2348579 GN0931 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:31 Tisdagen den 23 november 1999/2000 31 1999-11-23 00:00:00 (forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor 8F5282F5-0E40-47FF-8C6E-25B709DD8072 49 Statsrådet INGEGERD WÄRNERSSON (s) s Fru talman! Det har varit intressant att lyssna till debatten här. Jag tänkte gå tillbaka till den tid då jag själv blev ledamot av denna kammare, 1988, då jag personligen för första gången kom i kontakt med de på den tiden s.k. privata skolorna. Då befann vi oss i situationen att ett antal wal- dorfskolor gick i konkurs. De hade väldigt lite bidrag på den tiden. Det fanns helt enkelt inga möjligheter för dem att överleva på de villkor som gällde. Således stod vi i utskottet inför frågan - Göran Persson var skolminister - hur vi i framtiden skulle hantera dessa s.k. privata skolor. Vi kom fram till att vi rimligen måste hitta en form av bidrag - på den tiden från staten - för att skolorna skulle ha en rimlig chans att överleva. Vi befann oss i läget att någon annan var tvungen att ta över ansvaret när det inte fanns pengar till att driva skolan vidare, och så började diskussio- nen och debatten om de privata eller, som vi i dag säger, de fristående skolorna. Sedan har vi under de år jag har suttit i riksdagen och varit ur riksdagen, för att sedan komma tillbaka, haft olika uppfattningar om hur stor del av pengarna som de fristående skolorna ska ha. Jag kallar de här skolorna för fristående skolor. För mig är privat nå- gonting som inte har med kommunala eller statliga medel att göra. I dag finansierar vi de fristående sko- lorna ur kommunala medel. Då är de för mig inte privata, utan de är fristående. De har sitt sätt att vara men det är kommunala medel som de försörjs med. Nivån för hur mycket pengar som ska gå till de här skolorna har det varit en ständig debatt om. Där- för blev jag väldigt glad när Sven-Åke Johansson kom fram till sitt slutbetänkande och vi kunde följa upp hur det blivit. I slutbetänkandet visar det sig att det faktiskt bara handlar om promillegränser i för- hållande till merkostnaden för kommunerna i stort sett när det gäller de fristående skolorna. Vi har alltså hittat en nivå för detta och på den nivån tycker jag att det ska ligga. För mig är det viktiga att vi har en bra skola för alla elever. Det ska inte vara någon skillnad mellan om man går i kommunal skola eller om man går i fristående skola. Eleven ska vara i centrum. Alla elever ska ha lika värde, och var och en ska mätas utifrån sina behov. Det ena skolan ska alltså inte ha mer än den andra, utan det är elevernas behov som vi hela tiden ska utgå från. När vi tittade närmare på grundskolan, som alltså Sven-Åke Johansson har gjort, beaktade vi just de elever som har större behov än andra. Det visar sig att de i de fristående skolorna har fått mer resurser än vad andra får - precis som sker i de kommunala sko- lorna. Det var alltså lika där och det resultatet tycker jag är bra. Nu ser vi över gymnasierna, för det har skett en förändring. Det gäller då dem som först startade de fristående grundskolorna. Det fanns de som ville göra det av pedagogiska skäl. En del hade blivit stoppade i sina kommuner när de ville driva en montessoriskola. Då var enda möjligheten att bilda en fristående skola. Där var den kommunala organisationen för fyrkantig, så då fick man bryta sig ur. Sedan var det föräldrar som hade intresse för att driva sin skola. Vidare var det fråga om olika grupper - det gällde t.ex. våra finska fristående skolor - som hade sina skäl. Nu är vi i ett nytt läge. Plötsligt är det bolagen som kommer in på arenan. Det vänder jag mig mot. Jag vänder mig alltså helt mot tanken på att skolan på något vis ska kunna gå med vinst. Jag har 30 års erfarenhet av skolan. Det har jag i alla roller - som politiker och som tjänsteman. Men jag har aldrig någonsin under de här 30 åren haft en krona för mycket så att säga inom skolans verksam- het. Jag tror heller aldrig att skolan kommer att kunna få för mycket av pengar. Vi vet att lönerna ska gå upp, och det tycker vi är viktigt. Vi vet att undervis- ningsmaterialet kostar mer och mer. Vem kan då ange gränsen för när man kan börja plocka ut en vinst? Den gränsen kan ju vara oerhört godtycklig. Jag är alltså fullständigt mot att någon utifrån privata intres- sen ska ta ut vinster. Vi får nu pröva hur vi i så fall kan åstadkomma en formulering eller stoppa den utvecklingen. Jag vet också att det är många inom organisationerna för de fristående skolorna som inte heller vill ha människor med vinstintressen där. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 173646 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0931/#anf49