2348654 GN09106 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj 1999/2000 106 2000-05-10 00:00:00 EU-debatt 439C7E8A-E375-448A-9D1B-BCA346E495F7 95 CARL ERIK HEDLUND (m) m Herr talman! I och med deltagandet på den inre marknaden är hela Sverige konkurrensutsatt i en omfattning som vi aldrig varit med om tidigare. I företagen har detta ställt hårda krav på kostnads- anpassning. Det är verkligheten i en värld präglad alltmer av öppenhet, informationsutbyte och handel över gränserna. Fördelarna med det här systemet är vida överlägs- na nackdelarna. När företagen väl övervunnit kost- nadshinder finns det stora marknader att erövra. Kon- kurrensen förbättrar samtidigt vanliga konsumenters situation genom sänkta priser och bättre urval. Men konkurrensen främst på EU:s inre marknad gäller inte bara företag och arbetskraft. Det gäller även för staterna. Precis som företagen måste anpassa sina kostnader efter konkurrensen är det vårt ansvar i riksdagen att anpassa statens kostnader och skatter efter internationella förhållanden. Om Sveriges skat- ter är för höga kommer vi som land att prissätta oss av marknaden. Sveriges skatter är höga. Vi har Europas högsta inkomstskatter för både hög- och låginkomsttagare. Den höga personbeskattningen är både ett hinder för företag att etablera sig i Sverige och en bidragande orsak till att kompetent arbetskraft och företagare väljer att lämna landet. Även skatterna på kapital och förmögenheter överstiger våra europeiska grannars nivåer, för att inte tala om länder utanför EU. Vi riskerar därmed på sikt att bli ett Europas glesbygdsproblem, ett land där människor och företag försvinner utomlands och med dem arbetstillfällen, entreprenörskap och visioner. En sådan utveckling sker dock inte över en natt utan smyger sig på. En dag vaknar nationen upp och upptäcker att världen ser helt annorlunda ut. Då är det för sent att ändra förutsättningarna. Herr talman! Den ekonomiska historien har många exempel på rika nationers fall och undergång. Jag vill inte att Sverige ska bli ett sådant exempel. Ett försök från en del håll att tackla det här med konkurrensprolematiken är att harmonisera skatterna inom EU. Denna strategi är dömd att misslyckas. För det första kommer det att bli praktiskt omöj- ligt att få beslut till stånd. Det finns alltid något land som tjänar på att blockera en uppgörelse. Medan förhandlingarna mal fortsätter Sverige att förlora kapital till välutbildad arbetskraft. För det andra innebär en harmonisering att lågskatteländer skulle förmås att höja skatter utöver vad det landets medborgare önskar. Men det finns viktigare invändningar som bör riktas mot harmoniseringsförsöken. Även om det skulle gå att harmonisera skatter inom Europa kvar- står konkurrensen med omvärlden. Höga skattenivåer, låg produktivitetsutveckling och behov av struktur- omvandlingar är nämligen inget unikt svenskt lång- siktigt problem utan gäller större delen av Europa. Fru talman! Det finns även anledning till principi- ella invändningar. EU:s stora problem är nämligen inte så mycket det demokratiska underskott som det ofta talas om utan snarare ett politiskt överskott. Stat och politiker på alla nivåer lägger sig för mycket i våra liv och kontrollerar för mycket av våra resurser. Den konkurrens mellan länder som fri rörlighet inne- bär utgör i detta sammanhang en viktig motkraft mot statens makt över den enskilda människan. Fru talman! Skatterna är i högsta grad en angelä- gen Europafråga, inte därför att de behöver harmoni- seras utan därför att de behöver sänkas. Därför behö- ver riksdagen inte vänta på resultaten av ministerför- handlingar i Bryssel, utan vi kan sänka skatterna här i Sverige. I dag fungerar våra högre skattenivåer som en tull som hindrar fullt tillträde till den inre marknaden och dess fördelar. I Europatanken ligger att undanröja gränsbommar och handelshinder. Låt oss därför av- skaffa den svenska tullen på arbete och kapital. 0354810740804 N 2010-01-01 00:00:00 182795 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN09106/#anf95