2348579 GN0931 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:31 Tisdagen den 23 november 1999/2000 31 1999-11-23 00:00:00 (forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor 27AC1DC7-3CD3-4484-9347-B4494BC18B0A 53 EVA ARVIDSSON (s) s Fru talman! I Aftonbladet den 16 augusti kunde man läsa följande: "Offentliga resurser förs över till privata bolag och de bästa eleverna försvinner i en ojämlik tävlan. De privata bolagen kan nämligen genom offentlighetsprincipen få fram vilka elever som är på väg in i gymnasiet och deras betyg. (Själva är de privata skolorna inte besvärade av någon of- fentlighetsprincip.)" Jag läser vidare: "Ifall 'fel' elev söker kan de tacka nej. Eller som det står i skollagens kap 9 par 8:2: 'Friskolan står öppen för alla elever som inte medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter...'" Självklart finns det både bra och dåliga friskolor, precis som det finns både bra och dåliga kommunala skolor. Men den pågående utvecklingen leder inte till en positiv utveckling av den kommunala skolan. Risken är stor att vi får en ojämlik och segregerad skola. Skollagen kräver att också privata skolor ska ha utbildade lärare, men enligt Skolverkets statistik saknar 43 % av de privata gymnasieskolornas lärare pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra för den kommunala skolan är 16 %. Det ingår inte i Skolverkets uppdrag att kontrolle- ra att friskolan har ändamålsenliga lokaler, ekono- miska resurser och pedagogiskt utbildad personal. I nuläget sker inte den kontroll av ansökningar om verksamhet som är nödvändig ur ett elevperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Ett exempel från Stockholm: Ett cybergymnasium ansöker om att få starta ett gymnasium i Stockholm. Gymnasiet uppges komma att ha 1 500 elever. Enligt Patent- och registreringsverkets registreringsbevis har styrelsen en ledamot och en suppleant. Aktiekapitalet är 100 000 kr, och några lokaler har man inte, enligt ansökan. Rektor och lärare ska enligt ansökan ha pedagogisk förmåga. Målsättningen för detta stora gymnasium är att eleverna ska få studera i sin egen takt och få del av IT-undervisning. På så lösa grunder ska alltså 1 500 elever ge sig in i sin gymnasieutbildning. Jag har en fråga till ministern. Kan brist på resur- ser i den lokala skolbudgeten vara en möjlighet att säga nej till en friskola? Dessutom undrar jag om hur många friskolor som helst kan få starta. 0556854176401 N 2010-01-01 00:00:00 173650 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0931/#anf53