2348581 GN0933 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:33 Torsdagen den 25 november 1999/2000 33 1999-11-25 00:00:00 Bordläggningsdebatt med anledning av totalförsvarspropositionen 2B6CB5F3-5F78-432B-AAD1-E12198DC7B10 11 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c) c Herr talman! För två veckor sedan firade vi runt om i Europa att det var tio år sedan Berlinmuren föll. Centerpartiet är berett att ta ansvar och ta konsekven- serna av denna händelse för tio år sedan. Vi är bered- da att dra försvars- och säkerhetspolitiska slutsatser av Berlinmurens fall, Sovjetunionens upplösning och de forna Warszawapaktsstaternas frigörelse. Att Nato utvidgats med Polen, Ungern och Tjeckien, att sam- arbetet inom Partnerskap för fred intensifieras och att relationerna mellan Nato och Ryssland utvecklats så till den grad att dessa relationer tålde den allvarliga påfrestning som kriget i Kosovo utgjorde, gör det inte svårare att dra dessa slutsatser. Det är en fredligare tid vi går till mötes och en fredligare utveckling som vi bejakar. Sveriges försvar kan och ska inte längre stå kvar vid det kalla krigets struktur, som byggdes upp för att möta en stormaktsinvasion från öst. Till grund för den proposition som försvarsmi- nistern nu lagt fram ligger Centerpartiets och Social- demokraternas överenskommelse om försvarspoliti- kens inriktning samt inriktningen för den ekonomiska ramen för åren 2002-2004, som riksdagen fastlagt redan i våras. Med omställningen av totalförsvaret kommer vi även i framtiden att ha ett starkt försvar med förmåga att försvara hela landet, även de län och orter där förbandsnedläggningar kommer att ske. Det nya in- satsförsvaret utformas just för att kunna hävda Sveri- ges territoriella integritet, för att i hela landet kunna sätta in styrkor mot begränsade väpnade angrepp och för att kunna skydda Sverige mot allvarliga konsek- venser av angrepp mot landets infrastruktur. Dess- utom måste Sveriges förmåga att delta i det interna- tionella säkerhetssamarbetet förstärkas. En viktig del i omställningen handlar om att skapa handlingsutrymme för att anpassa totalförsvaret till nya typer av hot, som på lång sikt skulle kunna upp- stå. Insatsorganisationen ska ha förmåga att redan i grundberedskap lösa de försvarsuppgifter som riks- dagen beslutar. Vad som behövs är ett antal högt prioriterade och mångsidigt användbara förband, som dock är avsevärt färre än vad vi har i dag. Dessutom måste insatsorganisationen i sig innehålla en inbyggd förmåga till ominriktning, en kapacitet att anpassa försvarsförmågan till ytterligare uppgifter som kan bli aktuella på sikt. Herr talman! För drygt en vecka sedan kom jag hem från en resa i Bosnien. Tillsammans med delar av försvarsutskottet hade jag förmånen att på plats studera situationen och se det arbete som våra unga svenska män och kvinnor gör där nere. Det råder inget tvivel om behovet av en internationell närvaro där nere för en lång tid framöver. Den svenska Bosni- eninsatsen visar vikten och värdet av att Försvar- smaktens internationella insatser ges en högre priori- tet. Den svenska Bosnieninsatsen illustrerar också hur det svenska försvaret numera inte kan begränsas till att enbart hävda den territoriella integriteten, utan hur skyddet av vår säkerhet är beroende av hur väl vi lyckas medverka i det internationella säkerhetsarbe- tet. Att stärka den gemensamma europeiska krishante- ringsförmågan är i allra högsta grad ett svenskt intres- se. Vi har varit kritiska till hur regeringen och För- svarsmakten skötte ärendet med Kosovostyrkan. Den svenska snabbinsatsstyrkan var sist på plats, och det får inte upprepas. Därför måste försvaret utveckla en förmåga med stort mervärde för de internationella insatserna. Åtgärder som utvecklar enbart den natio- nella försvarsförmågan måste därför i någon mening nedprioriteras, av hänsyn till just den ökade interna- tionella förmågan. Omstruktureringen innebär att totalförsvarets per- sonalförsörjning även i framtiden ska baseras på ett pliktsystem. Det som ska vara dimensionerande för värnpliktsvolymen är emellertid behovet, i enlighet med riksdagens beslut. Inte minst i fullgörandet av de internationella insatserna, där svenska soldater med- verkat, har våra värnpliktiga väckt respekt och vunnit anseende hos våra medverkande partner. Pliktsystem- et kommer att vara en väsentlig del i den nya insat- sorganisationen och har en långsiktig bärkraft. Herr talman! Ominriktningen kommer också att innebära att försvarets frivilligorganisationer får en allt viktigare funktion. Samtidigt höjs kraven på fri- villigorganisationernas insatser. De insatser frivilli- gorganisationerna gör är viktiga komponenter för att upprätthålla försvarets folkliga förankring. Med det nya försvaret kommer frivilligorganisationerna att ges goda förutsättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet. Ominriktningen är också påkallad och motiverad av behovet att utveckla försvarets förmåga att tackla nya och annorlunda hot. Flera av dessa hot är inte primärt militära till sin karaktär. I stället ser vi hur icke-militära metoder och påtryckningsmedel kan få katastrofala följdverkningar för det moderna, sårbara informationssamhället. Därför måste den civila för- svarsförmågan stärkas och ges ökad betydelse. Stödet till det civila samhället är en av försvarets huvudupp- gifter som måste fyllas med ett större innehåll. Tyvärr har vi inte kommit särskilt långt på detta område. Hindren är flera, däribland gällande lagstift- ning. Vi måste bättre utnyttja de samlade resurser som finns inom olika myndigheters ansvarsområden och inom det civila samhället. En försöksverksamhet kunde vara ett sätt att snabbt och effektivt pröva och utveckla nya samarbetsformer. Vi har inte råd att bygga upp och vidmakthålla likartade resurser inom olika myndigheter. Ett exempel på tänkbar militär/civil integration är att utveckla ett gemensamt maritimt lednings- och informationscentrum, som bl.a. skulle ha ansvar för kontroll och övervakning av sjötrafik med radar- och transpondersystem, övervaknings- och ingripande- möjligheter med fartyg, flygplan och helikoptrar, trafikledning och lotsning, kartering och sjömätning. Det kan också gälla transporter och kontroll av farligt gods, person- och godstransporter, räddningstjänst och katastrofbistånd samt åtgärder mot alla former av illegal verksamhet, såväl nationell som gränsöver- skridande sådan. Det skulle dessutom kunna omfatta miljöarbete och miljöskydd, olika former av bistånd och utveckling i grannländerna. Ett sådant centrum skulle därmed vara lämpligt som internationellt sam- verkansorgan främst för ledning och övervakning. Herr talman! Centerpartiet är ett försvarsvänligt parti. Därför fullföljer vi med denna överenskommel- se vår ambition att ta ett långsiktigt ansvar för total- försvarets omstrukturering. Det grundläggande är och måste vara att totalförsvaret rustas för morgondagens hot. På det sättet kan ett bra försvar bli än bättre. 0560770565308 N 2010-01-01 00:00:00 173852 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0933/#anf11