2348672 GN09124 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:124 Torsdagen den 8 juni 1999/2000 124 2000-06-08 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning E276C304-D2A4-4EF7-A9F5-31128F302AAE 19 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Årets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning har omfattat ett 30-tal ärenden. Flera av dessa har inte föranlett något särskilt uttalande av utskottet. I andra ärenden har utskottet kunnat ena sig och i några före- kommer varianter och något mildare kritik från majo- riteten där den inte ansett att det har gått att kritisera från konstitutionella utgångspunkter men där ändå just sådan kritik lämnats av reservanter. I de flesta ärendena råder alltså ett slags samsyn och konstruktiva påpekanden som jag menar är väl- digt viktigt för oss ledamöter i KU när det gäller granskningsbetänkanden - lyckade försök att höja granskningen över partipolitikens ståndpunkter. Någ- ra fall där blockreservationer förekommer är nog, menar jag, exempel på något av ett misslyckande i det här avseendet. Det särskilda med KU:s granskningsbetänkande är att vi överlämnar det färdigt till riksdagen som for- mellt egentligen bara tar emot eller inte i det rådande skick det är. Men för att få offentlighet kring hur vi i KU resonerat i de olika frågorna hanteras gransk- ningen som om den vore ett vanligt betänkande med reservationer, debatt, beslut och voteringar. Kammar- behandlingen av granskningsbetänkandet är i sig en fråga för diskussion. När frågor, fru talman, blir massmedialt heta ska- pas lätt en attackerande och en försvarande sida. Jag själv och Miljöpartiet som inte tillhör något politiskt höger- eller vänsterblock kan därför i granskningen ta ställning utan särskild lojalitetshänsyn till de andra partierna. Det har jag också gjort efter bästa förmåga under vårt arbete. Min strävan har varit att enbart försöka se till saken och till vårt ansvar. Med tanke på att jag i den rollen ibland blivit vågmästare har det inneburit en tredje ståndpunkt som kunnat vinna gehör hos majoriteten och sedan vävts in i den ut- skottstext som har blivit majoritetens. Jag har alltså lagt mig vinn om att också undvika att dra politiska poänger eftersom jag anser att vår huvuduppgift i KU när det gäller granskningen är att göra bedömningar så fria som möjligt från just partipolitiken. Fru talman! Konstitutionsutskottets gransknings- ansvar är grundläggande och av stor betydelse för vårt parlamentariska styrelseskick. Det är vi alla överens om, och vi arbetar alla i den andan. Därför är det också viktigt att vårt arbete håller en hög kvalitet, inte minst i de offentliga utfrågningarna. Det har då och då hänt - jag tror att vi alla är skyldiga till det - att vi borrat djupare i frågor än som är relevant. Vi hamnar på sidospår som leder fel, och vi bromsar kanske inte i tid. Ibland upptäcker vi nya huvudspår, som anmälande riksdagsledamot inte har tänkt på och som i stället leder oss rätt. Utskotten har möjligheter i detta avseende och utnyttjar dem också. Med detta vill jag säga att vi ständigt behöver ställa under debatt det sätt på vilket vi genomför vårt arbete och ska tillåta oss en hög grad av självkritik. Utskottet är ingen domstol. De som vi frågar ut svarar inte under sanningsförsäkran, och vi har inga sank- tionsinstrument. Däremot ska vi visa på bristerna i regeringens handläggning och effektivitet och därmed också på bristerna i demokratin. Det är vår uppgift. Även om vi vid granskningen inte kan konstatera felaktigt handlande ur konstitutionell synpunkt och av den anledningen inte kan föra fram kritik, kommer utskottet ofta fram till att regeringen hade kunnat handla på ett annat och mer förutseende, helt enkelt mer kompetent sätt. Det rör sig ofta om brister i pla- neringen och kanske i ledningens helhetssyn. Politiskt tunnelseende och ad hoc-lösningar gör regerandet mindre effektivt och mer sårbart vad gäller kvaliteten. Det här visar granskningen, och även om det alltså inte är ett regelbrott som begås, finns det givetvis ett politiskt pris i en annan ända. Det anmälningsärende som vuxit sig störst under vårens granskning handlar om Sydafrikasatsningen, och det ärendet har vi tyvärr inte hunnit bli färdiga med. För min egen del har just den frågan, eftersom Miljöpartiet gjorde anmälningen, framstått som sär- skilt viktig och intressant, men den får vi återkomma till när granskningen har avslutats. Den brist inom Regeringskansliet som tydligt framstått i flera ärenden och som utskottet enat kriti- serar rör upphandlingsförfarandet och hur väl lagen om offentlig upphandling följts. Den kritiken borde nu snabbt leda fram till ändrade rutiner, som säkrar goda marginaler och framstår som ett föredöme för andra myndigheter. Jag är övertygad om att upphand- lingsfrågorna även i fortsättningen kommer att sättas under lupp av förtroendevalda och av samhället i övrigt. Fru talman! Vad gäller de övriga ärendena åter- kommer jag under respektive debattavsnitt. Jag väljer medvetet att inte gå upp i de ärenden där utskottet varit helt överens eller som kunnat läggas till hand- lingarna utan något särskilt uttalande. I stället kom- mer jag att välja de frågor där jag anser att ytterligare belysning kan vara av värde. Jag har inte haft anled- ning att reservera mig i något av granskningsfallen, och det beror på att jag anser att olika varianter av berättigad kritik har förts fram där det har varit befo- gat och att jag inte står bakom reservanternas sär- skrivningar. I övrigt, fru talman, anser jag att regeringen borde vara representerad under granskningsdebatten här i kammaren. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 184583 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09124/#anf19