2348572 GN0924 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:24 Onsdagen den 3 november 1999/2000 24 1999-11-03 00:00:00 Nordiskt samarbete 1998 5A60F661-981E-4CB3-A580-11EB58E21126 2 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) fp Herr talman! Världen är full av konflikter. Även i vårt Europa har vi fått erfara mycket av konflikter under senare år. Jag kan nämna namn som Bosnien, Kosovo, Serbien osv. Orsakerna till de här konflikterna är ofta bristande samarbete, bristande kontakt, bristande förståelse och ett demokratiskt underskott. Vi som lever och verkar i Norden ska vara tack- samma och glada över det samarbete som har växt fram och fördjupats under 1900-talet mellan de nor- diska länderna. Från historien vet vi att det inte alltid har varit så. Det fanns ju en tid av förödande krig som under långa perioder drog fram i våra länder. Det nordiska samarbetet betraktas ofta i andra delar av vår värld som ett gott exempel på dialogens seger över konfrontationen och på hur ett fördjupat samarbete leder till förståelse, trots kulturskillnader. Jag minns när jag gjorde min första utlandsresa. Det var en skolresa efter realexamen 1953. Resan gick till Norge. Alla elever fick skaffa sig pass för att kunna åka på denna resa. Men utvecklingen har gått vidare och mycket har hänt sedan dess som resulterat i ett nära och fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna inom område efter område. I regeringens skrivelse om nordiskt samarbete un- der 1998, i Nordiska rådets svenska delegations be- rättelse för samma år och i dagens betänkande redo- görs för vad som händer av samarbete inom områden som miljö, utbildning, forskning, kultur, medier, ekonomi, näring etc. Styrkan i det nordiska samarbetet ligger inte minst i att det vilar på omfattande nätverk inom alla dessa områden och på olika nivåer. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska rådet har sin motsvarighet på kommunal nivå genom vänorts- samarbete och andra organisationer med lång tradi- tion av gränsöverskridande verksamhet på folklig nivå, t.ex. i Föreningen Norden. Visst kan det ibland finnas en viss otålighet som kan driva oss till att önska mer av konkreta resultat och av ett förverkligande av ett ännu djupare samar- bete inom vissa områden. Betänkandet ger en god överblick och en bra beskrivning av både det formella och det reella nordiska samarbetet. Medborgarna i de nordiska länderna betraktar nog ofta samarbetet som en naturlig del av ländernas politik. De flesta medborgare ägnar troligtvis inte det nordiska samarbetet någon större tankemöda; det tas för givet. Samtidigt måste allt samarbete värnas, förbättras, fördjupas och befästas. Historien visar nämligen att det är genom att nära grannar och enskilda människor samt regioner och länder samtalar med varandra, handlar med varandra, gör arbetsutbyten, har kultur- utbyten och utövar ett folkligt förankrat vardagsum- gänge som orsaker till att människor och folk råkar i konflikt med varandra undanröjs. Det är just detta som det nordiska samarbetet handlar om. Det nordiska samarbetet sker förvisso inte i en isolerad värld, tvärtom. Samarbetet äger rum i en snabbt föränderlig värld vad gäller ekonomi, politik, kultur, välfärd, arbete och handel - för att nämna några viktiga områden för olika samarbetsprogram. Sedan Berlinmurens fall för tio år sedan och kommunismens kollaps har det nordiska samarbetet fått en ny viktig dimension och uppgift, nämligen kontakten med våra grannfolk i de tre baltiska stater- na Estland, Lettland och Litauen, som Göran Lenn- marker tidigare här var inne på. De omvälvande förändringar som har skett, och som sker, i länderna på andra sidan Östersjön har naturligtvis implikationer vad gäller det nordiska samarbetet. Det har varit en av utgångspunkterna för reformeringen av det nordiska samarbetet. Inte bara de tre baltiska länderna står i centrum för Nordiska rådets intresse utan också nordvästra Ryssland, Ba- rentsområdet och Arktis. Samerna har vid upprepade tillfällen sökt med- lemskap i Nordiska rådet och varje gång fått avslag. Samtidigt kan vi konstatera att såväl Finland, Norge som Sverige har folkvalda sameting. Detta är dock inte tillräckligt enligt statuterna för att samerna ska kunna bli fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet. Så frågan om samernas möjlighet till medlemskap i Nor- diska rådet kommer att leva vidare ända tills man når en lösning som alla inblandade kan acceptera och sluta upp bakom. Arbetet med detta fortsätter. I betänkandet finns en mycket intressant redogö- relse över ursprungsbefolkningen i vår del av världen, och redogörelsen tar sats ända tillbaka till 8 000 år f.Kr. Det konstateras att spår efter mänskliga boplat- ser i inlandet vid Byske älv finns från år 6000 f.Kr. Det är klart att detta ger en alldeles särskild dimen- sion vad gäller frågan om ursprungsbefolkningen och därmed samernas förhållande till dagens situation. Det är viktigt att samerna känner sig hemma och välkomna i den nordiska gemenskapen. Allt annat vore ett misslyckande för det nordiska samarbetet. Som jag tidigare framhållit underlättar en smidigt fungerande gränstrafik enskilda människors vardag och upprätthåller mellanfolkligt samarbete i gränsre- gionerna. Detta är inte bara en kungstanke i det nor- diska samarbetet utan även ett fundament i EU- samarbetet. Det nordiska samarbetet och samarbetet inom EU har därför givna kontaktytor och gemen- samma intressen. Det är därför enligt min uppfattning ett högst rimligt och bra förslag som framförs i mode- raternas motion U10 yrkande 1 om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet och som utvecklas i reservation 1. Jag vill därför avslutningsvis, herr talman, yrka bifall till reservationen. 0738969851001 N 2010-01-01 00:00:00 172943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0924/#anf2