2348664 GN09116 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:116 Torsdagen den 25 maj 1999/2000 116 2000-05-25 00:00:00 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delak- tighet och tillväxt 1054AD66-98AE-48A0-95B6-60730918CA5B 126 Margareta Andersson (c) c Fru talman! Bokstavskombinationer har präglat svensk arbetsmarknadspolitik under 1990-talet. Det har varit åtgärder med syfte att pressa ned den öppna arbetslösheten - samtliga tänkta som tillfälliga lös- ningar i väntan på att arbetsmarknaden skulle vända och sysselsättningen öka. Nu kan vi skriva ett nytt årtusende. Sedan några år har konjunkturen vänt. Hjulen snurrar snabbare än på länge, och näringslivets orderböcker är välfyllda. Allt borde vara frid och fröjd. Men det finns grus i maski- neriet. Det svenska näringslivet har problem med att rekrytera kompetent personal - och detta trots att drygt 310 000 personer, motsvarande nästan 8 % av arbetskraften, är i någon form av arbetslöshet. Många av dem finns i någon av de här bokstavskombinatio- nerna. Fru talman! Det är nu, under brinnande högkon- junktur, som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och den öppna arbetslösheten i princip borde vara obefintliga om vi ska kunna klara en kommande låg- konjunktur. I stället är drygt 400 000 människor färre i sysselsättning jämfört med 1990. Det bildas stora flaskhalsar på ett flertal yrkesområden. Detta är allvarligt, och inte acceptabelt. Den svenska arbetsmarknadspolitiken måste förändras för att kunna möta framtidens krav och möjligheter. Med anledning av detta yrkar jag bifall till reser- vationerna 1, 15 och 31. Jag står givetvis bakom samtliga andra centerreservationer, men för att inte förlänga voteringen nöjer jag mig med att yrka bifall till de tre nämnda. Centerpartiet föreslår i sin motion en förnyad ar- betsmarknadspolitik som ska syfta till att ge männi- skor de grundläggande förutsättningarna att möta utmaningar på framtidens arbetsmarknad. Den svenska arbetsmarknadspolitiken måste de- centraliseras. Det måste bli en bättre fördelning av de ekonomiska resurserna, och en större satsning måste göras på kvalificerad utbildning och kompetensut- veckling. Övergångsarbetsmarknader måste inrättas för att ge människor som gått långtidsarbetslösa möj- lighet att få kontakt med arbetsgivare. Sverige är landet annorlunda - annorlunda i den meningen att förutsättningar och möjligheter är olika beroende på var man befinner sig i landet. Just därför är det oerhört viktigt att arbetsmarknadspolitiken blir mer decentraliserad än vad fallet är i dag. En ökad decentralisering gör det möjligt att samordna insat- serna på regionalt och lokalt plan bättre än i dag. Centerpartiet föreslår att det ska inrättas ett kontor för arbetslösa i varje kommun med en personlig handläggare för att effektiva individuella handlings- planer ska kunna utformas. Den mänskliga kontakten och närheten till de personliga handläggarna får inte underskattas. Ny teknik kan utgöra ett komplement till personlig kontakt, men kan inte ersätta denna fullt ut. En ny organisationsform och ett nytt regelverk som gör det möjligt att decentralisera arbetsmark- nadspolitiken kan bidra till detta. Kostnaden för arbetsmarknadspolitiken är i dag utslagen över flera olika utgiftsområden. Detta leder till ineffektivitet och orättvisor beroende på inom vilket utgiftsområde man blir placerad. Genom att samordna försörjningsstödet kan systemet bli effekti- vare. En större flexibilitet kan uppnås genom att för- sörjningsstödet följer personen och inte är avhängigt om man deltar i vuxenutbildning, är arbetslös eller deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det ligger i allas intresse att människor kommer i arbete. Intäkterna till staten ökar i takt med att skatte- kraften stärks. Individernas köpkraft stärks, och före- tagen får avsättning för sina produkter. Samtidigt minskar vi samhällets kostnader för sjuk- och socia- lersättning. En vinna-vinna-situation uppstår. Det måste löna sig att arbeta. Den som aktivt del- tar på arbetsmarknaden ska inte lida ekonomisk skada av det. Passivitet ska inte löna sig, utan de ekonomis- ka incitamenten ska vara så goda att de arbetslösa stimuleras till att vara aktiva och ta arbeten även om det medför krav på utbildning eller