2348578 GN0930 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:30 Fredagen den 19 november 1999/2000 30 1999-11-19 00:00:00 Vissa alkoholfrågor 3BBEEB25-4B51-4722-AB1E-FB220196BB4A 38 Socialminister LARS ENGQVIST (s) s Herr talman! Om 42 dagar går vi in i ett nytt årtu- sende och ett nytt århundrade. Om detta tidsskifte sägs det ofta att det egentligen är en chimär. Ingen- ting händer ju bara för att vi ändrar siffror på vårt årtal. Men det märkvärdiga med just detta sekelskifte är att det sker samtidigt som vårt samhälle, vår kultur och våra sociala gemenskaper genomgår omfattande förändringar. Industrisamhällets sociala strukturer, identiteter och lojaliteter bryts upp. Sakta växer nya gemenskaper, nya identiteter och nya tillhörigheter fram. Med den nya informations- och kommunika- tionstekniken upphör avstånden i tid och rum. Med internationaliseringen och det växande samarbetet i Europa rivs tidigare gränser ned och öppnar för nya möten, nya erfarenheter och nya gemenskaper, men också nya attityder. Inför detta skifte är det vårt ansvar att svara på frågan: Vilka värden och vilka värderingar ska vi ta med oss in i det nya samhället? Vad är värt att försva- ra, och vad är möjligt att utveckla? Med all sin be- gränsning och sina faktiska tillkortakommanden till- hör den svenska alkoholpolitikens grundläggande värderingar det som vi bör ta med oss in i framtiden och försöka anpassa medlen för att förverkliga. Den svenska alkoholpolitiken utgår från tre grundläggande insikter: 1. Även om vi accepterar alkoholen i vår kultur, såsom flera talare pekat på, vägrar vi att se alko- hol som vilken handelsvara som helst. 2. Missbruk av alkohol leder till personliga och sociala tragedier. 3. En hög total konsumtion av alkohol i samhället leder också till ett högt missbruk. Med dessa insikter har dragits viktiga slutsatser: 1. Samhället måste ta sikte på att begränsa totalkon- sumtionen. Med totalkonsumtion måste vi mena all konsumtion, oavsett var vi köper eller inhand- lar alkoholen. 2. Samhället måste utöva kontroll och ta ansvar för försäljningen av alkohol. 3. Samhället måste bedriva en aktiv folkhälsopolitik - bedriva upplysning, verka för alkoholfria miljö- er, hindra ungdom att debutera på alkoholområdet alltför tidigt samt ge stöd och hjälp åt dem som ändå drabbas av missbruk. Kort sagt: Samhället måste ha ett socialt perspektiv på alkoholen och bedriva en alkoholpolitik som präglas av solida- ritet. Dessa utgångspunkter ska vi föra med oss, och vi ska anpassa våra medel att förverkliga dem till den förändrade verkligheten - till en ökad internationali- sering, till behovet att finna gemensamma vägar och regler med vår omvärld. Vi lever inte isolerat, utan vi är beroende av hur omvärlden utvecklas. Vi måste också i allt större utsträckning se den svenska framti- da kulturen som en alltmer integrerad del av en större helhet. I det förslag som i dag behandlas i riksdagen för- svarar vi det grundläggande i svensk alkoholpolitik: att begränsa totalkonsumtionen och alkoholens ska- deverkningar. De viktigaste medlen är också desam- ma, och vi menar att vi ska kunna upprätthålla dem. Vi ska även i fortsättningen slå vakt om detaljhandel- smonopolet, om åldersgränser och om prispolitik. Men vi inser också att vi måste arbeta med fler meto- der för att minska konsumtionen av alkohol, där ett sätt är att driva en kraftfull opinionsbildning mot missbruk och alkoholskador. Det sociala perspektivet ska prägla den svenska alkohollagstiftningen, och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom alkoholpolitiken. Förbud att överlåta alkohol till ungdomar, åldersgränser för inköp av alkohol liksom för servering av alkohol på restauranger är exempel på detta. Enligt regeringens mening är det rimligt att tyngdpunkten i den rent alkoholpolitiska kontrollen mer tydligt läggs vid ledet närmast konsumenten, dvs. detaljhandel och serve- ring. Det är också där som behovet av skydd för ung- domen är särskilt framträdande. Regeringen kommer också, när Alkoholutredningen har överlämnat sitt slutbetänkande, att återkomma till riksdagen med en översyn av reglerna för serveringstillstånd, t.ex. vad avser öppettider, ålderskontrollen i livsmedelshandeln samt ansvars- och straffbestämmelserna, för att ytter- ligare försöka begränsa den alkoholhantering som samhället inte har kontroll över. Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel för att begränsa totalkonsumtionen och därmed skadorna är Systembolagets monopol och prispolitiken. EU- domstolens beslut att helt godkänna Systembolagets monopol var mycket viktigt ur ett svenskt folkhälso- perspektiv. I de översynsförhandlingar om införsel- begränsningar som snart inleds kommer Sverige att kämpa för att få fortsatt undantag på nuvarande nivå. Regeringen föreslår nu skärpningar för att hindra kringgåendet av monopolet och motverka den ökade illegala alkoholhanteringen. Undersökningar visar att runt 35 % av den sprit som dricks i Sverige är svart- sprit. När det gäller människor med alkoholproblem är över hälften av konsumtionen svartsprit. Konsum- tion av och handel med svartsprit är ett växande sam- hällsproblem, och våra attityder till svartspriten måste ändras. Regeringen har därför lagt fram ett förslag om att köp och innehav att illegalt tillverkad sprit eller spritdryck kriminaliseras. Det är en viktig markering från samhällets sida att inte acceptera handel med svartsprit. En hårdare attityd och en skärpt lagstiftning mot den växande illegala alkoholmarknaden förutsätter förtroende och stöd hos medborgarna. För att skapa ett sådant förtroende bör samhället under de kom- mande åren kombinera en skärpt lagstiftning mot den illegala och okontrollerade alkoholmarknaden med att pröva olika vägar för att bygga ut Systembolagets service. Det som vi nu föreslår är lördagsöppet på försök och ett ökat öppethållande i butikerna samti- digt som fler butiker etableras. Det är naturligtvis en svår balansgång att bygga upp ett förtroende för det enda riktigt effektiva in- strument som samhället förfogar över. Jag är rädd för det som någon tidigare talare tagit upp, att om vi inte skapar ett sådant förtroende för Systembolaget have- rerar alkoholpolitiken. Vi vill förändra bolaget men behålla Systemet. Min ambition som socialminister är att fokusera opinionsbildningen inom alkoholpolitiken dit där skadorna är eller riskerar att bli som störst. För att begränsa totalkonsumtionen kommer samhällets in- satser därför att främst rikta sig mot storkonsumenter och olika riskgrupper. I Sverige har vi varit fram- gångsrika när det gäller att minska alkoholkonsum- tionen i vissa grupper och vissa situationer, som t.ex. vid bilkörning, på arbetet och under graviditeten. För mig är det mest prioriterade nu att verka för en alkoholfri uppväxt för att skjuta upp alkoholdebu- ten. Hittills har den svenska alkoholpolitiken varit framgångsrik. Såväl försäljningen av alkohol som den alkoholrelaterade dödligheten är klart lägre i Sverige än i andra europeiska länder. Även om vi tar hänsyn till det s.k. mörkertalet, alltså hembränning, smugg- ling och illegal införsel, som sannolikt är högre i Sverige, kommer vi fortfarande tillsammans med Norge längst ned i statistiken över alkoholkonsumtio- nen i Europa. Alltfler europeiska länder börjar nu också inse att även de måste göra något åt sin mycket höga alko- holkonsumtion och de problem denna skapar i vissa situationer. Även EU-kommissionen medger att den höga alkoholkonsumtionen är ett av de största folk- hälsoproblemen inom unionen som måste angripas. På svenskt initiativ diskuteras nu också behovet av en gemensam folkhälsostrategi om alkohol