2348660 GN09112 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:112 Torsdagen den 18 maj 1999/2000 112 2000-05-18 00:00:00 Polissamarbete m.m. inom Schengen (prop. 1999/2000:64) 56C40EC2-BFF2-49BA-B974-7ACFF78BF21D 2 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) v Fru talman! Egentligen skulle man kunna inleda denna debatt med det välkända uttrycket som alla älskar, nämligen: Vad var det jag sa! För att visa vad jag menar ska jag citera ur Väns- terpartiets reservation i justitieutskottets betänkande 1997/98:JuU15 angående Schengensamarbetet. Vi sade då: "Eftersom förslagen till lagändringar ännu inte presenterats omöjliggörs en heltäckande analys av det nu föreliggande förslaget. När väl lagförslaget föreligger kommer riksdagens medverkan att framstå mer som en formalitet, vilket enligt vår uppfattning inte är förenligt med riksdagens roll som lagstiftande organ. En anslutning till samarbetet framstår därför som odemokratisk." Denna reservation byggde bl.a. på uttalandet i propositionen angående Sveriges anslutning till Schengensamarbetet, där det konstaterades att de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna skulle komma att presenteras i en senare departementspromemoria. I dag kan vi verkligen säga att vi fått bevis för dessa farhågor. I vår motion angående propositionen som förelagts riksdagen har vi pekat på flera brister och problem i den lagstiftning som vi i dag ska ta ställning till. Detta bemöts med ett understrykande från utskottsmajoriteten, att "riksdagen redan beslutat om Sveriges anslutning till Schengensamarbetet. De lagförslag som nu föreligger avser att genomföra de åtaganden som vi redan gjort." Utskottsmajoriteten fortsätter med att säga: "I sammanhanget bör också påpekas att lagförslagen dessutom bidrar till klarhet om vad som gäller till följd av Sveriges deltagande i Schengensamarbetet." Och då vill jag säga att det är på tiden att vi får denna klarhet. Fru talman! Nu måste jag fråga: Är det en demo- kratisk ordning att först besluta om en anslutning och därefter två år senare få redovisat vad detta anslutan- de innebär? Är det så vi i parlamentet ska förvalta vårt förtroende som folkvalda, att få klarhet i vad som gäller med anledning av det beslut som fattats två år tidigare, när det redan är för sent att påverka lagstift- ningens innehåll? Det hela känns minst sagt konstigt. Åter vill jag påminna om vad vi sade år 1998: Riks- dagens medverkan kommer att framstå som en for- malitet. Där är vi i dag. Så till vår kritik i sak angående det förslag som ligger på riksdagens bord i dag. Den första gäller Schengensamarbetets informa- tionssystem, SIS. SIS är ett gigantiskt personregister som tenderar att bli ett övervakningssystem. Redan i dag finns otroligt många personer registrerade i detta system. Den största delen är personer som sökt asyl i något Schengenland. Det kan dock vara så att även du och jag av någon anledning finns där. Trots registrets nästintill otroliga omfattning finns i dag ingen funge- rande kontroll eller demokratisk tillsyn över registret. Personer som blivit felaktigt registrerade har mycket små möjligheter dels att få veta att de faktiskt är registrerade, dels att i så fall få rättelse. Är perso- nen dessutom tredjelandsmedborgare och redan utvi- sad måste denna möjlighet anses obefintlig. Detta är djupt otillfredsställande såväl ur integritetssynpunkt som ur rättssäkerhetssynpunkt. Vad sedan beträffar Sirenestrukturen är den upp- byggd på hemliga handböcker som vi inte har en aning om vad de innehåller. Kontakter sker på infor- mell grund mellan myndigheter, och någon möjlighet att kontrollera vad som verkligen registrerats och vilken information som utbyts finns inte. Att fatta ett beslut om något som bygger på hemliga handböcker och informella kontakter som samtidigt kan komma att beröra så många människor känns inte tillfreds- ställande. Mycket av den kritik som Vänsterpartiet riktat mot förslaget rör också det faktum att den fria rörlig- heten synes bli en lyx för få. Priset man får betala är att friheten inskränks för andra. Här handlar det om saker av olika slag. Ett problem är att det fortfarande inte framgår hur man ska undvika diskrimineringen av svenskar med utländsk bakgrund när det gäller den inre kontrollen. Ett annat problem är givetvis att vi bygger murar mot dem som av någon anledning tvingats fly sitt land. Genom att införa nya grunder för avvisning och dessutom spärrlistor kan man kon- statera att muren sluts allt tätare. Sverige har anslutit sig till ett antal konventioner för att skydda människors rätt till asyl. Det har också de flesta av de andra länder som berörs av denna nya lagstiftning. Erfarenheterna visar dock att tillämp- ningen är mycket olika i de olika länderna. Därför verkar det ogenomtänkt att frånsäga sig rätten till en egen nationell prövning. Enligt flyktingkonventionen ska var och en ha rätt att få sin asylansökan prövad på de grunder man framför. Så kan inte bli fallet om vi bifaller lagförsla- get. Schengenkonventionen kräver inte heller att uppehållstillstånd återkallas om en tredjelandsmed- borgare uppförts på spärrlista, varför en sådan lag- stiftning framstår som omotiverad. Fru talman! Inför stora beslut bör en kon- sekvensanalys göras. Som jag har sagt tidigare känns denna debatt och de beslut som fattas i denna riksdag med anledning av detta ärende mer som en formalitet. För två år sedan skulle vi haft svaren på bl.a. dessa frågor. Vad kommer det att innebära för Sverige? Hur många Schengenpoliser ska vi ha? Hur kommer gränsövervakningen att vara? Hur ska polissamarbe- tet se ut? Men den konkreta lagstiftningen fanns inte på riksdagens bord när beslutet fattades. För att komma åt den organiserade brottsligheten, narkotikatrafiken och många andra grova brott är det oerhört viktigt att man har ett bra samarbete mellan polisen i de olika EU-länderna och att man också har ett samarbete som ska vara så lite byråkratiskt och så lite krångligt som möjligt. Men det är oerhört viktigt att inte bli blind i EU- samarbetet. I stället för att bygga upp ett område med fri rörlighet byggs det upp ett kontrollsamhälle, där människor kontrolleras och registreras i så stor ut- sträckning att den enskilda individen inte har en möj- lighet att själv veta vad som blir registrerat och att själv få upprättelse. Avslutningsvis vill jag säga att jag givetvis står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning vill jag endast yrka bifall till reservationerna nr 1, 5 och 7. 0891897903314 N 2010-01-01 00:00:00 183465 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09112/#anf2