2348572 GN0924 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:24 Onsdagen den 3 november 1999/2000 24 1999-11-03 00:00:00 Nordiskt samarbete 1998 AD15195A-5667-4A05-8838-A6EF48500A2A 20 ANITA JOHANSSON (s) s Herr talman! Jag hade glädjen att närvara vid in- vigningen av vår nya gemensamma nordiska ambas- sadbyggnad i Berlin. När jag första gången hörde talas om detta projekt tyckte jag att det var en spän- nande idé och ett utmärkt sätt att marknadsföra den nordiska samhörigheten. Vad jag däremot inte visste var hur stort intresset var bland tyskarna för detta projekt. Flera som vi mötte under besöket uttryckte sin förvåning över att fem suveräna stater kunde sam- sas inom en och samma byggnad. Det framgick gans- ka klart att man var mycket imponerad av denna nor- diska samverkan. Herr talman! Vi kanske har blivit blinda för det unika i det nordiska samarbetet och tar det för givet. Mycket av det som i dag genomförs i Europa genom EU genomfördes i Norden redan på 50-talet. Vi tar det nordiska samarbetet för självklart, men om vi vill att det ska stärkas och fortsätta att växa måste vi nog vårda det. Vikten av det nordiska samarbetet, inte minst som en modell för det regionala samarbetet i övriga Europa, är mycket stor. Av den svenska delegationens berättelse framgår att arbetet under verksamhetsåret präglats av koncent- ration, prioritering, uppföljning och diskussion om visioner inför 2000-talet. Arbetet i Nordiska rådet behöver en högre grad av koncentration. Därför är vi nu i full färd med att utar- beta en för hela rådet gemensam verksamhetsplan. Budgeten för det nordiska samarbetet har under flera år varit oförändrad, ca 700 miljoner danska kronor. Detta ställer stora krav på förmågan att prio- ritera och att våga förändra till förmån för nya projekt och idéer. När resurserna är små är det också viktigt med uppföljning av fattade beslut så att största möjliga nordiska nytta uppnås. En självklar utgångspunkt såväl för Nordiska rå- dets arbete med inomnordiska frågor som för dess internationella kontakter är att vi samarbetar när vi kan nå bättre resultat genom ett gemensamt agerande. Behovet av förankring av det nordiska samarbetet i våra nationella parlament har många varit inne på i debatten i dag, och det kan inte nog understrykas. Här har vi alla ett ansvar. Kanske måste vi skärpa oss lite, var och en av oss som jobbar med de nordiska frågor- na. Herr talman! Vad vill vi då inför millennieskiftet? Visionerna är många och rör sig på flera nivåer - den nordiska, närområdesnivån, den europeiska och den globala - och dessa går ofta in i och samverkar med varandra. Fri rörlighet i Norden är en vision. En an- nan rör det utvidgade säkerhetsbegreppet, som Gun Hellsvik var inne på, dvs. den ekonomiska och soci- ala utvecklingen i vår omvärld. Ytterligare en vision är god miljö och bärkraftig utveckling. Som synes är visionerna många, och gränserna mellan de olika nivåerna är flytande. Det övergripande målet för Nordiska rådets verksamhet bör dock fortsatt vara att stärka det interna nordiska samarbetet, att utifrån nordiska värderingar söka lösningar på olika problem och att ta till vara de möjligheter som utvecklingen erbjuder. Under det svenska ordförandeskapet var ambitio- nen att koncentrera ordförandeprogrammet till några få profilfrågor: samverkan för ökad sysselsättning och uppgiften att göra Norden och dess närområden till en ekologiskt hållbar region. Men i tillägg till detta kom också inomnordisk rörlighet och avveckling av gränshinder att bli viktiga profilfrågor. Dessa frågor har också haft och kommer fortsatt att ha hög prioritet i Nordiska rådets arbete. Åke Gustavsson kommer strax att utveckla detta vidare för kammaren. Avslutningsvis, herr talman, vill jag ta upp några frågor som var aktuella under det gångna året, nämli- gen Arena Norden och Hallå Norden. Sedan slutet av 1995 har informationsverksamhet med den svenska regeringens stöd bedrivits vid Arena Norden som ett särskilt projekt i Föreningen Nordens regi. Riksdagen har också uttalat sitt stöd för verk- samheten vid arenan och utgått från att regeringen möjliggör en fortsatt verksamhet i avvaktan på beslut i Nordiska ministerrådet avseende en långsiktig lös- ning av den nordiska informationsverksamheten. Enligt den information som vi har fått har medel ställts till förfogande så att Arena Norden kan fort- sätta året ut. Det är också, herr talman, mycket glädjande att ministerrådet nu fattat beslut om att vi ska få ett ge- mensamt nordiskt informationsfönster här i Stock- holm i syfte att få till stånd en långsiktig exponering av det nordiska samarbetet. Låt oss nu också hoppas att denna verksamhet kan komma i gång den 1 januari. Här vill jag säga, herr talman, att det är många partier som har medverkat i detta projekt. Den nordiska servicetelefonen Hallå Norden är en gratistjänst för medborgare i de nordiska länderna. Dit kan man vända sig om man på grund av flyttning eller pendling mellan de nordiska länderna hamnat mellan olika regelverk. Det kan handla om flyttgods och tullar, om skatter och avgifter, om betygsvärde- ring och examensgiltighet, om arbetslöshetsersätt- ning, pensioner, sjukvård och andra sociala rättighe- ter. Syftet är att stödja den som råkat illa ut och för- söka hitta vägar att lösa problemen. Syftet är också att dokumentera och rapportera till ministerrådet de fall som visar att det finns luckor i systemen för medbor- garnas fria rörlighet i Norden. Hallå Norden är en försöksverksamhet som jag hoppas kommer att få fortsätta också efter detta år. Herr talman! Gun Hellsvik var tvungen att lämna kammaren, men jag vill ändå passa på att tacka henne för hennes presidentskap under det år som har gått. Som tidigare har sagts kommer vi att ha session här i Stockholm under kommande vecka, vilket jag ser mycket fram emot. 0193303720505 N 2010-01-01 00:00:00 172961 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0924/#anf20