fått en proposition här i riksdagen. Liksom myntet har två sidor har också propositionen två sidor. Utöver att det står tryckt på båda sidorna av papperet kan man också granska innehållet utifrån två olika perspektiv. Jag börjar med det som är bra. Det är ominrikt- ningen, de omfattande utgiftsminskningarna och avvecklingen av invationsstrukturen som föreslås. Vi har sett hur militärutgifterna i Europa efter det kalla krigets slut har halverats. I Ryssland har de minskat med över 90 % medan de har legat kvar på en oför- ändrad nivå i Sverige. Det gläder mig därför när försvarsministern här i kammaren säger att den svenska ominriktningen borde ha startats tidigare. Det är ett erkännande av att såväl fredsrörelsen som Miljöpartiet har haft rätt i sin kritik av att Sverige stått kvar och inte förmått för- hålla sig till en föränderlig omvärld. Jag tackar för det erkännandet. Detta förslag har lagts fram tillsammans med Centerpartiet. Det samlar inte en majoritet i Sveriges riksdag. Det är många som har höjt på ögonbrynen. Det var ingen hemlighet att det hade gått att samla en majoritet. Diskussionerna i försvarsberedningen tidi- gare visade detta. Men regeringen och försvarsmi- nistern har lagt oerhört mycket prestige i att inte göra upp med de partier som är med och lägger fram bud- geten utan har valt att lägga fram ett minoritetsför- slag. Jag tror att det är olyckligt. Det är ett beslut som omfattar stora frågor och be- rör många människor. Det är självklart bättre att pre- sentera ett förslag som samlar en bred majoritet i Sveriges riksdag. Trots att Miljöpartiet inte står bak- om förslaget kan jag konstatera att Miljöpartiet var det enda parti som år 1998 motionerade om just mångmiljardminskningar av militärutgifterna i Sveri- ge, att avveckla ett stort antal förband och ändra strukturen på den svenska försvaret. Det är just våra krav som regeringen nu omfattar och som finns i försvarspropositionen. Det är bra, även om det har kommit med en viss tidsfördröjning, att våra krav också omfattas av rege- ringen och Centern och att man nu gemensamt lägger fram det som ett förslag till Sveriges riksdag. Det är ett bra första steg, ett bra förslag för Sverige. Det innebär att mångmiljardbelopp nu frigörs och kan användas inom andra sektorer i samhället där pengar- na behövs bättre. Vi får nu se våra tidigare krav på militärens miljarder till sjukvården förvekligas genom förslaget. Det är också bra för försvaret i sig. Det innebär att det Miljöpartiet tidigare understrukit, nämligen vikten av att få ett försvar som riktar sig mot de nya hoten - de icke-militära hoten, såsom sönderrostade ato- mubåtar i Murmansk, IT-sabotage och miljöförstöring - nu blir möjlig. Det är icke-militära hot. Man kan inte skydda sig mot dem med JAS-plan och ubåtar. Det kräver en helt annan organisation och struktur för att möta den typen av hot mot vårt samhälle och vårt territorium. Det utrymmet skapas genom en omin- riktning av försvaret. Det är också bra därför att ominriktningen innebär en ökad flexibilitet i det militära försvaret. Förhopp- ningsvis innebär det ökade möjligheter att stå till FN:s förfogande och delta i internationella freds- främjande insatser. Vi har väl alla det pinsamma minnet bakom oss där den svenska regeringen utlo- vade medverkan i Kosovo med den svenska snabbin- satsstyrkan. Kriget tog slut någon gång i somras. Fortfarande i september, oktober trampade de svens- ka soldaterna omkring i leran utanför Södertälje och hade inte kommit iväg. Det är det yttersta exemplet på en total brist på flexibilitet där det svenska försva- rets saknade förmåga att användas på det sätt som regering och riksdag önskade. Som jag inledde med kan man också se förslaget från det andra sidan. Det finns saker som är dåliga. Jag vill framför allt fästa uppmärksamheten på att det inte är tillräckligt. Det är inte en tillräcklig förändring som regeringen och Centern har lyckats få ned på pränt. Senast i dagens Svenska Dagbladet påpekar bl.a. Carl Björeman i en debattartikel det orimliga i att bibehålla 200 JAS-flygplan. ÖB har tidigare sagt att det skulle räcka med 60-80. Men man fullföljer här över 200 flygplan. Det innebär att Sverige med detta förslag fortfa- rande ligger på elfte plats