2348672 GN09124 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:124 Torsdagen den 8 juni 1999/2000 124 2000-06-08 00:00:00 (forts. från 4 §) Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas hand- 4B282EA5-52D0-4C53-BFB2-BED7735AD2D6 173 PER LAGER (mp) mp Fru talman! I Telia-Telenor-affären har utskottet verkligen nagelfarit alla göranden och låtanden in i detalj. Det finns en del ärenden där vi inte har blivit riktigt tillfredsställda, men här tror jag att vi har allt material vi har kunnat tänka oss att få fram. Även om jag inte alls, med det material och den genomgång vi har haft i utskottet, har kunnat hävda att näringsmininstern i egenskap av ägarrepresentant och statsråd har brutit mot regler och avtal och för det fått konstitutionell kritik finns det förstås någonstans en brist och någonstans ett ansvar. Man brukar ju säga att konflikter mellan parter aldrig beror enbart på den ena parten. Det går väl att använda i den här misslyckade affären. Jag har i mina överväganden ändå inte kunnat bli övertygad om att Björn Rosen- gren direkt misskött vården av aktieägaravtalet. Däremot vill jag understryka de meningar i majo- ritetstextens bedömning som pekar på näringsminis- terns möjligheter att ha vidtagit åtgärder för att över- brygga meningsmotsättningarna under vägen. Infor- mation om de tolkningarna fanns faktiskt tillgänglig. En noggrannare genomgång av den norska proposi- tionen skulle uppenbara skillnaden i synen på de särskilda omröstningsreglerna för styrelsen och visa att dessa inte stämde överens med det bilagda aktie- ägaravtalet. Här fanns underlaget. Det fanns också för oss i riksdagen. Det får vi inte glömma. Jag menar att en affär, fru talman, av det här gi- gantiska slaget där två grannationer är huvudaktörer i första hand borde bygga på ömsesidigt förtroende och månande om att vara överens, inte på krassa af- färsprinciper. Detta är ett gemensamt ansvar. Att styrelsens beslut om lokalisering av affärsområdenas huvudkontor skulle ske på rent affärsmässiga grunder enligt avtalet fritar inte enligt min mening ministern helt från allt ansvar för misslyckandet. Man bör kun- na begära av en minister att vara mer förutseende och ta vara på alla chanser att stämma i bäcken vad gäller eventuella oklarheter för att hålla överenskommelsen på högsta möjliga nivå. Det är möjligt att vi är ute i gråzonen här, att vi talar om politisk kompetens. Det gör jag också. Jag menar att det här kanske mer visar på bristande kom- petens än på något brott mot konstitutionen. Det handlar givetvis om kompetens och näsa för vad som skulle kunna hända och som det sedan visade sig faktist hände - tyvärr. Utskottets majoritet säger i slutet av bedömning- en: "Utskottet vill framhålla vikten av att på alla sätt försöka förvissa sig om att man är helt överens med den andra avtalsparten om avtalsinnehållet innan en affär av detta slag genomförs." Även om detta i sin tur inte direkt leder till någon kritik av näringsmininstern från konstitutionell ut- gångspunkt säger vi samtidigt indirekt att affären skulle ha kunnat skötas på ett annat sätt, förmodligen också på ett bättre sätt. För min del är den kritiken tydlig. Det var därför jag också kunde ställa mig bakom majoritetstexten när vi hade ändrat den på det här sättet. Att inte göra direkt fel, fru talman, behöver ju inte betyda att man därför gör rätt. Kompetensbrist är ett annat ord, med eller utan filttofflor. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 184737 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09124/#anf173