2348551 GN093 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:3 Onsdagen den 15 september 1999/2000 3 1999-09-15 00:00:00 Särskilt anordnad debatt om EU:s miljö- stöd och bidrag till landsbygdsutvecklingen särskild debatt D02A23D8-E348-4E4C-9821-8BD6812D28B2 7 ESKIL ERLANDSSON (c) c Fru talman! Alla svenskar kör inte Volvo eller ringer med en mobiltelefon från Ericsson. Ändå bryr vi oss när Ford köper Volvos personbilstillverkning. Vi bryr oss när finska Nokia tar täten i mobiltelefon- branschen och när svenska storföretag hotar att flytta utomlands. Vi borde bry oss lika mycket när svenskt jordbruk konkurreras ut och hotas av nedläggning så att vi tvingas importera mer och mer av livsmedel som vi själva kan producera. Vi måste bry oss när det öppna odlingslandskapet och jordbrukets fortsatta miljöomställning är hotade och därigenom hela den svenska landsbygden. Cen- terpartiet har varit med och sanerat statens finanser. Nu när det börjar lätta och ljusna vid horisonten är det inte rimligt att landsbygden ska behöva lida i ytterli- gare sju år på grund av regeringens oförmåga. Jag är alldeles övertygad om att konsumenterna förstår att vi måste ha ett bra svenskt företagsklimat, även för jordbruksnäringen, om vi vill fortsätta att äta svensk mat som har hög kvalitet. Jag och Centerparti- et skräms av regeringens passiva inställning. Regeringen måste börja att göra sitt yttersta så att svenskt jordbruk kan överleva. Eller är regeringsför- klaringens mening om jordbruket bara tomt prat? Där står de facto: "Jordbrukets utveckling som näring är en tillgång i den ekologiska omställningen." Är detta bara tomt prat, Margareta Winberg? Sveriges intressen måste på ett kraftfullt sätt för- svaras inom EU. I annat fall blir det omöjligt att ska- pa ett ekologiskt hållbart samhälle där vi som konsu- menter - för det är vi ju alla - gör lantbruket till en framtidsnäring. Regeringen tycks inte ha samma ambition för vår livsmedelsindustri som man har för de andra stora industriföretagen, trots allt vackert tal om jordbruket som en framtidsnäring. Medan regeringen bara pratar riskera man att kvaliteten på vår mat sänks. Man riskerar att det kommer in livsmedel på våra butiks- hyllor och köksbord som kommer från produktion som bygger på antibiotika och hormoner. Konsekvenserna av de beslut som nu är fattade är alltså - som nämnts flera gånger i debatten - att vi riskerar att tappa ungefär en halv miljard EU-pengar varje år under sju år. Det är mycket pengar för natio- nalhushållet. Till detta ska läggas att vi under den gångna perioden 1995-1999 har förlorat ca 5 miljar- der i EU-medel och den svenska medfinansierings- delen. Man kan bara konstatera att konkurrensförhållan- dena för Sveriges bönder och för den svenska lands- bygden försämras ytterligare. Risken ökar då för företagsnedläggningar och därigenom en påskyndad strukturomvandling och negativa effekter, vilket får en särskild stor betydelse och negativa sysselsätt- ningseffekter i landets glesbygdsområden. Ambitionerna i det svenska miljöprogrammet måste dras ned, vilket är djupt beklagligt. Också möj- ligheterna att hålla landskapet öppet minskar påtag- ligt. I Sverige representerar, som bekant, det öppna odlingslandskapet bara 8 à 9 % av landytan, och det tycker jag att vi ska vara rädda om. Centerpartiets utgångspunkter är att förlorade EU- medel - dvs. drygt 500 miljoner kronor varje år - ska kompenseras och att tidigare anslagna svenska bud- getmedel självfallet ska ligga fast. Avslutningsvis konstaterar jag att Jonas Ringqvist tycks vara med på vagnen i morgon, och det gläder mig. Därtill vill jag fråga Margareta Winberg om hon efter det anförande som hon har hållit ser det uppnåd- da resultatet som en framgång för Sverige, för svensk landsbygd och för svenskt jordbruk. Jag ser det inte så. (Applåder) 0465398691116 N 2010-01-01 00:00:00 171711 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN093/#anf7