2348671 GN09123 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:123 Onsdagen den 7 juni 1999/2000 123 2000-06-07 00:00:00 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. 21548DCE-24A5-4C2F-AD8C-292C72C436F8 81 KENNETH LANTZ (kd) kd Fru talman! Kristdemokraterna har med anledning av det betänkande vi nu har att debattera motionerat om avslag på propositionen. Motivet till detta är den ståndpunkt vi haft hela tiden sedan det blev aktuellt med ett accepterande av EU-lagstiftningen. Jag yrkar redan nu bifall till reservation 2 vid mom. 1. Sverige har alltsedan mitten på 1800-talet haft folkrörelser som på ett lovvärt sätt arbetat för en restriktiv hållning gentemot alkoholen. Kulturen i Sverige har varit och är förhoppningsvis än i dag, i alla fall i vissa kretsar - emellertid kanske i allt mind- re kretsar - av sådan natur att man har en avvikande hållning till alkoholen jämfört med andra länders tradition. Jag vill på intet sätt rättfärdiga alkoholen genom att nämna andra länders tämligen modesta hållning till begränsning av alkoholhaltiga drycker. Vi svenskar ska vara svenska och eftersträva den kultur vi har fått med oss från barnsben. Alkoholpolitiken i Sverige har sedan lång tid till- baka uppfattats av många som restriktiv. Denna poli- tik och hållning har genom det statliga monopolet varit ganska enkel att bevara och kontrollera genom tiderna, och folk har accepterat detta. Men i dag ser det annorlunda ut. Människor reser betydligt mer. Opinionen påverkas och förändras genom resor och inte minst genom TV- och filmtittandet. Allt oftare möts vi av och upplever en passiv alkoholreklam rakt in i det svenska folkhemmet. Den svenska alkoholpolitiken har haft sitt ur- sprung i folkrörelsernas uppbyggnad vid 1800-talets mitt. Det fanns en tid då det säkerligen fanns behov av denna ganska snäva politik. Alltför många männi- skor hade då lockats med och bundits av alkoholens avskräckande beroende. I dag är samhället och även människorna annor- lunda. Alkoholen har fått en annan status. TV, video och vanliga filmer visar alltmer från andra kulturer, och dessutom har alkoholen nära nog blivit ett nor- malt eller i alla fall vanligt inslag i alla samhällsskikt. Det tycks vara så att det inte går att visa en film utan inslag av välkomstdrinkar eller andra alkoholintag. Detta borde inte ha någon betydelse, men gång på gång bevisas mediernas genomslagskraft när det gäller människans beteende och handlande. Vi män- niskor är och ska förbli fria varelser och individer med ett fast eget förstånd som i normalfallet kan fatta beslut utifrån de konsekvenser ett visst handlande eller ett beslut kan få. Fru talman! Jag vill med anledning av min kanske oväntade inledning tydligt tala om att kristdemokra- terna på intet vis kan tänka sig en utökning av inför- selkvoterna eller göra alkoholhaltiga drycker mer tillgängliga för människor i allmänhet och för ung- domar och storkonsumenter i synnerhet. I vår reservation tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet tar vi avstånd från den svängning som svenska regeringen gjort i ärendet. På utskottsresan till Bryssel och sammanträffandet med ansvarige kommissionären Bolkestein fanns en bred majoritet för att Sverige skulle agera och verkligen driva frågan om att få behålla det svenska undantaget. Det är märkligt att regeringen, som vi skriver i reser- vation 2, bytt fot i en så viktig fråga. För oss svenskar är detta en fråga inom folkhäl- soområdet. Det har inte blivit någon mätbar förbätt- ring vad gäller alkoholkonsumtionen. Risken är sna- rare att konsumtionen ökar på bekostnad av svartsprit, hembränt och införsel från utlandet. Det skulle kunna finnas olika argument för att eventuellt ta bort de svenska begränsningarna av alkoholinförsel. Det kan finnas skäl att sänka skatten. Vi hör och kommer i denna debatt att höra olika linjer som talar varmt för respektive åsikt. Som helsingborgare skulle jag kunna känna en viss förståelse för en sänkning av svensk alkoholskatt. Det kommer i framtiden att bli ännu mera öl och vin som ska transporteras via Öresundsbron och färjorna från Danmark och Tyskland. Detta vill vi inte förbju- da, men ett observandum är att den svenska skatten snarare uppmuntrar till att ta med allt större volymer än att handla på våra svenska utskänkningsställen. På färjorna mellan Helsingborg och Helsingör transporteras redan i dag oerhört stora mängder öl och vin dagligen. Vi kan bara ana vad dagens beslut kommer att innebära. Signalen är tyvärr tydlig. Den svenska lagstiftaren accepterar en allt större legal införsel av alkohol, och detta får till följd att såväl ungdomar som andra konsumenter som kanske inte borde