2348668 GN09120 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:120 Onsdagen den 31 maj 1999/2000 120 2000-05-31 00:00:00 Nationell handlingsplan för handikappoli- tiken B59ECAB3-2985-44BE-9F32-F64E3D8C2C79 2 ESTER LINDSTEDT-STAAF (kd) kd Fru talman! En högtidlig känsla infann sig ome- delbart när jag började läsa propositionen Från pati- ent till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringen slår an tonen på första sidan: Tillgänglighet för alla i vårt samhälle. Äntligen ska det hända saker! Jag gick sedan vidare i den spännande läsningen. Men vad händer? Jo, ett så att säga avspännande drag infinner sig, dvs. varje påpekande av hinder i till- gänglighet följs av förslag om utredning med åtgärd om kanske tio år. Det kanske är rätt sätt om man inte avser att driva på utvecklingen, men regeringen har ju sanktionspiskan. Tro nu inte annat än att jag är glad över hand- lingsprogrammet. Det var bara det att texten väckte en sådan förväntan. Jag förstår rörelsen Independent Living, som jag tidigare tyckte framstod som aggres- siv. Rörelsen startade som en medborgarrättsrörelse i USA. Tillgängligheten i samhället är ju grunden för medborgarrätten. Tillgänglighet och bemötande är de två viktiga ledorden i handlingsplanen. Det är rätt och bra! Reliefen blir ofantlig när man betänker att första beslutet om handikappanpassning av kollektivtrafiken fattades år 1979 - för 21 år sedan. Vad har hänt sedan dess? Inte så mycket. Osökt kommer jag att tänka på dålig barnuppfostran. Man ställer upp en massa reg- ler, men ingen gör något för att följa dem. Kristdemokraterna menar att ett statligt, ekono- miskt stöd för tillgänglighetsåtgärder bör utgå åt- minstone initialt, t.ex. fram till år 2005. Det skulle öka takten betydligt i åtgärderna. I detta syfte har vi även föreslagit ett ökat anslag till handikappanpass- ning av föreningsdrivna samlingslokaler. Kunskaperna om de handikappades villkor och behov har försämrats det senaste årtiondet och före- faller faktiskt nu bristfälliga av mycket att döma i samhället, framför allt bland de yrkesgrupper som har inflytande över byggprocessen. En orsak är att det inte finns någon egentlig utbildning i handikappkun- skap i utbildningen för arkitekter och byggnadsin- genjörer. Vi menar att det är otillräckligt att regering- en låter Högskoleverket endast se över innehållet i utbildningen. Vi menar att kursplanerna ska utvidgas så att de även omfattar handikappkunskap. Även här i riksdagshuset har uppmärksammats hinder i tillgängligheten. En särskild grupp har bildats inom riksdagens förvaltning för att kartlägga och förbättra tillgängligheten. Jag har förmånen att ingå i ett handikappnätverk med riksdagsledamöter från varje parti i riksdagen. Nätverkets uppgift är att sprida kunskap i riksdagen om olika aspekter på handikapp. En motion från detta nätverk ligger till grund för utskottets tillkännagivan- de om generell lagstiftning mot diskriminering - där även funktionshindrade inräknas. En grupp som har fått erfara brister i tillgänglighet och bemötande är studerande på högskolenivå. De får ägna mycket tid och kraft åt att planera och samordna sin dag, utöver att handikappet kan göra att studeran- det tar längre tid. Ett mycket stort problem är den dåliga flexibiliteten i färdtjänsten. Samma erfarenhet har drabbat föräldrar till funktionshindrade barn i förskola och grundskola. På högskolan finns en han- dikapphandläggare som är till stor hjälp. Motsvarande finns inte på grundskolenivå. Föräldrar till funktions- hindrade barn behöver en kurator med en samordnan- de uppgift. Det finns endast föga undersökt om dessa föräld- rars situation. RBU har gjort en studie, Livsvillkors- projektet, där det framkommer att många av föräld- rarna upplever samhället som en motpart och kon- trollerande instans. Byråkratiskt krångel förekommer alltför ofta. Trots den ibland formella och omständli- ga handläggningen blir många av kommunens och försäkringskassans beslut felaktiga. Det finns en tendens till en alltför byråkratisk syn på behov av djupt mänsklig natur. Hälsoproblem hos föräldrarna är ofta återkom- mande. Dessutom inverkar oro för barnet samt ilska och maktlöshet vid kontakter med myndigheter. Många blir mycket nedstämda av att alltid behöva tala om barnets problem och svårigheter, när de i själva verket gläds åt barnen. Kristdemokraterna har därför motionerat om bätt- re samhällsstöd för föräldrarna. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 3. Jag yrkar även bifall till reservation 33. Elever i gymnasiesärskolan är inte som elever i gymnasie- skolan berättigade till studiehjälp. För elever i särvux finns det inget studiestöd från den 1 juli 2001. Krist- demokraterna vill betona att människor med funk- tionshinder ska ha lika möjligheter och samma rätt till utbildning med hög kvalitet som övriga medborgare. Det är den studerandes intresse och inte utbildnings- form eller tillgång till stöd som ska styra den stude- randes val. Möjligheterna till studiefinansiering bör vara lika oavsett handikapp. Lagen om särskilt stöd, LSS, tolkas och tillämpas olika. Det ger besynnerliga effekter. 40 000 personer, eller fler, får inte insatser enligt LSS trots att de anses vara berättigade till det och trots att statsbidrag utgår till kommunerna. Många funktionshindrade har fått sin rätt till personlig assistans omprövad. 65- årsgränsen för personlig assistans ska försvinna, har regeringen aviserat. Men vad händer med dem som fyller 65 år i år? Okunnighet finns i kommuner om hur LSS ska tillämpas. Bristande förståelse för funktionshindret är vanligt. Det gäller även psykiskt funktionshindrade. Kristdemokraterna anser att det är nödvändigt att Socialstyrelsen snarast tar fram kriterier för bedöm- ning av stöd till psykiskt funktionshindrade. De om- fattas till stor del inte av LSS i dag. Det bör i lagen tillföras några ord i uppräkningen av grundläggande behov, nämligen: hjälp med aktivering och motiva- tion. Detta skulle göra att de psykiskt funktionshind- rade i större utsträckning även kunde få del av LSS. För närvarande ställs det större krav på omvård- nadsbehov när det gäller funktionshindrade barn för att få personlig assistans. Man menar att skolan ska hålla med assistent. Kristdemokraterna menar att samma person bör kunna vara assistent både hemma och i skolan om det anses önskvärt. Utskottet förut- sätter att så kan vara fallet men exempel finns på att det inte går till så. Kristdemokraterna vill också avskaffa schabloni- seringen av assistansersättningen och ersätta den med en förenklad återredovisning, enligt förslag som han- dikapporganisationer har lagt fram. Vidare råder det oklarhet om hjälpmedel. Det har hänt att kommunen tagit tillbaka hjälpmedel om bru- karen flyttar till privat boende. Kommunen anser det vara ett hjälpmedel för vården, inte för brukaren. Särskilt har detta drabbat brukarkollektiv. Många har klagat på hjälpmedlen. Det är för dyrt och man får vänta länge. Man tycker sig inte få vad man behöver. Ofta gäller det hörhjälpmedel. Bedöm- ning, tillgång och kostnad skiljer orättvist mellan landsting eller mellan kommuner. Ofta behöver funk- tionshindrade insatser inom olika områden. Det med- för flera system med högkostnadsskydd. Vi kristde- mokrater har motionerat om en utredning av de funk- tionshindrades ekonomiska situation. Glädjande nog har utskottet kommit till samma resultat. En utredning pågår om sanktioner vid kommunalt domstolstrots. Regeringen lyfte ut frågan om sank- tionsmöjlighet vid beslutat men inte verkställt stöd för funktionshindrade enligt socialtjänstlagen eller LSS. Lagutskottet avstyrkte förslaget av olika skäl. Kristdemokraterna ansåg i det läget att en dålig lag inte var att föredra. Utskottet säger nu att den här lagen ska genomgå förnyad prövning när den fullständiga utredningen är klar. De erfarenheter som vinns efterhand ska tas till vara. Kristdemokraterna delar uppfattningen att det är oerhört angeläget att få till stånd sanktionsmöjlighe- ter, varför vi godtar förslaget eftersom det förhopp- ningsvis snart kan prövas ånyo. Inte i någon annan fråga har jag mött så mycket klagomål som i frågan om färdtjänsten. Resorna måste planeras väl. Spontanutflykter går det inte att ordna. Resorna tar lång tid på grund av samåkning. Det drabbar studenter som pendlar - det blir svårt med extralektioner. Det drabbar också människor i arbete som måste avstå från spontant umgänge. För- seningar i färdtjänsten ger problem med arbetsgiva- ren. Antalet resor är för litet. Speciella behov vid transport går det inte att tillgodose. Det finns heller ingen att klaga hos. En utredning pågår men saken hastar, anser Krist- demokraterna. Kanske är det rentav bättre att ge stöd till förbättringar av tillgängligheten i kollektivtrafi- ken. Jag är också ersättare i miljö- och jordbruksut- skottet. Många företag skickar till mig bokslut och sina miljöredovisningar. Nu ser jag fram emot att få många tillgänglighets- och bemötanderedovisningar. Givetvis står jag bakom våra reservationer men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 3 och 33. (Applåder) 0558392779801 N 2010-01-01 00:00:00 184238 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09120/#anf2