2348660 GN09112 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:112 Torsdagen den 18 maj 1999/2000 112 2000-05-18 00:00:00 Polissamarbete m.m. inom Schengen (prop. 1999/2000:64) 064BD6E7-D2FB-47D4-B7C5-50329380AA26 18 MÄRTA JOHANSSON (s) s Fru talman! Det är nästan så att jag är beredd att instämma i Gun Hellsviks lovsång till Schengen. Jag tycker också att detta är ett mycket stort beslut, och jag tror att det är bra för Sverige att komma med. Det var den 16 april 1998 som vi hade den stora Schengendebatten här i kammaren. Dagens diskus- sion gäller, som tidigare har sagts här, de förslag till lagändringar från regeringen som behövs för att vi ska kunna bli operativa medlemmar i Schengen- samarbetet. Förslaget gäller också ett avtal som Sverige har ingått med Danmark om polisiärt samarbete i Öre- sundsregionen. Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag, och regeringen har följt de synpunkter som Lagrådet har haft. Utskottet har också inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet, socialutskottet och socialför- säkringsutskottet, och även dessa har tillstyrkt rege- ringens förslag. Till de 24 hemställanspunkterna i betänkandet har det fogats 18 reservationer, och jag tänker beröra de olika förslagen samtidigt som jag kommenterar de flesta av reservationerna. Jag börjar med det polisiära samarbetet och den nya möjligheten till gränsöverskridande övervakning och förföljande. Huvudregeln är att det krävs sam- tycket av behörig svensk myndighet för att interna- tionell polis ska kunna vidta dessa åtgärder. Endast om det är mycket brådskande får åtgärderna vidtas utan föregående samtycke, och då krävs det att an- mälan om att gränsöverskridande skett görs till be- hörig svensk myndighet så fort som möjligt och att den inte får pågå längre än fem timmar. Om svensk myndighet begär att övervakningen ska upphöra ska detta ske omedelbart. Miljöpartiet har avgett en reservation - som Kia Andreasson här har pratat för - där man är tveksam till att utländska tjänstemän ska tillåtas utföra gräns- överskridande övervakning och att de dessutom ska tillåtas att bära tjänstevapen. Men dessa förutsätt- ningar fanns med redan när vi 1998 beslutade att ansluta oss till Schengenkonventionen, och riksdagen fattade dessutom detta beslut med kvalificerad majo- ritet. I det här sammanhanget bör vi också nämna det förslag till godkännande av ett avtal med Danmark om polissamarbete i Öresundsregionen som innebär att när en svensk polis följer efter en person i Dan- mark begränsas rörelsemöjligheten till 25 kilometer från Öresundsförbindelsens slut. Sverige har inte infört motsvarande begränsning för danska poliser därför att vi vill att alla utländska poliser ska be- handlas lika. I den föreslagna lagen införs en bestämmelse om att de utländska poliser som kommer till vårt land är skyldiga att följa svensk lag. De ska enligt konven- tionen vara likställda med svenska poliser när det gäller straffrättsligt skydd, ansvar och skadestånd. I en reservation från de borgerliga partierna, Vänstern och Miljöpartiet vill man att JO och JK ska kunna granska utländska polisers tjänsteutövning - Ingemar Vänerlöv har talat om detta. Men enligt regeringens förslag och utskottets tillstyrkan är dessa poliser enligt konventionen underkastade sitt hem- lands bestämmelser likaväl som när svenska poliser utövar myndighet i en annan Schengenstat, då är det JO och JK som kontrollerar dem. Därför behövs det inga regeländringar. Så över till SIS, datasystemet som blir ett hjälp- medel för Schengenstaterna där en stat kan lägga in en s.k. rapport med begäran om att en person som är efterlyst i detta land ska kunna utlämnas om han på- träffas i ett annat Schengenland. Uppgifterna i SIS får bara avse personer, fordon och föremål. Uppgifterna vad gäller personer får bara avse identitetsuppgifter och en uppgift om huruvida personen är beväpnad eller kan tänkas tillgripa våld. Varje land utser en myndighet som ska ha huvud- ansvaret för att den nationella enheten fungerar. Des- sa myndigheter kallas för Sirenekontor - en besvärlig