2348667 GN09119 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:119 Tisdagen den 30 maj 1999/2000 119 2000-05-30 00:00:00 Vissa frågor om det nya pensionssystemet samt efterlevandepensioner och efterlevandestöd 90548944-A77B-4923-8068-95744D409966 2 ULLA HOFFMANN (v) v Fru talman! På förekommen anledning vill jag börja mitt inlägg med att slå fast att Vänsterpartiet står bakom de budgetöverenskommelser som är re- sultatet av samarbetet mellan oss, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Anledningen till att det känns viktigt för mig att säga detta är att man i dagstidningarna nu kan läsa att den svåraste uppgiften för ledande socialdemokrater tydligen är att få Vänsterpartiet att stå fast vid över- enskommelser. Det är intressant särskilt med tanke på det vi ska debattera i dag, nämligen det nya pensions- systemet och efterlevandepensionerna. Vad gäller det nya pensionsssystemet finns det ingen överenskommelse mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. I stället finns det en överens- kommelse mellan de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna som innebär att de ska vårda det nya systemet och inte ensidigt göra några förändring- ar i det. Och det är ju intressant med tanke på att det finns ett antal motioner från de borgerliga partierna, både enskilda och partimotioner, vad gäller både pensionssystemet och efterlevandepensionerna. Fru talman! "I stället för öppen redovisning och allmän debatt manglas nu uppgörelser fram i slutna rum, förhandlingar mellan Social- och Finansdepar- tementet får ersätta analyser." Så skriver K G Scherman, tidigare generaldirektör och chef för Riksförsäkringsverket, i Svenska Dag- bladet i slutet på förra året. Detta ska ställas mot det som Margit Gennser just sade om att man kan debat- tera på datorn. Genomförandegruppen har valt att arbeta bakom lyckta dörrar. De promemorior som presenterats skickas ut på remiss till de remissinstanser som finns upptagna på Genomförandegruppens lista. Och där finns inte folket i Sverige med. Detta har lett till att den offentliga debatten har uteblivit. Egentligen är det bara debatterna i denna kamma- re som är offentliga, och det hade inte blivit någon debatt om inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade motionerat. Det är ett märkligt sätt att behandla de- mokratin, tycker jag. Att fem partier gjort upp i en fråga innebär inte att frågan inte ska utsättas för of- fentlighetens ljus och diskuteras öppet. I stället för att strypa debatten borde Genomfö- randegruppen inbjuda till offentlig debatt innan den lägger fram sina förslag. Att det hade funnits tid för den breda remiss som Vänsterpartiet efterlyste i sam- band med att Pensionsarbetsgruppen lade fram sitt förslag 1994 visas av att stora och viktiga frågor som t.ex. bromsen, AP-fondernas ställning samt egenav- gifterna och växlingen av dem ännu inte är lösta år 2000. Jag är övertygad om att invånarna i Sverige hade kunnat presentera en lösning för Genomförandegrup- pen om man bara vågat låta pensionsfrågan bli en fråga för väljarna att ta ställning till. Vänsterpartiet anser att pensionsfrågan ska ägas av folket och hela riksdagen och inte enbart av fem partier. Fru talman! Vänsterpartiet hade även motionerat om att dagens pensionärer i vårbudgeten skulle kom- penseras för den uteblivna inkomstförstärkning som den övergångsvisa garantipensionen skulle inneburit. Vi kan nu med tillfredsställelse konstatera att budget- samarbetet mellan s, v och mp inneburit att pensionä- rerna nu får kompensation för senareläggningen av den övergångsvisa garantipensionen, bl.a. i form av att den undre gränsen vid 100 kr i bostadstillägget till pensionärer slopas och att den övre gränsen höjs från 4 000 kr till 4 500 kr. Vänsterpartiet hade, i likhet med PRO, helst sett att det blivit en nivåhöjning av bostadstillägget i stället för en höjning av hyrestaket. En höjning av taket gynnar inte lika många pensionä- rer, men med tanke på att hyrorna höjs över hela landet kommer denna reform så småningom att gynna alltfler låginkomstpensionärer. Fru talman! Den fråga som har föranlett flest en- skilda motioner och en partimotion från Vänsterparti- et är adoptivföräldrarnas rätt till barnår. Utskottsma- joriteten, i det här fallet s, m, kd, fp och c, föreslår att samtliga motioner avslås. Reglerna för barnår gör att endast en tredjedel av alla adoptivföräldrar kan antas få rätt till fyra barnår och resterande får rätt till tre år eller färre. Anledningen till det är att man bara får tillgodoräkna sig barnår för barnens första fyra lev- nadsår. Barnåren kom till därför att den fördelning som automatiskt skedde i ATP-systemet inte sker i det nya systemet. De föräldrar som vårdar barn i hemmet ska därför kompenseras för utebliven pensionsrätt. Det är förstås lika nödvändigt att ett adopterat barn, oavsett ålder, får den tid och den stimulans som det behöver av sina