<anforande>
<dok_hangar_id>2348674</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09126</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:126 Tisdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>126</dok_nummer>
<dok_datum>2000-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Sveriges deltagande i mellanstatligt samarbete på för-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>460D7EDF-5D73-4A53-A43A-E6BC49E2F1CE</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Såvitt jag kan förstå ligger Sverige
generellt mycket väl framme när det gäller den tek-
niska och elektroniska utvecklingen, kanske speciellt
inom försvaret.
Vad jag också kan förstå är att samarbete och
samverkan är förutsättningar för svensk försvarsin-
dustris överlevnad. För den gäller det bl.a. att ligga
före i den tekniska och elektroniska utvecklingen för
att man fortsättningsvis ska kunna ha en plats på den
internationella marknaden.
Ser försvarsministern ingen risk i det samarbete
som försvarsministern nu har beskrivit? Finns det
ingen risk för att vårt tekniska försprång kommer att
försvinna och att vi i stället hamnar på efterkälken i
den tekniska utvecklingen och för att samarbetet
utplånar integriteten och kunskapsförsprånget?
Jag förstår också att samarbetet ska styras upp ge-
nom avtal och annat. Kommer det då i dessa avtal att
finnas utrymme för integritet, individuell och natio-
nell utveckling?
Delvis har jag fått svar på den sista frågan, men
jag skulle vilja ha ett lite mer utförligt svar.
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>184809</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09126/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
