2348672 GN09124 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:124 Torsdagen den 8 juni 1999/2000 124 2000-06-08 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 7FD30A50-95AF-4F57-9037-04383A998C23 12 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! Jag ska börja med ett citat ur Grönkö- pings Veckoblad: Sanningen har sin givna plats även i politiken, men den får givetvis icke drivas så långt att den motverkar våra mer övergripande syften. Den som står för det här citatet är stadsrådet Joel Eriksson i Grönköping. Det publicerades för något år sedan. Under vårens utfrågningar inför konstitutionsut- skottet har man ibland fått en känsla av att de där övergripande syftena varit lite väl mycket närvarande. Inom det politiska livet är det inte ovanligt att vi träffar på en del människor som är beredda att säga vad som helst för att åstadkomma en effekt. I likhet med Carl Hammarén kan vi i bästa fall möjligen, möjligen hoppas på att det skulle kunna omfatta även sanningen. Men man får försöka vara glad i alla fall. Allt som sagts i KU-utfrågningarna har ju inte varit lögn, även om en del tycks sakna sjukdomsinsikt i ämnet, så att säga. Fru talman! Salig drottning Kristina hade troligen rätt när hon medicinerade i frågan: Man bör säga sanningen, men alla sanningar böra icke sägas. Det är väl en instruktionsskyldighet som alla ny- blivna politiker och även tjänstemän borde utsättas för från sina äldre kamrater. Möjligen skulle man också kunna tänka sig att vi alla fortlöpande höll oss underrättade om detta, för att nu citera något ur rege- ringsformen. Vi kan ju ha tappat bort den tidigare instruktionen på vägen. Det kanske är lika lätt att göra det som att glömma bort att diarieföra brev. Fru talman! Sanningen är ju faktiskt inte något som kan upphandlas på vilket sätt som helst. Den finns ju där helt enkelt, helt oberoende av lagen om offentlig upphandling. Fru talman! Konstitutionsutskottet är ingen san- ningskommission. När utskottet samlar material för att få bakgrund till regeringens olika ageranden kan ibland allmänheten bibringas uppfattningen att vi har uppgiften att reda ut alla motstridiga påståenden som framförs i det material vi får in eller i de utfrågningar vi gör. Men så är inte fallet. Det är bara de påståenden som har relevans för vår granskning av regeringen som vi egentligen är intresserade av, eller för att vara helt korrekt - borde vara intresserade av. Det gäller alltså huruvida de kan peka på hur regeringen har agerat i förhållande till grundlagarna och i förhållan- de till övrigt regelverk. Fru talman! Om det t.ex. är så att en minister sä- ger till en verkschef att vederbörande saknar sjuk- domsinsikt, och de två har olika uppfattningar om i vilket sammanhang påståendet framförs så är det föga troligt att det ligger inom KU:s granskningsuppgift att reda ut sammanhanget. Möjligen skulle man i margi- nalen förstås kunna fundera omkring att om en mi- nister hävdar att någon saknar sjukdomsinsikt så kan det kanske tyckas lite märkligt att samma minister anser att den tilltalade ändå har den förtjänst och skicklighet som regeringsformen föreskriver. Men det är mer i marginalen. Fru talman! Konstitutionsutskottet framstår ibland i den allmänna debatten som ett digitalt forum, dvs. ett där det bara finns ettor och nollor. Det är vi som har rätt och de andra som har fel, så att säga. Det är min uppfattning att så är det faktiskt inte. Visst, vi är alla människor. När jag för ca 30 år sedan läste lite socialpsykologi så fick jag lära mig en del om selektiv perception. Vi selekterar informatio- nen som möter oss utifrån det grundläggande synsätt som vi tidigt lagt oss till med. Och det konstitutio- nella felet - ursäkta vitsen - har vi alla. Vi i opposi- tionen söker förstås extra medvetet eller omedvetet efter fel på regeringen, och de som stöttar regeringen har lite mer överseende med eventuella felsteg. Men även när vi skiljer oss åt i slutsatserna har vi oftast gjort en grundlig gemensam analys. Fru talman! Vid presskonferensen när vi presente- rade det betänkande som vi i dag diskuterar sade jag att det finns ett seriöst och konstruktivt samtalsklimat i utskottet och att detta präglade vårens betänkande. Och jag menar det. Så är det. Jag tror att det är väldigt bra för utskottets anseende som granskare av rege- ringen. Detta har ju även andra varit inne på tidigare. Jag hoppas, fru talman, att det klimatet kan hållas vid liv i fortsättningen också. Jag hoppas också att det grönköpingska stadsrådet Joel Erikssons synpunkter på sanningens förhållande till de övergripande syftena i framtiden också kommer på skam. Fru talman! Kammaren är ju ett retorikens forum. I debatten i dag kommer vi nog att få se ett antal debattsåpbubblor, som förmodligen inte kommer att få något retorikpris. Men detta förtar inte den samlade bedömningen av utskottets arbete att det blir så i debatten. Fru talman! Vi har enats om flera kritiska syn- punkter på olika ageranden på regeringssidan. Finansministern tycks ha saknat insikt - alltså vanlig insikt - om hur det egentligen ligger till med tryckfrihetsförordning och sekretesslag när det gäller diarieföring av brev. Visst, till hans försvar kan sägas att han var ny som minister. Men han var sannerligen inte ny i politiken, och även landstingsråd och verks- chefer måste ju följa reglerna om diarieföring för att offentlighetsprincipen ska kunna upprätthållas. Utskottet är också enigt i sina skrivningar om att utnämningarna av t.ex. verkschefer måste ske inom rimlig tid mellan utnämning och tillträde. Vi noterar speciellt när det gäller förordnandet av chef för Riks- revisionsverket att dröjsmålet var obefogat. Fru talman! Den upphandling som regeringen gör av externa tjänster har kritiserats för ofullständigheter i vissa granskade fall - även detta i full enighet. Utskottet har också granskat statsrådens uttalan- den i vissa sammanhang och vi påpekar och upprepar att det finns anledning till restriktivitet med uttalan- den som kan tolkas som ingrepp i myndigheternas verksamhet. Fru talman! Kristdemokraterna står bakom enbart två reservationer som fogats till betänkandet. Det gäller dels Österrikefrågan och Utrikesnämnden, dels icke-instruktionerna i Telia-Telenor-affären. Till dem återkommer vi i särskilda debatter. Men det är intres- sant att notera att grunden för denna vår kritik i båda fallen bygger på passivitet från regeringens sida - helt enkelt brist på handlingskraft. Fru talman! KU:s granskning av regeringen får ju inte några rättsliga effekter även om vi framför kritik på några punkter. Vår granskning är egentligen ett fortlöpande led i den offentliga debatten kring hur regeringen sköter sitt uppdrag utifrån de begränsning- ar som grundlagarna anger och det regelverk som vi har för regeringens agerande. En väl genomförd KU- granskning är den bästa preventiva åtgärden för att regeringen ska vilja agera på ett korrekt sätt i förhål- lande till regelverket. Konstitutionsutskottet har alltså - oavsett vad dess kritiker säger - en viktig och bety- delsefull uppgift i sin granskning av regeringen. Det är också en viktig del i det tillitsskapande arbete som är nödvändigt för en fungerande demokrati. Fru talman! Jag vill instämma i Kenneth Kvists beröm av kansliets arbete. Det är ofta väldigt tungt och jobbigt, och med mycket övertid. Jag vill också passa på att tacka för att vi har ett väl fungerande presidium i utskottet. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 184576 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09124/#anf12