<anforande>
<dok_hangar_id>2348559</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0911</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:11 Tisdagen den 12 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>11</dok_nummer>
<dok_datum>1999-10-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1999/2000:4 om det svenska biståndet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9131DF70-B880-4643-9A54-78D11E30F375</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Maj-Inger Klingvall (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig börja med att tala om siffror-
na i budgeten. Jag tror att det kan vara värdefullt efter
inlägget från Lars Leijonborg. I vårbudgeten låg an-
slagsramen till biståndet på 500 miljoner. Till det
kom reservationsanslaget på 2,9 miljarder. Summerat
blir detta 3,4 miljarder.
Det som har hänt sedan vårbudgeten är att vi dels
har fått en ny beräkning av bruttonationalinkomsten,
dels har fått en kraftigt ökad tillväxt. När vi nu lägger
fram budgetpropositionen innebär det en ökad an-
slagsram med 1,3 miljarder och en minskad utbetal-
ning av reservationerna till 2,1. Men summan är den-
samma, 3,4 miljarder är ökningen av biståndet nästa
år. Jämförelsen vår och höst ger utfallet att det är
detsamma.
Sedan måste jag också säga att det naturligtvis är
oerhört glädjande att kunna höja anslagsramen med
800 miljoner mot bakgrund av det som hände i våras
och hur det förhåller sig nu. Det ger verkligen ett
mycket större mervärde i de 3,4 miljarderna att det är
anslagsramen som tack vare den goda tillväxten och
den nya BNI-beräkningen ökar på det här sättet.
Naturligtvis ska vi fortsätta att successivt höja an-
slagsramen för biståndet så att vi kan nå enprocents-
målet på nytt. Jag har gett mina tjänstemän i uppdrag
att ta fram olika alternativ beroende på olika scenarier
för att se hur vi successivt ska kunna nå målet 1 % av
BNI.
Vi ska också successivt gå vidare och sänka re-
servationsanslagen. Jag tycker mig kunna se att en
idealisk nivå på reservationsanslagen skulle vara
ungefär 1 miljard. Vi kommer ned till drygt 3 miljar-
der i slutet av år 2000.
Summan av detta är att när det går bra för Sverige
och vi får en ökad tillväxt ökar också biståndet. Då
kan vi också dela med oss av en förbättrad ekonomisk
situation.
Den stora skillnaden i förhållande till den treåriga
borgerliga regeringsperioden är att i dag har vi finan-
sierat vårt bistånd fullt ut. När Lars Leijonborgs parti
satt i regeringsställning lånade man till biståndet.
Vilken tilltro och trovärdighet kan det ge för en lång-
siktig biståndspolitik? Nu finansierar vi biståndet. Vi
har en god tillväxt i ekonomin. När vi tittar framåt ser
vi att vi successivt kan höja biståndet.
Jag vill också fråga Lars Leijonborg vilken tro-
värdighet vi kan ge Folkpartiets förslag till ökat bi-
stånd, som jag har sett att ni väckt i er budgetmotion i
anslutning till budgetpropositionen. Såvitt jag har
förstått vill er samarbetspartner Moderaterna sänka
biståndet med 2 miljarder och komma ned till 0,6 %
av BNI och därmed helt lämna FN:s mål för bistån-
det.
Till Marianne Andersson vill jag bara säga att vi
eftersträvar en jämn ökning av biståndet. När det
gäller budgetlagen och budgettaket vill jag också
fråga Marianne Andersson om vi ändå inte är överens
om att vi har en sådan teknik i dag när vi arbetar fram
våra budgetar. Jag har inte hört talas om tidigare att
Centern vill ändra på den budgetlagen.
Katastrofbiståndet, som Marianne Andersson tar
upp, ökar nästa år.
Utredningen får jag återkomma till i en komman-
de replik.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>171935</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0911/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