inom den europeiska unionen. Vid EU:s hälsoministerråd i juni fick Sverige starkt stöd när de gäller behovet av en sådan EU-strategi på alkoholområdet. Den oro som vi alla känner för att alkoholmiss- bruket ska öka, framför allt bland ungdomar, måste vi möta med konkreta och trovärdiga åtgärder. Det är i ungdomarnas närmiljö som det verkningsfulla arbetet bör bedrivas. Det är där som det avgörs om vi ska lyckas. Föräldrarnas och kamraternas förhållningssätt är den faktor som har störst inverkan på ungdomarnas förmåga att motstå frestelsen att alltför tidigt dricka alkohol eller pröva droger. Det är regeringens övertygelse att alkoholkon- sumtionen kan hållas nere bland ungdomarna genom en nationell mobilisering med basen i ett professio- nellt förebyggande arbete i samverkan mellan kom- muner, landsting och ideella organisationer, och ock- så näringslivet och branschen. Vi bör utnyttja varje möjlighet till samarbete med alla som är intresserade av att bekämpa missbruket. Behovet av en sådan mobilisering är inte bara stort nationellt utan även internationellt. Sverige har tagit initiativ till en europeisk världshälsoorganisa- tionskonferens på ministernivå i Stockholm år 2000 om alkohol och unga människor i Europa. Förhopp- ningsvis kan en Stockholmsdeklaration om ungdom och alkohol utgöra en viktig plattform för det alko- holpreventiva arbetet in i det nya millenniet i Europa. Sverige ska även fortsättningsvis behålla målet att begränsa alkoholens skadeverkningar och arbeta för att minska den totala alkoholkonsumtionen. Detta måste dock ske mer målinriktat, främst i förhållande till vissa grupper och storkonsumenter för att mer effektivt kunna minska skadorna. Med de förändring- ar som regeringen föreslår i propositionen kommer Sverige även fortsättningsvis att förfoga över effekti- va instrument för att förverkliga målen. Det är viktigt att vi i en öppen diskussion med förtroende för varandras avsikter kan samtala om hur vi bäst för de goda traditionerna från 1900-talet över i det nya samhället. Till någon del har dessvärre den alkoholpolitiska debatten präglats av onödigt miss- tänkliggörande och, faktiskt, medvetna missuppfatt- ningar. För någon tid sedan gavs det ut en bok av något sällskap som kallar sig för Vett och lagom. Det är ingen organisation som Socialdepartementet har nå- got att göra med. För denna utgivning ställde jag upp i en intervju, på samma sätt som jag intervjuas av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, en rad lång rad tidningar inom nykterhetsrörelsen och exempelvis en tidskrift som heter Pockettidningen R. Jag har aldrig frågat vilka andra som intervjuas, hur de tänker redi- gera tidskriften eller var de tänker sprida den. Jag har ställt upp för en intervju för att förklara vad jag tyck- er. Denna bok har, som jag förstått, spritts till riksda- gens ledamöter. Jag är tacksam för att de sprider vad jag tycker till så många som möjligt. Jag har aldrig tänkt tanken att jag ska förhindra Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter eller andra att vare sig intervjua mig eller sprida vad jag säger. När jag nu läser vad som har återgetts - jag har faktiskt inte godkänt intervjun i förväg - måste jag säga att allt jag säger där är allde- les utmärkt. Det är ett kort sammandrag av vad jag just har sagt inför riksdagen. Problemet är att några i denna kammare då reser sig upp och frågar: Borde inte socialministern på något sätt ha stoppat denna organisation från att ge ut en liten bok där man intervjuar olika människor. Mitt svar är: Aldrig! I den här debatten behöver alla kom- ma fram. Läs noggrant vad som sägs. Misstänk inte människor för deras sällskap. Guilt by association ska inte gälla i den här debatten. 0763673691509 N 2010-01-01 00:00:00 173544 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0930/#anf38