pendling. Ökade resekostnader är en hämmande faktor för såväl ar- betslösa som anställda. Det måste kompenseras ge- nom höjda reseavdrag. Fru talman! Ett nytt arbetsliv växer fram. De livslånga anställningarna tillhör en svunnen tid. Trygghet i arbetslivet handlar i framtiden om möjlig- heten att möta de förändringar som kännetecknar det nya arbetslivet. Varje år försvinner ca 10 % av yrkena med lägst krav på kvalifikationer, och ersätts av yrken med högre krav. Samtidigt förnyas arbetskraften med 2 %. Resterande del av förnyelsen måste således ske ge- nom vidareutbildning av de människor som redan befinner sig på arbetsmarknaden. I framtiden är omsättningen på kompetens än snabbare än i dag. För en civilingenjör eller en sjuk- sköterska kan omsättningen av kompetens handla om så korta perioder som fyra fem år. Sedan är kunska- perna för gamla och måste förnyas eller kompletteras. Det ligger i både arbetsgivarens och arbetstaga- rens intresse att kompetensutveckling kommer till stånd. Ett system med individuella kompetenskonton bör därför införas. Systemet ska ge möjlighet för var och en som så önskar att själv, alternativt tillsammans med sin arbetsgivare, spara till sin kompetensutveck- ling under skattemässigt gynnsamma former. Människor måste ges grundläggande förutsätt- ningar för att själva ta ansvar för sin kompetensut- veckling och konkurrenskraft i arbetslivet. Det är därför viktigt att åtgärderna inriktas på att ge alla en bra utbildningsgrund att stå på - en grund som kan utgöra starten för det livslånga lärandet. Centerpartiet menar att en utbildningsgaranti ska införas syftande till att ge alla, både arbetslösa och förvärvsarbetande, möjlighet att komplettera en kort tidigare utbildning upp till motsvarande gymnasieni- vå. Detta ska sedan kunna byggas på med kvalifice- rad yrkesutbildning eller högre studier. Bland invandrargrupperna är arbetslösheten fyra gånger högre än bland svenska medborgare - detta trots att många av de här grupperna i sina hemländer hade en lång utbildning och hög kompetensnivå i sina arbeten. Många företagare upplever det som svårt att översätta de här människornas kunskaper, både på gymnasial och eftergymnasial nivå, till svenska för- hållanden. I dag översätts och valideras denna kun- skap inför exempelvis högskolestudier. Det bör vara naturligt att detta sker även när det gäller den rena yrkeskompetensen. På detta sätt blir det möjligt för de här grupperna att snabbare komma in i det aktiva yrkeslivet. Möjligheten att översätta dessa gruppers kunskap och yrkeskompetens bör finnas på centralt och regio- nalt plan. Det svenska valideringssystemet bör även förändras så att handläggningstiderna förkortas. Sve- rige har i dag inte råd att undvara denna kompetens, utan måste bättre ta till vara denna hittills lågt utnytt- jade resurs. Framgångsrika företag inom t.ex. IT- branschen har insett vikten av mångfald och anställer därför människor med olika kulturell och språklig bakgrund. Fru talman! Övergångsarbetsmarknader bör in- rättas för att underlätta för många av dem som i dag befinner sig helt utanför den reguljära arbetsmarkna- den, främst i den rundgång som består av varvade perioder av åtgärder och öppen arbetslöshet. På dessa arbetsmarknader är arbetskraften billigare genom t.ex. återföring av arbetsgivaravgifter. Övergångsarbetsmarknader kan och bör skapas i regionala partnerskap mellan arbetsmarknadens myn- digheter och arbetsgivare, såväl offentliga som pri- vata. Grunden bör vara att människor ges möjlighet att komma ut i arbetslivet, i kontakt med många olika arbetsgivare, för att så småningom fastna hos någon. Detta har man försökt och prövat på flera ställen, bl.a. i Vaggeryds kommun i Jönköpings län. Där har man lyckats med sådana här arbetsgivarkretsar, som man kallar det där. Sammantaget finns det mycket att göra för att stärka människor på arbetsmarknaden i Sverige. Ty- värr är regeringen senfärdig och saknar ofta kraft till nytänkande. Vissa av de förslag som här har lagts fram syftar rätt, men mycket mer behöver göras. Om Sverige ska stå starkt inför nästa lågkonjunktur krävs helt nya strukturer, och av det ser vi inte mycket från regeringshåll. 0928964569700 N 2010-01-01 00:00:00 183970 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09116/#anf126