2348579 GN0931 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:31 Tisdagen den 23 november 1999/2000 31 1999-11-23 00:00:00 (forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor 0B0A44E6-B2A6-4672-87C5-5E8E57BAC8A6 46 ULF NILSSON (fp) fp Fru talman! Det har varit mycket intressant att lyssna på meningsutbytet mellan flera socialdemo- kratiska ledamöter och skolministern. Efter vad jag hittills har hört kan jag enkelt säga att jag mest sym- patiserar med skolministerns åsikter i den här frågan, även om det finns en del formuleringar i skolminis- terns svar som jag ska återkomma till. Jag tycker att det är bra att skolministern slår fast att hon inte planerar att öka kommunernas makt när det gäller att godkänna fristående skolor. Redan nu har vi en lagformulering som är oklar på den här punkten. En skola för alla i dag är för mig en skola som har höga krav på kvalitet och där alla har friheten att välja skola - av så viktiga skäl som skolans profil och var skolan ligger, eller av så enkla skäl som att man har kompisar i en viss skola. Det som flera talare har talat om var ett orättfärdigt system, som inte minst vi libe- raler var med om att avskaffa, nämligen att man kun- de köpa sig rätten till en bättre utbildning, en bättre sjukvård osv. Men att i dag tro att man kan tvinga människor att sitta i en viss skola är helt fel. Så mycket vågar jag säga att vårt samhälle har förändrats i liberal riktning. Så fungerar inte människor på 1990- talet; det kan jag säga till många av dem som har talat här. Men det viktiga är att vi skapar ett system som gör att inte valfriheten kostar pengar. Den utveckling vi har sett de senaste åren har ökat valfriheten för människor med vanliga inkomster. Bara för tio år sedan var det bara människor med mycket höga inkomster som kunde välja privatskolor. I dag kan alltfler göra det. Mångfald och konkurrens är inte negativt, varken för elever eller för föräldrar, och för lärarna är det inte negativt med olika arbets- givare. Det finns som sagt fortfarande en del oklara for- muleringar i skollagen som jag skulle vilja återkom- ma till. Det sägs att man ska kunna säga nej till en fristå- ende skola om den innebär en negativ följd för skol- väsendet. Jag vet inte vad som menas med den for- muleringen, om det är negativt för skolväsendet att man stänger en dålig kommunal skola, eller om det är negativt för skolväsendet i något annat avseende. Denna formulering borde förtydligas. Det behöver nämligen inte vara negativt för skolväsendet i kom- munen att man får en ny skola med en annan huvud- man och en mindre kommunal skola. Det behöver inte vara negativt - tvärtom. Det finns ingen anled- ning att utmåla de kommunala skolorna som dåliga - tvärtom. Men sättet att möta den positiva konkurren- sen här måste vara att göra den kommunala skolan så bra som det över huvud taget är möjligt i stället för att ropa på förbud. Det är kvaliteten i undervisningen, lärarnas kompetens och att skolorna ställer upp på den gemensamma demokratiska värdegrunden som ska avgöra om en skola ska godkännas eller inte. Det som jag är mera tveksam till i skolministerns svar är ett lite dubbelt budskap där hon talar om andra bevekelsegrunder hos de nya vinstdrivande skolorna och risk för oseriösa entreprenörer. Då känner jag att skolministern lite grann faller för frestelsen att plöts- ligt misstänkliggöra alla människor som på något sätt vill kombinera sitt intresse och engagemang med att också tjäna pengar på det. Ingen skulle på det sättet tänka på att misstänkliggöra bokförläggare eller män- niskor som jobbar i livsmedelsbranschen. Varför ska man misstänkliggöra människor som vill starta en skola och samtidigt kunna leva på det? 0542573140300 N 2010-01-01 00:00:00 173643 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0931/#anf46