i världen när det gäller militärutgifter per capita. Med detta förslag innebär det fortfarande att svenska armén kommer att ha en volym och en kvalitet som ligger strax under den i Frankrike och Storbritannien. Det innebär fortfarande att den svenska militära marinen t.ex. har fem ubåtar i Östersjön, att jämföra med Ryssland som kommer att förfoga över två. Jag är rädd för att just oförmågan från regeringen och Centern att ta ett tillräckligt helhetsgrepp innebär att man kommer att komma igen om två tre fyra år och föreslå ett omtag och att vi återigen kommer att få se försvarsministern stå här och säga: Vi borde ha startat lite tidigare, och det här borde ha skett tidigare. Det vore bättre att lyssna på synpunkterna nu och förverkliga det som nu är nödvändigt i stället för att vänta och skjuta problemen framför sig. Det finns en tydlig parallell med just bristen på lyssnande vid 1996 års försvarsbeslut. Då förordade bl.a. Miljöpartiet nedläggning av vissa förband. Först nu kommer man från regeringen och säger: Ja, det var rätt. Det här borde avvecklas. Det finns också anledning att studera förslaget om vilka förband som ska avvecklas och huruvida det är rätt förband man föreslår. Är det de som är vettigast att avveckla först? Sparar det mest ekonomiska resur- ser? Motsvarar det som finns kvar bäst de framtida behoven? Herr talman! Jag ifrågasätter om listan är den ul- timata. Många människor har engagerat sig runtom i landet. De har studerat och granskat de ekonomiska argumenten och de försvarspolitiska behoven. Just på de ställen där det stått och vägt mellan två olika orter finns det anledning att kritiskt gå in och granska un- derlaget. Det gäller t.ex. valet mellan Norrtälje och Halmstad, Muskö och Karlskrona, Ängelholm och Ronneby och inte minst Sollefteå och Östersund. Vi har här uppe på åhörarläktaren Maria Kindberg från Sollefteå som är en av de många människor som verkligen noggrant studerat underlaget och rest frå- getecken om huruvida det är ett ultimat förslag eller inte. Det finns anledning att under motionstiden åter- komma till listan, som kanske inte är det bästa valet. Jag skulle också vilja ta de få minuter jag har kvar av talartiden till att resa ett frågetecken inför Väns- terns ståndpunkt. Vi hör hur man talar om en fortsatt allmän värnplikt som något oerhört värdefullt. Jag har svårt att förstå värdet i att utbilda massvis med män- niskor för någonting som inte längre behövs. Det är ett dåligt sätt att använda skattemedel på och det fyller inga försvarspolitiska behov. Att över huvud taget tala om allmän värnplikt när vi har nedåt 15 000 personer som utbildas tycker jag är hyckleri. Jag har också svårt att förstå Vänsterns reserva- tion till det budgetförslag som har lagts fram där man vill lägga på mer pengar för regementsverksamheten än vad t.ex. regeringen och Miljöpartiet vill. Man vill bibehålla en struktur som vi vet inte längre behövs. Det liknar lite grann populism. Jag skulle också vilja invända mot moderaternas inlägg här. Jag tycker att moderaterna också i dag liksom tidigare representerar en gammaldags och otidsenlig syn på försvaret. Det kommer till uttryck, herr talman, när Henrik Landerholm talar om de för- svarsfientliga partierna. Han gör då det traditionella misstaget att han sätter likhetstecken mellan försvar och militär. Det gör han trots att vi alla vet, inklusive Henrik Landerholm, att hoten mot Sverige inte längre är militära. De försvarsåtgärder som behövs mot de nya hoten - IT-sabotage, sönderrostade atomubåtar, osv. - är inte militära. Försvaret handlar i dag inte längre på samma sätt som tidigare om militära medel. Därför blir det egentligen obegripligt när moderaterna talar om försvarsfientliga partier. Vi talar om vikten av ett nytt försvar som möter hoten. Det har ingenting med det militära att göra. Men moderaterna står fast vid en förlegad och otidsenlig syn på försvaret. Jag tror att det finns anledning att återkomma un- der motionstiden för att se om det går att rätta till de brister som man kan skönja i förslaget till vilka för- band som ska avvecklas. Jag ber att få återkomma till det senare. Tack. 0990007083418 N 2010-01-01 00:00:00 173864 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0933/#anf23