2348572 GN0924 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:24 Onsdagen den 3 november 1999/2000 24 1999-11-03 00:00:00 Djurskydd m.m. D2FA2449-9532-4157-B834-37B4B4B07442 161 ESKIL ERLANDSSON (c) c Fru talman! För tids vinnande vill jag börja med att instämma i det anförande som Carl G Nilsson har hållit inför kammaren. Därutöver skulle jag vilja säga att den svenska re- geringen har varit pådrivande inom EU för att förbätt- ra djurskyddet inom unionen. Vi i Centerpartiet tyck- er att det är bra och applåderar det. Ambitionen måste vara att skärpa unionens djurskyddslagar efter svensk förebild. Speciellt viktigt blir det nu, eftersom antalet långa transporter av levande slaktdjur ökar. De här transporterna sker ibland, tyvärr, under ovärdiga och etiskt förkastliga förhållanden. De måste alltså stop- pas. Sverige bör också i detta sammanhang verka för att EU:s subventioner i samband med transport och försäljning av djur avskaffas. Tiden för slakttrans- porterna bör minimeras, och slakten bör ske så nära djurens uppfödningsplatser som möjligt. Sverige har, som sagt, ett väl utvecklat djurskydd och en stark djurskyddslag. Den svenska djur- skyddslagen ger ett starkare skydd för djuren i vårt land än de flesta andra länders lagstiftning. De svenska djurskyddsreglerna har med få un- dantag inte påverkats av vårt EU-medlemskap. Men vi får inte glömma att de stränga regler som vi har i det här landet innebär kostnader för det svenska jord- bruket, t.ex. för större utrymmen i nödvändiga djurstallar. Vi ska inte diskutera de här frågorna i dag, men jag vill ändå i sammanhanget påminna om dem och meddela att jag återkommer i det här avseendet när vi diskuterar budgeten. Trots att vi har denna strängare djurskyddslag- stiftning gentemot och i förhållande till vad andra länder har, finns det möjligheter till dispenser och undantag. Även efter 1998 års utgång ska det finnas möjligheter att godta mindre avvikelser för t.ex. mått som ska gälla för båspallar, i enskilda fall. Jordbruks- verket kan ge tillstånd till individuella tidsbegränsade bestämmelser. Kommunernas djurskyddsinspektörer, som känner till förhållandena på platsen, ska göra en helhetsbedömning vid sina inspektioner. Enligt Jord- bruksdepartementet ska djurmiljön i dess helhet, dvs. stallhygienen, djurantalet och en rad andra faktorer, avgöra om eventuell avvikelse från utrymmesreglerna för djuren kan godtas. Tyvärr tillämpas emellertid inte regeringens anvisningar på därför avsett sätt. I de flesta fall gör myndigheten inte den helhetsbedöm- ning av djurmiljön som Jordbruksdepartementet ef- tersträvar. Jag skulle vilja fråga Inge Carlsson om det är re- geringens och regeringspartiets mening att vi med den här bristen ska riskera att slå ut det jag vill kalla den småskaliga djurhållningen i de svagare delarna av landet. Vi riskerar alltså att få djurtomma bygder beroende på att de anvisningar som departementet har antagit inte tillämpas i praktiskt bruk. Om Inge Carlsson inte accepterar att det sker en sådan utslagning som jag här påtalar borde regerings- partiet bifalla den reservation som jag nu yrkar bifall till, nämligen reservation nr 3. 0465398691116 N 2010-01-01 00:00:00 173102 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0924/#anf161