2348573 GN0925 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:25 Torsdagen den 4 november 1999/2000 25 1999-11-04 00:00:00 Aktuell debatt: Barnkonventionen och dess roll i beslutsprocessen vad gäller asylärenden aktuell debatt EAF0AD3D-8640-4DE3-A196-CCAC8C35CA4F 3 Statsrådet Maj-Inger Klingvall (s) s Fru talman! Miljöpartiet har begärt en riksdagsde- batt om barnkonventionen och dess roll i beslutspro- cessen vad gäller asylärenden. Jag tycker att det är bra att vi får möjlighet att diskutera denna fråga på ett principiellt plan. Jag kan dock, som talmannen klar- gjort, inte kommentera enskilda fall där folkvalda och domare i Utlänningsnämnden fattat beslut om avvis- ning eller uppehållstillstånd. Barn har särskilda behov och utsätts ofta för svåra påfrestningar i pressade situationer. Detta gäller inte minst i asylprocessen. Ett barn som har lämnat sitt hemland har ofta inte valt det själv. Hon eller han kan heller inte överblicka konsekvenserna på samma sätt som en vuxen kan. Alltsedan Sverige ratificerade barnkonventionen i juni 1990 har den svenska lagstiftningen på olika områden successivt anpassats till barnkonventionens bestämmelser och språkbruk. Sverige har som första - och såvitt jag vet ännu så länge - enda land i värl- den fört in en portalparagraf om barnets bästa i utlän- ningslagen. Med barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa som förebild gjordes ett tillägg 1997 i utlänningslagen som lyder: "I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver." Detta betyder att barnets bästa ska vägas in i alla led av asylprocessen, i mottagandet av flyktingar och personer som söker uppehållstillstånd, i utredningar- na, i bedömningar av humanitära skäl och vid en eventuell avvisning. Samma år förde vi också in barnkonventionens artikel 12, som handlar om barns rätt att komma till tals, i utlänningslagen. Likaså förändrades reglerna för förvarstagande. Lagstiftningen har alltså anpassats till barnkon- ventionens formuleringar, och jag ska ge några ex- empel på hur detta har påverkat tillämpningen. Både Invandrarverket och Utlänningsnämnden har genom- fört utbildningar om barnkonventionen och barnets bästa. Nya råd för arbetet med ensamkommande barn har antagits, och utredningsrutinerna för barn i familj har utvecklats. UNHCR:s utredningsmall ligger i dag till grund för utredningarna av barn. Det ger ett gedi- get underlag för bedömning av varje familjemedlems eventuella skäl till asyl eller uppehållstillstånd av andra skäl och för bedömning av vad som är barnets bästa. Av stor vikt är också att den bedömning som görs av barnets bästa redovisas. Enligt Invandrarverkets föreskrifter ska beslutsmotiveringarna särskilt belysa vilka bedömningar av barnets bästa som har gjorts. Metodutveckling och ett pågående förändringsarbete präglar således mottagandet och handläggningen av barn i dag. Jag vågar nog påstå att vi har den mest långtgåen- de tillämpningen av barnkonventionen i Europa. Fru talman! Portalparagrafen i utlänningslagen har fått genomslag. De utvärderingar som har gjorts visar att barn i asylprocessen i dag är mycket mer synliga, både i utredningarna och i besluten, vilket också bekräftas i mina kontakter med myndigheterna. Tidigare sågs barn mera som bihang till sina för- äldrar. I dag utreds barns egna skäl och situation mer grundligt. De hörs i betydligt större utsträckning, och i den samlade bedömning som görs vägs alltid barnets bästa in. Att medvetenheten om barn och barns rättigheter har ökat innebär dock inte att alla problem och svå- righeter därmed är lösta. Vad som är barnets bästa i olika situationer är inte entydigt eller självklart, vare sig i policyfrågor eller i praktiskt vardagsarbete med barn. Både politiker och beslutsfattare ställs inför en rad dilemman och avvägningsproblem när det gäller att bedöma vad som faktiskt är barnets bästa. Många gånger måste en avvägning göras mellan alternativ som kan få både positiva och negativa konsekvenser för barnet. Hur tungt väger sedan barnets bästa i besluten om uppehållstillstånd i Sverige? För det första är det viktigt att framhålla att barn som ensamma eller till- sammans med sina föräldrar har flytt undan krig och förföljelse har rätt till skydd i Sverige på samma grunder som vuxna. Grundbulten i svensk flykting- politik är asylrätten som stadgas i Genèvekonventio- nen. Portalbestämmelsen om barnets bästa får framför allt betydelse i bedömningen av