<anforande>
<dok_hangar_id>2348672</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:124 Torsdagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2000-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AA43C1A4-2FEC-4308-B48B-8D938D674854</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>ÅSA TORSTENSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Kontrollmakten är fundamental för att
demokratin ska fungera väl. Utgångspunkten är att
alla offentliga beslutsfattare som utövar makt ska
kontrolleras.
Konstitutionsutskottets uppgift är att granska
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas
handläggning. Utgångspunkten är att alla som utövar
offentlig makt ska kontrolleras. Det är viktigt med en
löpande granskning som upprepas år efter år.
Jag tycker att denna granskning är ett mål i sig,
utan att det därmed är ett mål att finna felaktigheter
som leder till kritik mot ansvarigt statsråd.
Det är ett värde i sig att den som utövar makt och
har makt att besluta också vet att besluten och tjäns-
teutövningen granskas. Granskningen i sig är ett vik-
tigt demokratiskt instrument som måste hanteras med
mycket stor respekt och varsamhet.
Det sägs ofta att detta hänger på om vi som grans-
kare kan hålla fast vid granskningens konstitutionella
karaktär. Det innebär att vi som ledamöter i KU ska
hålla politiska värderingar vid sidan om.
Jag måste också konstatera, efter några år i kon-
stitutionsutskottet, att det naturligtvis är mycket be-
gärt att inte komma fram till olika ståndpunkter på
grund av just olika politiska tillhörigheter. Men trots
allt, utan att ha så stor erfarenhet av granskningsären-
dena, så måste jag som representant för Centerpartiet
säga att jag har en stor respekt för det öppna förhål-
lande som hela utskottet har gentemot den regerings-
makt som vi är satta att granska.
Fru talman! All offentlig makt utgår ifrån folket,
och riksdagen är dess främsta företrädare. Riksdagens
företrädare i konstitutionsutskottet har till uppgift att
granska makten, men ej att vara domstol. Den
granskning som konstitutionsutskottet är satt att ge-
nomföra är till för att förebygga missbruk av makt.
En bra genomförd granskning har till uppgift att ut-
veckla demokratin och försöka utveckla dess arbets-
former samt att vara uppmärksam på att det konkreta
maktutövandet också förändras över tid.
Därför är dagens debatt en viktig del i uppdraget
att ständigt återvinna de demokratiska värdena och
ständigt göra nya och överraskande granskningar av
den makt som är beroende av folkets vilja.
I dagens granskning återfinns ett flertal ärenden
som från utskottets sida har granskats men ej marke-
rats som något konstitutionellt avvikande eller an-
märkningsvärt. Jag vill påstå att det är lika viktigt att
på detta sätt avgöra och redovisa att makten har rätt
att både hantera och agera på eget mandat, utan att
det för den skull är konstitutionellt fel - trots att det
politiskt kan vara mycket anmärkningsvärt.
Jag vill dock påpeka att för att granskningen ska
vara och bli effektiv krävs en mångfald av granskare.
Som centerpartist vill jag säga att mångfalden av
medier är mycket viktig, och antagligen det avgöran-
de för att granskningen ska bli effektiv och också nå
resultat.
Dagens granskning visar också vikten av att
granskningen faktiskt får ha sin tid. Ibland kan det
vara av värde att ärenden t.o.m. ligger till sig. Jag
måste i ärlighetens namn säga att det är en åsikt som
jag har tagit till mig efter den här hanteringen. Det är
svårt att avgöra vid själva anmälningsförfarandet
vilket ärende som i slutändan är konstitutionellt vik-
tigt.
Årets granskning innehåller ett flertal ärenden
som medialt fått en oerhört stor uppmärksamhet, men
vars konstitutionella karaktär ändrat sig under ut-
skottets hantering och utfrågning. Så har t.ex. skett
vad gäller regeringens utövande av utnämningsmak-
ten och ansvar för chefstillsättningar.
Fru talman! Även om ärendena inte ska debatteras
i inledningen vill jag ändå lyfta fram några ärenden
utifrån Centerpartiets ställningstaganden. Det gäller
regeringens skyldighet att överlägga med Utrikes-
nämnden som också fått en annan karaktär än vad
själva mediedebatten inledningsvis stod för.
Fru talman! Vi i Centerpartiet anser att gransk-
ningens första ärende om regeringens skyldighet att
överlägga med Utrikesnämnden i ett långsiktigt de-
mokratiskt perspektiv kanske är det viktigaste ärendet
som vi i dag hanterar. Jag ska inte fördjupa mig i
ärendet, men det är ett exempel på det jag inlednings-
vis sade, nämligen att maktens arbetsformer ständigt
ändras över tiden. Därmed är en löpande och åter-
kommande granskning väldigt avgörande för att kun-
na få den här belysningen.
Anmälaren ifrågasätter om inte regeringens
handlande borde ha föregåtts av överläggningar i
Utrikesnämnden. Ärendet visar hur det svenska
medlemskapet i EU ställer stora krav på nya arbets-
former. Vi måste vara uppmärksamma på att ärenden
med stämpeln brådskande, som i fallet Österrike, inte
får innebära att man bortser från krav på överlägg-
ningar med Utrikesnämnden.
Ärendets anmälan visar vikten av att just finna ar-
betsformer så att EU-medlemskapet inte blir ett red-
skap eller en ursäkt för att bortse från svenska kon-
stitutionella krav. Vi i Centerpartiet anser inte att
brådskan var nödvändig och inte heller att statsmi-
nistern och utrikesministern med rätta kan hänvisa till
kravet på snabbhet och att det var många länder in-
blandade i det här fallet. De involverade statsråden,
som faktiskt ansåg att ärendet var av större utrikespo-
litisk vikt, borde ha varit mycket uppmärksamma på
kravet på överläggningar med övriga svenska partier.
Jag återkommer i detta ärende senare då ärendet i
sig har flera dimensioner som Centerpartiet politiskt
har tagit hänsyn till. Centerpartiet har i detta ärende
ställt sig bakom den reservationsskrivning som anger
att statsråden Göran Persson och Anna Lindh har
underlåtit att i tid hålla Utrikesnämnden underrättad
och att detta inte kan vara förenligt med bestämmel-
serna i regeringsformen.
Ett ärende som förekommit i mediedebatten under
lång tid och nästan haft karaktär av TV-drama är
ärendet om näringsminister Rosengrens tjänsteutöv-
ning i samband med Telia-Telenor-affären och om
regeringens hantering av samarbetet äventyrat stora
belopp av skattebetalarnas pengar. Här anser Center-
partiet att majoritetens ställningstagande inte gått
tillräckligt långt. Centerpartiet ställer sig därmed
bakom den reservationsskrivning som anger att rege-
ringen måste anses haft skyldighet att tillse att avtalet
fullföljdes.
Fru talman! Även om debatten inledningsvis har
haft ett annat tonläge, tycker jag att KU:s granskning
på ett bra sätt visar en enighet i de flesta bedömning-
ar. Det är bra. Det finns dock några avvikande stånd-
punkter där Centerpartiet ansett att majoritetsskriv-
ningen inte gått tillräckligt långt.
Fru talman! För de intresserade vill jag uppmärk-
samma att KU:s granskningsbedömning på ett mycket
rakt och öppet sätt har kritiska formuleringar även om
Centerpartiet ibland har kommit till en annan slutsats
och därmed valt en annan formulering. Jag tror att det
är värdefullt för konstitutionsutskottets fortsatta ar-
bete. Det har ju ett antal talare sagt tidigare också.
</anforandetext>
<intressent_id>0183788551910</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>184577</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09124/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
