<anforande>
<dok_hangar_id>2348668</dok_hangar_id>
<dok_id>GN09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:120 Onsdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2000-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nationell handlingsplan för handikappoli- tiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BB985F4C-952F-466E-B201-0F9ABF6C60A8</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi talar först om de 20 timmar som
kommunerna i dag ska stå för. När vi gjorde föränd-
ringen för några år sedan handlade det om att elimi-
nera ett antal situationer där det uppstod tvist om vem
som skulle betala. Det gjorde vi genom att se till att
det alltid är kommunen som står för de 20 första tim-
marna.
Min erfarenhet, Kerstin Heinemann, är faktiskt att
den här förändringen har inneburit färre diskussioner
och mindre väntetid för brukarna. Så länge vi har den
ordningen att kommunerna och staten är huvudmän
inom det här området - det tycker jag att vi ska fort-
sätta att ha, och det tror jag också att Folkpartiet är
överens med oss om - kommer det att finnas gränsav-
snitt som vi måste lära oss att hantera. Framför allt
måste huvudmännen lära sig att hantera dem. Jag är
hoppfull, men jag är otålig på den punkten.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>184249</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09120/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
