2348577 GN0929 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:29 Torsdagen den 18 november 1999/2000 29 1999-11-18 00:00:00 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999 DBE332FB-1033-433C-B3C2-F9F8EC227A15 201 BENGT SILFVERSTRAND (s) s Fru talman! Jag uppmärksammade att Per Land- gren talade om rovdrift på människor och personal inom sjukvården. Jag undrar om han med den beteck- ningen menade de mörksens gärningar som under kristdemokratisk ledning pågår i region Västra Göta- land. Det är i så fall ett typexempel på den definition som Per Landgren ger av vad som händer på sjuk- vårdsområdet på de ställen där kristdemokraterna har majoritet. Jag skulle kunna ta Region Skåne som ytterligare ett exempel som faller väl in under Per Landgrens beskrivning. Fru talman! Med hänvisning till den debatt som tidigare förts här i dag, till den just publicerade OECD-rapporten "Economic Outlook" nr 66 och till Industrins utredningsinstitut m.fl. prognosmakare vill jag inledningsvis konstatera att Sveriges förhållande till ekonomiska makter är gott. Den tilläggsbudget 2 som vi nu har att ta ställning till präglas också av ordning och reda samt stabilitet i statsfinanserna. Trots den mycket kraftiga ökningen av utgifterna för sjukpenningen kommer dessa utgif- ter att rymmas inom utgiftstaket. Självfallet ger just utgiftsutvecklingen av sjukpenningskostnaderna an- ledning till både eftertanke och analys och med de utgångspunkterna naturligtvis också åtgärder. Men att straffa redan hårt drabbade genom sänkta ersättnings- nivåer respektive fler karensdagar vid sjukdom, som moderater och kristdemokrater förordar, kan det na- turligtvis inte bli fråga om. Särskilt kristdemokrater- nas dubbelmoral måste här än en gång uppmärksam- mas. Ty samtidigt som kristdemokratiska politiker åker land och rike runt iklädda den barmhärtige sama- ritens vita mantel med predikotexten "mera resurser till vård och omsorg" på plakaten har man i rege- ringsställning snarast upprättat rivningsentreprenader på sjukvårdsområdet inom t.ex. Västra Götaland och Region Skåne. Så vill jag göra några kommentarer till reservatio- nerna 1 och 2. I reservation 1 yrkar Moderaterna och Folkpartiet avslag på ökningen av anslaget till press- stödet och kräver en avveckling av detsamma. Detta är ju en rotstark perenn i den moderat-folkpartistiska reservationsfloran genom åren. Logiken i förslaget är att mångfald i media bäst befrämjas genom indraget presstöd och färre röster i presskören. Samtidigt ef- terlyser man som alternativ till presstödet utan närma- re precisering "nödvändiga rationaliseringsåtgärder". Jag skulle då vilja fråga reservanterna om dessa åt- gärder prövats på den Moderaterna närstående tid- ningen i Stockholmsområdet, om resultaten av even- tuellt företagna åtgärder lett till ett minskat behov av presstöd och slutligen varför inte den fria konkurren- sens främsta förespråkare ökat sina ekonomiska insat- ser i företaget; allt i syfte att slippa beroendet av kon- kurrenssnedvridande statligt stöd. I reservation 2 kritiserar Moderaterna, Kristdemo- kraterna och Folkpartiet handläggningen av samar- betet och utvecklingen inom Östersjöregionen och yrkar avslag på regeringens förslag att reservations- anslaget på nytt ska föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor ska anvisas för innevarande år. Kritiken kan mot bakgrund av faktiska förhållanden verkligen betraktas som småskuren. Riksdagen beslutade i tilläggsbudgeten 1995/96 om ett femårigt program: Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, den s.k. Östersjömiljarden. Finansutskottet erinrade i sitt betänkande 1995/96:15 om att detta innebar att outnyttjade medel får använ- das längst tre år efter det att anslaget senast var upp- fört på statsbudgeten. Om medel från anslaget behö- ver utnyttjas även efter treårsperiodens slut, bör rege- ringen föreslå riksdagen att på nytt föra upp anslaget på statsbudgeten. Det är precis vad regeringen nu gör, nämligen föreslår att anslaget förs upp på statsbud- geten. Genom detta förfarande kommer anslaget att på nytt vara uppfört som ett reservationsanslag på statsbudgeten för 1999. Detta innebär i sin tur att anslaget finns disponibelt för ändamålet under de tre följande åren. Regeringen har hittills beslutat om ca 700 miljo- ner kronor, och betalningar har skett med ca 300 miljoner kronor. Det finns en hel del angelägna pro- jekt under beredning, och eftersom projekten oftast har en lång berednings- respektive genomförandetid är det av yttersta vikt att de under budgetåret 1995/96 uttryckta intentionerna även fortsättningsvis eftersträ- vas. Dessa intentioner är bl.a. att stimulera tillväxt och sysselsättning inom svensk livsmedelsexport och energisystemen, stimulera ömsesidigt kunskapsutby- te, stärka infrastruktur och samarbete för att skydda miljön runt Östersjön, öka handeln och investeringar- na samt att i övrigt stärka samarbetet mellan stater och näringsliv i regionen. Anledningen till att detta togs upp i tilläggsbud- geten är att reservationerna vad gäller anslaget efter den 31 december 1999 inte längre är tillgängliga. Genom att på nytt föra upp anslaget i statsbudgeten kan man nyttja de reservationer som finns under re- servationsanslaget under den kommande treårsperio- den. Det är alltså inte på något sätt en ny företeelse. Den är väl känd, och det måste betecknas som ett starkt utslag av ren gnällighet när man nu plötsligt tar upp detta sedan många år tillbaka kända faktum. Samtidigt som anslaget föreslogs tas upp på nytt stramades budgetprocessen åt. Vi är medvetna om de problem som är förknippade med denna verksamhet - problem som inte är ovanliga när det gäller försöks- verksamhet. Beredningsformerna ska innehålla mål- formulering samt uppföljning och utvärdering. Fru talman! Med detta yrkar jag avslag på samtli- ga reservationer och bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter. 0241621108903 N 2010-01-01 00:00:00 173496 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0929/#anf201