och lång förkortning. Rikspolisstyrelsen ska vara personuppgiftsansvarig. De myndigheter som kan få tillgång till registret är åklagarmyndigheter, polis- myndigheter, Tullverket, Statens invandrarverk och kustbevakningen. Som tillsynsmyndighet för det svenska registret föreslås Datainspektionen. När det gäller denna punkt finns det två reserva- tioner. Den första är signerad av Gun Hellsvik m.fl. som vill att enskilda personers rätt att begära gransk- ning av uppgifter om sig själva klart bör framgå av lagen. Men i Schengenkonventionen ska nationell rätt gälla. Av detta följer att det i den svenska personupp- giftslagen finns bestämmelser som reglerar den en- skildes rätt att ta del av information om sig själv. Regeringen föreslår inte att andra regler än perso- nuppgiftslagens ska gälla. Detta innebär att om någon så begär ska uppgifter lämnas ut, såvida de inte är sekretessbelagda. Vänstern och Miljöpartiet vill bl.a. i en reserva- tion ha ett parlamentariskt kontrollorgan för informa- tionssystemet. Man tycker inte att Datainspektionen räcker som tillsynsmyndighet. Men Datainspektionen har denna uppgift vad gäller både polisregistret och Europols register. Konstitutionsutskottet, som har yttrat sig över detta, anser liksom regeringen att det inte behövs något parlamentariskt organ. Utskottet instämmer i detta. "Straffprocessuella tvångsmedel i gränskontroll- verksamheten" är rubriken på nästa reservation. Här vill man att regeringen skyndar på utredningen om integritetsfrågorna. Utskottet konstaterar att regering- en är i färd med att ta ett samlat grepp vad gäller de viktiga integritetsfrågorna. Direktiven till denna ut- redning beräknas bli klara nu under senvåren. Ut- skottet konstaterar också att frågan om tvångsmedel ska ingå i denna utredning. Vi får avvakta resultatet. Sedan gäller det en reservation vars rubrik lyder "Den inre utlänningskontrollen", något som i huvud- sak regleras av bestämmelserna i utlänningslagen. Enligt den lagen är en utlänning skyldig att på begä- ran av polisman visa upp sitt pass eller andra hand- lingar som visar att han eller hon har rättighet att vistas i landet. Rikspolisstyrelsen har i samråd med Invandrar- verket utarbetat föreskrifter för polisens handhavande av denna verksamhet. Syftet med kontrollerna är i första hand att spana efter personer för vilka det finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Man ska dess- utom kontrollera att utlänningen inte arbetar i Sverige utan föreskrivna tillstånd. Vänstern och Miljöpartiet säger i sin reservation att de kompensatoriska åtgärderna har fått alltför stor tyngd och att detta kommer att drabba svenska med- borgare med utomnordisk bakgrund. Socialförsäk- ringsutskottet säger i sitt yttrande om detta att det synes ofrånkomligt att verksamheten med inre utlän- ningskontroll måste öka i omfattning. Vårt land är i dag ett mångkulturellt land där in- vånarna skiljer sig från varandra såväl till namn som till utseende och kanske även vad gäller språket. Kontrollen måste utgå från detta förhållande. Utskot- tet anser inte att det finns anledning att befara att ökad kontroll leder till diskriminering men förutsätter att regeringen noga följer hur verksamheten utvecklas och vid behov vidtar åtgärder. I artikel 5 i Schengenkonventionen anges att en utlänning kan beviljas vistelse upp till tre månader om han har giltigt pass och giltig visering, om sådan krävs, och inte finns på spärrlista. Med "utlänning" menas i detta fall en person som inte är medborgare i någon av EU:s medlemsstater eller i någon av de stater som deltar i Schengenarbetet. Regeringen före- slår en ändring i utlänningslagen som innebär att en utlänning får avvisas om han inte uppfyller Scheng- enreglernas inresekrav. Någon skyldighet att avvisa en utlänning som inte uppfyller kraven finns inte. En bedömning ska ske i varje enskilt fall. Den som har rätt till asyl enligt Genèvekonventionen ska inte avvisas med hänvisning till de nya reglerna. När får då ett uppehållstillstånd återkallas? Detta anges i utlänningslagen och får ske om utlänningen har