öka sin konsumtion erbjuds allt billigare och mer lättillgängliga alkoholdrycker. Fru talman! Jag vill med anledning av hälsoas- pekterna säga att statistiken är tydlig. Alltför hög konsumtion ger allvarliga skador på lever och andra organ. Detta är både känt och bevisat. Även om veckotidningar och andra försöker intala oss att ett glas vin om dagen skulle vara nyttigt finns det så mycket viktigare hälsofrämjande livsstilar att bejaka. Det är inte nödvändigt och säkert inte särskilt lämp- ligt att basunera ut värdet av ett glas vin om dagen. På detta sätt bejakas och legitimeras konsumtionen. Följdverkningarna kan bli förödande. Det är mycket viktigare att staten satsar medel på folkhälsofrämjan- de åtgärder och t.ex. får oss att röra på oss mer, cykla i stället för att köra kortare bilsträckor och promenera i stället för att sitta hemma i soffan. Kristdemokraterna anser inte att de nya införsel- reglerna kommer att förbättra folkhälsan, snarare tvärtom. Det är därför vi säger nej till propositionen och hemställan i betänkandet. Vad gäller attityderna till alkoholen vill jag säga följande. Jag har inte minnesbilden helt klar för mig, men det finns forskning om ungdomars attityd och debut vad gäller alkoholhaltiga drycker. I de familjer där alkohol inte serverats eller ens funnits med i livs- stilen har barnens debut kommit mycket senare. Det är i samma undersökning bevisat att ju senare alko- holdebut man får, desto bättre har man lärt sig att kunna ha en avhållsam attityd till alkoholen. Därmed blir konsumtionen totalt sett mindre, och dessutom blir skadorna mindre allvarliga. Det ska i sammanhanget sägas att det inte nöd- vändigtvis följer skador och problem med ett alkoho- lintag. Det är återigen en fråga om rätt attityd. Jag har ett exempel från nyårsafton 1999. Jag var tillsammans med min hustru i Cannes. Tusentals människor rörde sig på strandpromenaden i denna vackra franska stad. Vi såg ett mäktigt fyrverkeri. Ljumma vindar och i övrigt bra väder välkomnade massorna ned till strandkanten. Efter tolvslaget för- undrades jag över att varken se tomma champagne- flaskor eller överfyllda människor. Däremot hörde jag om stämningen i min egen hemstad denna natt. Jag vill på intet sätt legitimera alkoholen, men attityden är viktig. I detta sammanhang har föräldrar ett stort ansvar för att hindra sina barn och ungdomar från att bli storkonsumenter. Folkhälsan är viktig. I Romfördraget, artikel 30, och enligt Amsterdamfördraget ska restriktioner för import kunna tillåtas med hänvisning till bl.a. männi- skors och djurs hälsa. I artikel 152 kan man vidare läsa att en hög hälsoskyddsnivå ska säkerställas vid utformningen och genomförandet av all gemenskap- spolitik och alla gemenskapspåtgärder. Därför bör Sverige stå fast vid tolkningen av de svenska undan- tagsreglerna, och vi borde hålla fast vid dem så länge rådet inte beslutar om något annat. För oss svenskar är folkhälsan mycket viktig. Den kan bäst bevaras och förhoppningsvis även förbättras om informationen om alkohol förbättras och blir mer tillgänglig för alla människor. Vad gäller andra länders attityder och vanor vill jag säga följande. Hur många gånger har vi inte hört att man både i Danmark och Frankrike har bättre öl- och vinvanor än vi svenskar? Må så vara - jag kan hålla med om detta - men vi får inte glömma bort att samma länder också toppar statistiken vad gäller leverskador. Kostnaderna för samhället blir betydligt större än vad skattepengarna inbringar. Nämnda länder har på senare tid även sneglat på och börjat ta till svensk folkhälsomodell. Det finns allt för dem att vinna på en förbättrad folkhälsolinje. Då ska inte vi i Sverige gå ifrån denna sedan lång tid tillbaka väl inarbetade attityd till folkhälsan. Snarare borde information om och attityd till bättre folkhälsa stärkas. Sammanfattningsvis, fru talman, anser kristdemo- kraterna att regeringen borde kunna driva den svens- ka linjen avseende införselnivåerna hårdare. Med anledning av detta är vår reservation skriven. Vi har i denna linje gott stöd av flera partier. Den svenska alkoholpolitiken har hittills varit framgångsrik och får inte raseras. Politiken har syftat till att minska alkoholmissbruket och präglats dels av beskattning samt reglering av handel och utskänk- ning, dels av insatser inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande som rehabiliteran- de karaktär. I detta sammanhang har stora och betydelsefulla insatser gjorts av ideella organisationer. Dessa rörel- ser får inte negligeras eller glömmas bort. Snarare ska de uppmuntras. 0479155832315 N 2010-01-01 00:00:00 184409 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09123/#anf81