om det finns huma- nitära skäl för uppehållstillstånd. I dessa beslut tas t.ex. hänsyn till barnets anknytning till Sverige och barnets behov av vård och omsorg, vilket vägs in tillsammans med en rad andra omständigheter. De utvärderingar av portalparagrafen som har gjorts visar att i s.k. vågskålsärenden, där vare sig humanitära skäl eller anknytningsskäl är fullt till- räckliga, är ofta barnets bästa den faktor som väger över för uppehållstillstånd. I den utredning om gömda barn som Socialstyrelsen och Invandrarverket har gjort i samarbete med en rad frivilligorganisationer görs en bedömning av praxis på området. Utredning- en skriver bl.a.: "I praxis har i de fall när barnfamiljer beviljats uppehållstillstånd av humanitära skäl en sammanvägning skett av faktorer för barnet som psykiskt hälsotillstånd, upplevelser i hemlandet, samt anknytning och vistelsetid i Sverige, men också för- äldrarnas psykiska tillstånd och om verkställigheten fördröjs under avsevärd tid på grund av omständig- heter som utlänningen inte har kunnat råda över. Den omständigheten att barn gått i skola under längre tid väger tungt i bedömningen såväl för icke gömda som gömda barn som vistas här illegalt." Barnets bästa ska alltså vägas in i besluten. Por- talparagrafen betyder dock inte att alla barn som vill kan få stanna i Sverige. Att vara barn är således inte i sig en grund för uppehållstillstånd. På utlänningslag- stiftningens område vägs också andra intressen in. Behovet av en reglerad invandring är ett sådant. Detta är förenligt med barnkonventionen. Hur vi reglerar vår invandring har riksdagen tagit ställning till vid ett flertal tillfällen. Samtidigt har riksdagen uttalat att "det finns starka skäl att ta sär- skild hänsyn till barn i asylprocessen". Detta uttalan- de, att särskild hänsyn ska tas till barn, innebär också ett dilemma som vi inte kan blunda för. Risken finns att barn utnyttjas i asylprocessen av förtvivlade för- äldrar som har en stark önskan att stanna i landet utan att ha klara asylskäl. En börda av förhoppningar och ansvar läggs då på barnet, vilket inte kan ses som förenligt med barnets bästa. Mot den bakgrunden är det viktigt att de beslut som fattas och de insatser som görs också långsiktigt gagnar barn. En politik som får till följd att familjer med barn går under jorden kan skada barn. Socialsty- relsens och Invandrarverkets rapport om gömda barn visar att det innebär stora risker för barns hälsotill- stånd att leva gömda. Dessbättre har portalparagrafen fått till följd att färre barn nu lever gömda. Det är sammanfattningsvis av stor vikt att barnets bästa ska vara tungt vägande i varje enskilt beslut som rör barn och att det görs en rimlig avvägning mot en långsiktig och trovärdig flyktingpolitik. Fru talman! Det är viktigt att inte ställa olika in- ternationella överenskommelser, som t.ex. Dublin- konventionen och barnkonventionen, i motsatsför- hållande till varandra. Dublinkonventionens principer om ett första asylland syftar till en gemensam an- svarsfördelning i Europa. Syftet är att garantera en asylsökande rätten att få sin ansökan prövad i ett EU- land. Vi vill också komma bort från det olyckliga faktum att människor söker sig mellan olika EU- länder för att få en asylansökan prövad på nytt efter ett avslag i det första medlemsland man kom till. Ett problem i sammanhanget är dock att vi uppen- barligen inom EU gör olika bedömningar av barn- konventionens ställning i flyktingrätten. Att ett asylä- rende som rör barn kan pågå så länge som tio år över- ensstämmer t.ex. inte med vår syn på barnkonventio- nen. En sådan utdragen process innebär att barn berö- vas sina möjligheter till trygghet och utveckling. Flera fall i Sverige på sistone visar på vikten av att vi harmoniserar reglerna inom EU. Ett viktigt steg togs i Wien förra året då handlingsplanen för genom- förande av Amsterdamfördraget antogs. Sverige fick då gehör för att särskild hänsyn ska tas till barn i kommande förhandlingar om gemensamma asylregler och en gemensam asylprocess. Efter de positiva ton- gångarna från Tammerfors går nu harmoniseringen av den europeiska migrationspolitiken in i ett aktivare skede. I det arbetet kommer Sverige att vara pådri- vande för att barnkonventionens skrivningar om bar- nets bästa förs in i EU:s gemensamma migrations- och flyktingpolitik. 0810983113102 N 2010-01-01 00:00:00 173114 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0925/#anf3