rapporterats på spärrlista eller medvetet lämnat felaktiga uppgifter eller om det finns mycket starka skäl för en annan Schengenstat att kräva ett återkal- lande. De myndigheter som ska tillämpa reglerna måste göra en bedömning från fall till fall eftersom det är en mycket ingripande åtgärd. För den som vistats i landet i fyra år eller mer får återkallelse en- dast ske om synnerliga skäl föreligger. I reservation nr 12, som Gun Hellsvik yrkat bifall till, handlar det om resurser. Man påpekar där, helt riktigt, att det kostar pengar att få delta i Schengen- samarbetet och att regeringen måste beakta detta i sitt budgetarbete. I måndags deltog jag i ett sammanträde med po- lisstyrelsen i Västra Götaland. Vi fick en grundlig genomgång av planeringen inför det operativa Schengensamarbetet. Vi har ju i vår del av landet ett antal flygplatser och en mycket lång kuststräcka. Personalrekryteringen är i full gång - det gäller då inte bara poliser utan också i stor utsträckning ci- vilanställda - och visst krävs det tankemöda och visst krävs det resurser. I vårpropositionen föreslås det, som vi alla vet, en betydande ökning av ramen för rättsväsendet. Hur det här ska fördelas beslutar vi i denna kammare till hös- ten. Till slut ankommer det på Rikspolisstyrelsen att fördela medlen inom polisen. Reservanterna anser att tillförda medel i vårpro- positionen är otillräckliga. Men det är, som vi alla vet, oppositionens privilegium att alltid tycka att det är för lite. Vi får väl se hur långt de tusen miljoner som nu är "nya, friska pengar" räcker. Behoven är stora; det vet även jag. När det gäller Europol finns det tre reservationer. Miljöpartiet säger i en reservation att de vill att man verkar för att Europol ska avskaffas. Gun Hellsvik m.fl. har en reservation om att regeringen bör få i uppdrag att verka för en utvidgning om Europol. Vänstern och Miljöpartiet har en reservation om att man bör verka för att det inrättas ett särskilt kontrol- lorgan med parlamentariska inslag, som Sven-Erik Sjöstrand har talat om. Utskottet är positivt till Europols utveckling. Eu- ropol är ett mycket viktigt organ för att bättre komma till rätta - jag vågar inte säga bara komma till rätta - med den organiserade brottsligheten. Vid mötet i Tammerfors med regeringscheferna antogs ett antal punkter för att ytterligare effektivisera kampen mot organiserad kriminalitet. Arbetet pågår för högtryck i olika arbetsgrupper. Vi bör avvakta en tid för att kunna avläsa resultatet innan man föreslår ytterligare förändringar. Narkotikabrottsligheten behandlas också. I en re- servation säger man att kampen måste intensifieras. I det fallet finns det inga delade meningar. Ministerrå- det har tillsatt en arbetsgrupp mot olaglig handel med narkotika där Sverige deltar aktivt. Bl.a. har man föreslagit att polisen i EU:s medlemsländer ska vara skyldig att göra kemiska analyser på beslagtagen narkotika och ge sina kolleger i medlemsländerna del av provresultaten. Vad gäller narkotiska läkemedel innebär Scheng- enkonventionen att en resenär får medföra narkotiska läkemedel för medicinsk behandling under förutsätt- ning att en behörig myndighet i hemlandet utfärdat ett särskilt intyg. Mängden läkemedel får omfatta maximalt 30 da- gars förbrukning. I Sverige har vi strängare regler. Man får medföra läkemedel för högst fem dagar. Utskottet har tidigare behandlat denna fråga och be- gärde då ett tillkännagivande från riksdagen till rege- ringen om att Sverige skulle verka för en ändring av Schengenreglerna. Regeringen bedömer nu att det med kravet på ett intyg från en behörig myndighet faktiskt kan bli en bättre kontroll än i dag. Socialut- skottet har yttrat sig i denna fråga och tillstyrker, liksom justitieutskottet, regeringens förslag med mo- tiveringen att detta ger en möjlighet till fri rörlighet även för svårt sjuka människor. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till hem- ställan i betänkandet och avslag på samtliga reserva- tioner. 0123939426106 N 2010-01-01 00:00:00 183481 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09112/#anf18