2348579 GN0931 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:31 Tisdagen den 23 november 1999/2000 31 1999-11-23 00:00:00 Svar på interpellation 1999/2000:46 om Västsahara interpellationsdebatt A20059CB-FED7-41BD-9CB9-CD2D1CEAAD03 1 Utrikesminister ANNA LINDH (s) s Fru talman! Eva Zetterberg har med anledning av rapporter om oroligheter i Laayoune frågat vad rege- ringen avser göra för att garantera att folkomröst- ningen i Västsahara genomförs så att befolkningens rättmätiga intressen tillgodoses. Genom i huvudsak algeriska källor fick omvärl- den kännedom om att en våldsam sammanstötning ägt rum i Laayoune mellan demonstranter och polis i slutet av september. Enligt den algeriska källan och enligt vad interpellanten påstår skulle det röra sig om en konflikt mellan marockaner och västsaharier. Detta torde vara felaktigt. Efter ett besök på platsen och samtal med personal från FN-missionen Minurso har departementet kunnat konstatera att det rörde sig om en studentdemonstration för bättre sociala villkor, som fick ett våldsamt förlopp till följd av brutalt hanterande av den lokala polisen. Flera personer skadades allvarligt och omfattande skadegörelse förekom, men det går inte att beteckna det som en konflikt mellan Marocko och Västsahara. Läget i den västsahariska frågan är dock otill- fredsställande. Det råder visserligen fred sedan år 1988, men trots att Minurso varit på plats sedan år 1994 har arbetet med att identifiera röstberättigade västsaharier dragit ut på tiden. En preliminär röst- längd har upprättats först i höst. Av 160 000 identifie- rade har endast 80 000 godkänts. Lika många har överklagat, inte blott för att de själva inte finns med på listan, utan även för att vissa andra, som enligt deras åsikt inte borde vara där, tagits upp i röstläng- den. Resultatet är att nästan allt identifieringsarbete måste göras om. Det är därför mer än tveksamt om folkomröstningen kan äga rum såsom förutsagts den 31 juli år 2000. Det är svårt att avgöra varför identifieringsarbetet gått så trögt. Båda parter skyller på varandra. Från svensk sida har vi framfört att de ska inse sitt ansvar och själva på bästa sätt bidra till att folkomröstningen snarast äger rum och att det sker under ordnade de- mokratiska och rättvisande former. Båda parter har också för mig och kolleger inom EU uttryckt sin fasta vilja att genomföra folkomröstningen. Min personliga uppfattning är att förutsättningar- na för en lösning av Västsaharafrågan har förbättrats under senare tid. Jag ser det som positivt att en sär- skild kommission för att hantera Saharafrågor har inrättats i Marocko. En ny tjänsteman med ansvar för koordineringen med Minurso har utnämnts. Dessa åtgärder betyder att ansvaret för den förda politiken har flyttats bort från inrikesministeriet, vilket auto- matiskt ger möjlighet till att förnya den hittills förda politiken. Dessutom har den tidigare inflytelserike inrikesministern ersatts. Detta kan betyda att vi står inför en modifierad Saharapolitik. Som bevis för en vilja till förnyelse och reformer på det mer allmänna planet i Marocko kan nämnas att det redan under kung Hassan II:s tid inrättades ett ministerium för mänskliga rättigheter. Dess verksam- het har fått ökat genomslag. Pressfriheten har succes- sivt förbättrats och, för att nämna ett exempel, den kände kritikern av Marockos Västsaharapolitik, Ab- raham Serfaty, har tillåtits återvända från sin lands- flykt. Sverige kommer även i fortsättningen, på det sätt som FN:s generalsekreterare bedömer lämpligt, att bidra till att omröstningen sker under demokratiska och öppna former. Vi har bl.a. reserverat medel för valövervakning. Vad beträffar interpellantens sista fråga om han- delsavtal och andra överenskommelser är den för tidigt ställd, men självfallet önskar vi att Västsaharas befolkning får åtnjuta de fördelar som handelsavtal m.m. ger. Hur detta ska gå till får vi överväga när folkomröstningen har ägt rum. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 173598 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0931/#anf1