föräldrar. Vi anser därför att riksdagen bör ge Genomförandegruppen i uppdrag att lyfta frågan och ge den en tillfredsställande lösning. Den bör åtmins- tone få samma behandling som gäller för föräldraför- säkringen. Vi tycker att det är bra att Ingela Thalén nu tar tag i frågan om barnårsrätt för förfluten tid för adoptiv- föräldrar och ser till att Genomförandegruppen kom- mer med en lösning. Även detta är ett krav från Vänsterpartiet. Fru talman! Den andra frågan som ska debatteras i dag är efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Det är ju så att även efterlevandepensionen måste anpassas till det nya pensionssystemet. Och där är det ju som bekant Genomförandegruppen som bestämmer och som ska vårda överenskommelsen och inte ensidigt bryta den. Överenskommelsen gäller tydligen inte efterlevandepensionen. Där har Mode- raterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centern motionerat om omställningsperiodens längd. De vill att den ska förlängas till tolv månader fr.o.m. den 1 januari 2001. Det är ju ett förståeligt krav. Det är t.o.m. ett bra krav om det inte hade varit så att de lovat att vårda överenskommelsen och inte ensidigt bryta den. Vänsterpartiet tycker alltså att detta är ett vettigt krav, eftersom det är svårt för den efterlevande att ställa om sin ekonomi på de sex månader som gäller i dag. Men då kommer nästa moment in, och det är att Vänsterpartiet har en budgetöverenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Enligt den finns det inga pengar att förlänga omställningspensionen redan den 1 januari 2001. Vi sitter inte i Genomfö- randegruppen och kan därför inte påverka besluten i den. Men vi har det ekonomiska ansvaret för de be- slut som Genomförandegruppen kommer fram till, vilket är en mycket konstig situation. Vi tycker att det är bra att regeringen föreslår att omställningspensionen för makar utan barn förlängs först till tio månader och sedan till tolv månader. Vänsterpartiet anser dock att detta är en så viktig fråga att vi i kommande budgetförhandlingar borde försöka hitta ett ekonomiskt utrymme för att återställa omställningsperiodens längd till tolv månader vid en tidigare tidpunkt än den som regeringen föreslår. Det blir visserligen inte lika snabbt som regeringens sam- arbetspartner i Genomförandegruppen föreslår, men det blir något snabbare än regeringens förslag. Regeringen föreslår att inkomstprövningen av den övergångsvisa änkepensionen ska behandlas i en kommande proposition som kommer att behandla bostadstillägget till pensionärer. Inte heller här är Genomförandegruppen enig. Tre av partierna i Ge- nomförandegruppen vill ta bort inkomstprövningen men vill inte berätta varifrån de ska ta de 900 miljo- ner kronor som det skulle kosta. Av motionerna till vårbudgeten kan vi dock förstå att man vill sänka nivåerna i socialförsäkringen till 75 % och införa ytterligare karensdagar för att kunna ta bort inkomst- prövningen. Vänsterpartiet var emot inkomstprövningen när den infördes, och vi är fortfarande emot den. Det innebär inte att vi inte står bakom de budgetöverens- kommelser som vi har gjort med Socialdemokraterna. Vi står bakom våra överenskommelser, men det be- höver inte betyda att vi tycker att de är bra. Vi delar denna uppfattning om inkomstprövningen med många ledande socialdemokrater. Lennart Klockare är ju anmäld senare som talare, och det skulle vara intressant att få höra hans syn- punkter på inkomstprövningen. Tycker Lennart Klockare att inkomstprövningen av den övergångsvi- sa änkepensionen är bra? Tycker Lennart Klockare att inkomstprövningen har förstärkt förtroendet och tilliten för de generella systemen? Att ta bort inkomstprövningen skulle kosta ca 900 miljoner kronor. Dessa pengar måste tas någonstans ifrån, och vi kan inte ställa upp på bl.a. ytterligare karensdagar och sänkta nivåer i sjukförsäkringen som Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet föreslår för att kunna ta bort inkomstprövningen. Att inkomstprövningen av de övergångsvisa än- kepensionerna görs på samma sätt som beräkningen av bostadstillägg för pensionärer har inneburit att arbetslösa hemmaboende barn över 18 år indirekt påverkat änkepensionens storlek. Det finns därför skäl att se över vad som ligger till grund för inkomst- beräkningen och likaså vilka effekter det blir om beräkningen görs på samma sätt som för bo- stadstillägget för pensionärerna. Det är därför bra att samarbetet mellan s, v och mp inneburit att vi avsatt 30 miljoner för nödvändiga korrigeringar. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 un- der mom. 1, reservation 2 under mom. 2 i SfU8 och reservation 4 under mom. 3 i SfU13. Fru talman! Detta är min sista debatt innan som- maruppehållet. Jag vill därför passa på att önska per- sonalen, talmännen och kollegerna en trevlig sommar. 0166402877505 N 2010-01-01 00:00:00 184103 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09119/#anf2