<anforande>
<dok_hangar_id>2348573</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:25 Torsdagen den 4 november</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>1999-11-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktuell debatt: Barnkonventionen och dess roll i beslutsprocessen vad gäller asylärenden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>aktuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FD7F1B9B-9766-40A6-858C-2BFEFD3F4DE5</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Maj-Inger Klingvall (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har med stort intresse lyssnat till
alla era inlägg. Genomgående är att vi alla vill att
barnet ska ställas i centrum för vår politik och våra
åtaganden. Det tycker jag känns väldigt bra.
Låt mig börja med diskussionen om synen på
barnkonventionen och dess genomförande i vårt land,
eftersom flera talare har tagit upp den frågan. Jag vill
då understryka något som jag tycker är oerhört vik-
tigt: Barnkonventionens genomförande är en ständigt
pågående process. Vi kan aldrig sätta ett slutdatum
och säga att då, den dagen, det året, har vi genomfört
barnkonventionen i Sverige. Så fungerar inte barn-
konventionen. Barnkonventionen måste hela tiden
anpassas till de förändrade förhållanden som våra
barn lever under och de förändrade förhållandena i
vårt land. Det är därför jag så starkt vill understryka
detta: Barnkonventionens genomförande är en stän-
digt pågående process, där vi från tid till annan måste
ändra vår lagstiftning och vår tillämpning av lagstift-
ningen.
Det är också därför jag tycker att det är så bra att
vi har lagt in barnkonventionen som en portalparagraf
i utlänningslagen och också t.ex. i socialtjänstlagen.
Det ger oss den här möjligheten, den här flexibilite-
ten.
Det är nämligen så att konventionen inte är utfor-
mad som en lagtext. Det är inte paragrafer och nor-
mer som man kan dömas emot. Det här är konven-
tionstext där det inte finns några förarbeten, som i
normal lagstiftning, och där tolkningsansvaret, om det
skulle finnas en majoritet för att göra som en del
företrädare har förespråkat här, skulle läggas över på
domstolar. Man skulle då i stället få en juridiskt snäv
tolkning av konventionen.
Det som är så viktigt med det synsätt som jag plä-
derar för är att tolkningen görs politiskt, här i Sveri-
ges riksdag. Här kan vi stifta lagar och göra föränd-
ringar i lagar så att rättigheterna i barnkonventionen
kan slå igenom på allra bästa sätt. Det är så vi bidrar
till att barnkonventionen blir det dynamiska instru-
ment som den är tänkt att vara och inte ett statiskt
dokument.
Det här avspeglar sig också i regeringens förslag
till barnstrategi, som ju riksdagen har ställt sig bak-
om, där vi på en rad områden tar fram strategier för
hur vi ska kunna leva upp till barnkonventionen och
hur den ska kunna genomsyra hela vårt samhälle på
alla nivåer.
Jag vill verkligen understryka detta inledningsvis i
den här debatten, för det har naturligtvis också sin
bäring på det vi talar om i dag, nämligen asylproces-
sen. Det handlar om att barnkonventionen också ska
genomsyra hela asylprocessen från början till slut -
även lagen om mottagande, Lena Ek.
Detta gäller naturligtvis också den harmonisering
som jag talar om och som Per Lager har varit inne på:
harmoniseringen att också få in barnkonventionen när
vi pratar om vår gemensamma asyllagstiftning bland
EU-länderna. Vi ska ha en hög nivå på harmonise-
ringen. Det handlar inte om någon gemensam nämna-
re utan om en harmonisering på hög nivå. Naturligt-
vis ska barnkonventionen också finnas med i Arti-
kel 18-kommitténs utformning av de reglerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>173121</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0925/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
