<anforande>
<dok_hangar_id>2348551</dok_hangar_id>
<dok_id>GN093</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:3 Onsdagen den 15 september</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>3</dok_nummer>
<dok_datum>1999-09-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Särskilt anordnad debatt om EU:s miljö- stöd och bidrag till landsbygdsutvecklingen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>särskild debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>60E1A9BD-0B6C-4F22-9D7D-ED3B745778F1</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>JONAS RINGQVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Sverige är ett av de länder i Europa
som ligger främst i omställningen till ett hållbart
jordbruk, möjligtvis ligger vi allra främst. Vi har ett
jordbruk som skapar ett rikt odlingslandskap med en
rik biologisk mångfald. Vi lyckas antagligen nå målet
om att 10 % av odlingen ska vara ekologisk nästa år.
Vi har också lyckats bibehålla ett jordbruk i hela
landet. Det här är en utveckling som måste fortsätta.
Även om vi nått långt har vi otroligt mycket kvar att
göra för att skapa ett hållbart jordbruk. Vi har allvar-
liga problem med näringsläckage och övergödning.
Kemiska bekämpningsmedel hittas i våra grundvat-
ten. De betade markerna och den biologiska mångfal-
den är fortfarande hotade. Konsumenternas efterfrå-
gan på ekologisk mat är större än vad svenska bönder
lyckas tillgodose.
För en vecka sedan fattade EU-kommissionen ett
beslut som kommer att ha en stor påvekan på jord-
bruket i Sverige. EU:s bidrag till jordbrukets miljö-
omställning och till landsbygdsutveckling minskas
med åtskilliga hundra miljoner jämfört med vad vi
förhandlat oss fram till tidigare.
Det är svårt att riktigt se konsekvenserna av det
beslutet, men ett par saker står helt klart. Vi kommer
att få det svårare att nå jordbrukets miljömål och
målet att ha ett jordbruk i hela landet. Den positiva
utveckling som vi har haft hotar att sakta ned - eller
ännu värre: vända. Det andra problemet är jordbru-
kets lönsamhet, framför allt lönsamheten för de bön-
der som har påbörjat miljöomställningen, för dem
som odlar ekologiskt och för dem som gör en insats
genom att bevara mångfalden i landskapet.
Det är allvarliga problem. Det är uppenbart att det
är ett misslyckande för regeringen att vi förlorar de
här pengarna. Det duger inte med några bortförkla-
ringar om varför det blev så här. Det hjälper, Göte
Jonsson, inte heller med anklagelser om att regering-
en har misskött sitt uppdrag att bevaka Sveriges in-
tressen i Bryssel, även om det kan vara så. Vad vi
behöver är ett ansvarstagande från regeringen och
lösningar på de problem som har uppstått. Jag tror
inte att det får några större konsekvenser för jordbru-
ket nästa år. Det gamla miljöstödsprogrammet fort-
sätter ett år till. Vi har tid på oss att lösa problemen,
inte mycket tid men ändå en del.
Vi måste se på alla möjliga lösningar. Vi måste
öppna för alla alternativ för att lösa problemen. Jag
tänkte nämna ett par exempel som vi anser att vi
måste titta närmare på. Nu när miljöstödsprogrammen
naggas i kanten måste vi se över även de andra eko-
nomiska styrmedel vi har, framför allt skatterna. Vi
måste se jordbrukets miljöskatter och de olika miljö-
stöden som en helhet. Vi behöver se över bekämp-
ningsmedelsavgifter, kväveavgifter och dieselskatten,
samtidigt som vi skapar det nya miljöstödsprogram-
met. Målsättningen ska vara att nå miljömålen och
samtidigt bibehålla eller förbättra det svenska jord-
brukets konkurrenskraft.
På Dan Ericssons fråga vill jag svara: Vänsterpar-
tiet är inget stödparti till regeringen. Vänsterpartiet är
Sveriges tredje största parti, och vi använder den
ställningen för att driva igenom vår politik. Vänster-
partiet har i budgetförhandlingarna med regeringen
drivit på om jordbrukets skatter. Resultatet av detta
kommer att redovisas här i kammaren på måndag, om
man nu inte litar på det som står i tidningarna. Dis-
kussionen om skatterna måste fortsätta. Det viktiga är
att se diskussionen om jordbrukets skatter som en
helhet tillsammans med miljöstöden för att skapa
konkurrenskraft och fortsätta miljöomställningen.
Den andra diskussion vi nu måste föra på allvar
gäller frågan om det som kallas modulering, dvs. att
föra pengar från de generella jordbruksstöden till
miljöstöden. Vi anser att det är fullt rimligt att vi nu
när vi får mindre pengar för över en del av stöden
från de bönder som får mest till dem som väljer att
utveckla sitt jordbruk i en hållbar riktning. Pengarna
kommer att göra betydligt mer nytta i miljöstöden än
i arealstöden. På så sätt kan vi stödja svenskt jord-
bruks utveckling mot konkurrenskraft och mot ekolo-
gisk hållbarhet. Jag förutsätter att regeringen är öppen
för en diskussion om helheten, om hela jordbrukspo-
litiken. Vi behöver undersöka alla möjligheter. Allt
annat vore oansvarigt med tanke på den allvarliga
situationen.
</anforandetext>
<intressent_id>041424287315</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>171709</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN093/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
