2348572 GN0924 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:24 Onsdagen den 3 november 1999/2000 24 1999-11-03 00:00:00 Nordiskt samarbete 1998 1D63335C-AEB8-410F-8374-68175BBF19B4 15 INGRID NÄSLUND (kd) kd Herr talman! Nordiska rådet har enligt kristdemo- kraternas mening inte förlorat i betydelse på grund av det fördjupade europeiska samarbetet bl.a. genom EU och Europarådets arbete. Tvärtom har nya möjlighe- ter öppnats. En intresseförskjutning har skett där det utrikespolitiska och säkerhetspolitiska perspektivet har fått allt större betydelse. I ett tidigare skede var det t.o.m. otänkbart att behandla dessa frågor, som nu senare får sägas ha kommit i fokus. Nordiska rådet kan spela en roll, och gör det, som ett forum för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, inte bara för de nordiska länderna utan också för länderna i vårt närområde: de tre baltiska staterna, nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis. Det nordiska samarbetet och samarbetet i närområdet är en förutsättning för att stärka den nordliga dimensio- nen inom EU och Europasamarbetet i stort. Den blygsamma budget på 732 miljoner som Nordiska rådet har till sitt förfogande skulle kanske kunna antyda att Nordiska rådet inte har en särskilt stor betydelse, men jag skulle vilja säga att Nordiska rådets betydelse har en mycket vidare dimension än den blygsamma budgeten tycks antyda. Och Nordiska rådet kan få ett ökat inflytande som går långt utanför Nordens gränser genom de vittförgrenade kontakter som rådets medlemmar i förlängningen har. Frågor av väsentlig karaktär för utvecklingen, inte minst inom Nordens närområde, skulle kunna få ett genomslag i en mycket större krets än vad som är fallet i dag om vi bara mer effektivt använde de ka- naler som står till buds. Att vidareföra väsentliga frågor till vårt eget parlament, till EU- parlamentarikerna och till Europarådsdelegaterna skulle vara en mycket väsentlig uppgift för medlem- marna i Nordiska rådet. Jag har själv haft glädjen att vara med i den nordiska delegationen under några år, mellan 1991 och 1998. Nu sitter jag i Europarådet och får delta i ett annat samarbete. Det har talats om olika sätt att förbättra de här ka- nalerna till ökat samarbete med andra, och man kan naturligtvis diskutera vilket sätt som är det bästa. Jag skulle då vilja säga att även om man nu har möten av annan karaktär som är öppna och där man inbjuder EU-parlamentariker, de baltiska staternas represen- tanter och parlamentariker från olika utskott i de nordiska länderna och kanske också i de baltiska länderna, så finns det ändå väldigt mycket mer som kan göras i det här sammanhanget. Jag tror kanske att man, när man behandlar frågor i de olika utskotten, skulle kunna öppna upp genom att också utfärda en inbjudan till att i utskotten i Nordiska rådet i vissa fall komma och diskutera frågor från utskott i de olika parlamenten. Ibland kanske man kunde - när vi har sessioner, som vi nu kommer att ha här i Stockholm i nästa vecka - låta en inbjudan gå ut där man talar om vad man kommer att behandla och se i vilken ut- sträckning även övriga parlamentariker skulle vara intresserade. Detta skulle även gälla EU- parlamentariker. Jag vet att man gör det vid konferen- ser - under den tid jag var med hade vi säkerhetspoli- tiska konferenser där det var vida inbjudningar - men det skulle kunna ske i större utsträckning. Jag ska ta ett exempel. Närområdesutskottet har arbetat med barnens si- tuation i vårt närområde på ett mycket förtjänstfullt och föredömligt sätt. Ungefär samtidigt började jag intressera mig för denna fråga, men jag satt i Europautskottet i Nordiska rådet. Jag kom in i frågan från ett annat håll. Jag hade arbetat med den och väckt motioner som behandlats i utrikesutskottet. Jag antydde att jag var intresserad att delta i den konferens som kallades Baltic Call for Children. Jag var delegat i Nordiska rådet, men satt i fel utskott. Trots att jag påpekade hur intresserad jag var av konferensen fick jag inte en inbjudan. Så strikt kan arbetet ibland gå till, enligt mitt sätt att se alldeles i onödan. Innan jag slutar vill jag tala om två frågor som man nu sysslar med i Nordiska rådet som jag tror behöver lyftas till olika parlament i Norden, till de baltiska staternas parlament, till våra EU- parlamentariker och till våra Europarådsdelegater i de olika länderna eftersom de frågorna är så stora. Nor- diska rådet kan göra en insats, men det skulle kunna göra en större insats genom att ytterligare lyfta dessa frågor. Det gäller först frågan om den sociala misären i vårt närområde, som är mycket stor, och inte minst frågan om barnens situation i närområdet. Jag menar att det har en mycket stark bäring på utvecklingen av demokrati, stabilitet och fred i framtiden i vårt nä- rområde. Alla dessa försummade barn kommer att vara en negativ faktor i demokratiutvecklingen. Den andra frågan är miljön. Den nordliga dimen- sionen inom EU behöver förstärkas och utvidgas med tanke på den stora miljöförstöring vi har i f.d. Sovjet- unionen och i många, jag skulle vilja säga de flesta, av de stater som tillhörde den sfären. Låt oss finna nya vägar att öppna Nordiska rådet och förstärka dess betydelse. 0841779272604 N 2010-01-01 00:00:00 172956 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0924/#anf15