2348675 GN09127 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:127 Onsdagen den 14 juni 1999/2000 127 2000-06-14 00:00:00 Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor, m.m. 56C6A1AC-E262-4A73-8CA0-2FC455969A8B 33 KARIN PILSÄTER (fp) fp Herr talman! Unifem - FN:s organ för kvinnofrå- gor - är väldigt tydligt när det gäller att vägen till jämställdhet och kvinnors framsteg just handlar om ekonomiska framsteg. Jag tror att världens kvinnor av ganska bitter egen erfarenhet vet att det inte är kortare arbetstid som ger mer ekonomiska resurser. En av de största skillnaderna mellan kvinnor och män handlar om just ekonomisk makt och att kvinnor har mindre ekonomisk makt inte bara i samhället i stort utan också i sin egen vardag. Det är väl ingen slump att de kvinnodominerade fackförbunden inte i sina avtals- förhandlingar driver arbetstidsförkortningar. De vet att detta måste betalas. Kvinnor vet att det alltid är kvinnor som får betala det högsta priset när man gör den typen av reformer. Därför tycker jag att er ar- betstidspolitik är just rent och skärt solochvårande. Gå ut och fråga svenskar om de föredrar att vara rika och friska eller fattiga och sjuka. Det är klart att de föredrar att vara rika och friska, på samma sätt som de föredrar att jobba mindre än att jobba mer. Men när man kompletterar med frågeställningen hur det ska betalas är kvinnorna inte lika angelägna läng- re, utan de vill hellre ha mera pengar. Sedan tycker jag att den andra fråga som Vänster- partiet tar upp inte heller handlar om feminism utan raka motsatsen till det. Det handlar just om att man ska se till att den könssegregerade arbetsmarknaden ska bestå och att kvinnor även i fortsättningen ska vara hänvisade till jobb inom den offentliga sektorn. Kvinnor ska inte få samma möjligheter som män att driva verksamhet i egen regi, kunna förverkliga sina egna idéer och vad gäller den service de är beroende av kunna välja mellan olika företag eller olika servi- ceinrättningar som kan ge dem det de vill ha, som ger just makt i den egna vardagen och möjligheter till inkomstutveckling och till att t.o.m. kanske kunna tjäna lite mer pengar om man lyckas med någonting. Det är på denna punkt som jag menar att Vänster- partiet i sin jakt på en annan ism än den gamla, som man vill gömma undan, har bitit sig fast i feminismen utan att någonsin förstå själva begreppets innebörd. Jag ska citera Mary Wollstonecraft, en av den li- berala feminismens riktiga grundmödrar. Hon skriver att kvinnorna har många olika för- pliktelser. "Men det handlar om mänskliga plikter, och jag vidhåller bestämt att de principer som bör styra uppfyllandet av dessa måste vara desamma för båda könen" skriver hon. Det är det, Johan Lönnroth, som jämställdhet och feminism handlar om. Kvinnor och män ska ha lika villkor. 0101299073819 N 2010-01-01 00:00:00 185041 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09127/#anf33