2348579 GN0931 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:31 Tisdagen den 23 november 1999/2000 31 1999-11-23 00:00:00 Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor interpellationsdebatt 6680AC42-4C45-48D6-8E07-F90AA0164654 10 Statsrådet INGEGERD WÄRNERSSON (s) s Fru talman! Bengt Silfverstrand har frågat om jag är beredd · att medverka till en genomgripande översyn av det regelverk som i dag omfattar fristående skolor i syfte att värna de allmänna målen om en likvär- dig skola och · att stärka det kommunala inflytandet vid etable- ring av fristående skolor. Bengt Silfverstrand har vidare frågat: · vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att fristående skolor ska leva upp till lagens krav på lärarbehörighet, · om jag anser det vara rimligt att fristående skolor ska kunna bedrivas på affärsmässiga grunder med vinstintressen och · om regeringen kommer att vidga möjligheterna till dispens eller genom lagändring medge att kommunala grundskolor läggs ut på entreprenad. Regelverket för fristående skolor har under år 1995 varit föremål för en genomgripande översyn genom Friskolekommittén och Utredningen om fri- stående gymnasieskolor. Efter remissbehandling av betänkandet Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109) och betänkandet Fristående gymna- sieskolor (SOU 1995:113) överlämnade regeringen sin proposition Fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200) till riksdagen. Fr.o.m. den 1 juli 1997 tillämpas de nya bestämmelserna för fristående sko- lor. Under de första två åren med det nya regelverket har Fristkommittén gjort en omfattande uppföljning av resursfördelningen till de fristående grundskolor- na. Kommittén har slutrapporterat sitt uppdrag i be- tänkandet Likvärdiga villkor? (SOU 1999:98). I kommitténs uppdrag har ingått att belysa effekterna av det nya resursfördelningssystemet såväl för de fristående grundskolorna som för kommunerna samt att särskilt belysa effekterna för elever med behov av särskilt stöd och för elever i glesbygden. Jag övervä- ger nu vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av utredningens förslag. Regeringen har nyligen genom tilläggsdirektiv gi- vit kommittén i uppdrag att utreda ekonomiska och andra konsekvenser av det växande antalet fristående gymnasieskolor. Kommittén ska utreda eventuella följder av att privata vinstintressen styr etableringen av en del fristående skolor och om det finns problem med huvudmän som driver flera skolor. Kommittén ska även utreda om de nuvarande reglerna för bidrag till fristående gymnasieskolor har konsekvenser för kommunernas planering och utbud av gymnasieut- bildning samt lämna förslag till regler för bidragsgiv- ning. Det pågår således ett kontinuerligt arbete med att följa och utreda följderna av det nya regelverket för fristående skolor. Om detta arbete visar på behov av en genomgripande översyn, är jag naturligtvis beredd att medverka till detta. Att värna en likvärdig skola är en hjärtefråga för mig. Det är även av stor betydelse att arbetet med att utveckla skolan och höja kvaliteten i verksamheten fortsätter, och här kan också friståen- de skolor bidra på ett positivt sätt. Jag vill här särskilt understryka vikten av att ta fram ett gediget faktaun- derlag inför eventuella förändringar av gällande re- gelverk. Jag kan försäkra att jag noggrant följer ut- vecklingen inom området. Enligt skollagen (1985:1100) ska Statens skolverk inte lämna förklaring om rätt till bidrag i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Vid handläggningen av ärenden om godkän- nande av och om bidrag till fristående skolor ska Skolverket bereda den kommun där skolan ska vara belägen och i vissa fall näraliggande kommuner till- fälle att yttra sig. Kommunerna har således möjlighet att peka på eventuella påtagliga negativa följder när de yttrar sig över de ansökningar som Skolverket remitterar till dem. I propositionen Fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200) betonade regeringen att det ankommer på lägeskommunen att påvisa att de nega- tiva följderna har bestående karaktär och är så påtag- liga att bidrag inte bör ges. Vad jag erfarit av Skol- verket har kommunerna hittills i allmänhet inte ut- nyttjat denna möjlighet i särskilt stor utsträckning. Därför är jag inte beredd att för närvarande ta något initiativ när det gäller det kommunala inflytandet vid etablering av fristående skolor. Kraven på kvalitet i utbildningen är i princip lika höga för fristående som för offentliga skolor. Detta framgår av att det i skollagen anges att utbildningen vid en fristående skola ska ge kunskaper och färdig- heter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som det offentliga skolvä- sendet ska förmedla. Även om skollagen inte ställer upp något uttryckligt krav på att lärarna vid fristående skolor ska ha en formell lärarutbildning, måste myck- et stor vikt fästas vid kraven på lärarnas kompetens. Och det kan konstateras att regeringen i propositionen Fristående skolor m.m. uttalade att bristande lärar- kompetens kan leda till att skolans godkännande eller rätt till bidrag återkallas. Jag utgår från att Skolverket i sin tillsyn noga kontrollerar dessa förhållanden. I tilläggsdirektiven till Fristkommittén pekar regering- en också på att fristående gymnasieskolor i allmänhet har betydligt lägre andel lärare med pedagogisk ut- bildning än offentliga gymnasieskolor. Jag överväger att återkomma till riksdagen med förslag i frågan om kraven på lärare i fristående skolor. På frågan om jag anser det vara rimligt att fristå- ende skolor ska kunna bedrivas på affärsmässiga grunder med vinstintressen, vill jag svara följande. Min oro grundar sig på det faktum att en del aktiebo- lag som startar fristående skolor i dag gör det utifrån delvis andra bevekelsegrunder än vad som tidigare varit fallet. Det är en av anledningarna till den över- syn av området som regeringen nu tagit initiativ till genom tilläggsdirektiven för Fristkommittén. Med den snabba expansion vi nu ser av antalet fri- stående skolor finns det en risk att oseriösa entrepre- nörer vars främsta syfte är att maximera sina vinster ger sig in i verksamheten. Inom Utbildningsdepartementet bereds för närva- rande en framställning om att få lägga ut en grund- skola på entreprenad. Av naturliga skäl kan jag därför inte lämna något förhandsbesked i denna fråga. Låt mig avslutningsvis säga att de fristående sko- lorna har kommit för att stanna. De har ofta byggt på enskilda individers starka engagemang för en idé och samtidigt ökat valfriheten för elever och föräldrar. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 173607 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0931/#anf10